Katarina Lannering – Tidig upptäckt av livshotande hjärtfel hos nyfödda

Länk till avhandlingen i GUPEA

När Katarina Lannering var ny som ST-läkare i barnmedicin höll hon en fallpresentation för barnläkarkollegor. Det handlade om en patient som hon hade träffat på den barnkardiologiska avdelningen.

– Det var en nyfödd med aortakoarktation (CoA), en förträngning av kroppspulsådern, som hade skickats hem från BB utan att få sin diagnos. Efter några dagar i hemmet hade barnet blivit svårt sjukt på grund av sitt medfödda hjärtfel. Allt gick bra till slut för denna bebis som hann bli opererad innan det var för sent, berättar Katarina Lannering, ST-läkare i barnkardiologi på Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barnsjukhus.

Hur stor del av hjärtfelen upptäcks på BB?

Efter den där fallpresentationen fick Katarina Lannering frågan om hon var intresserad av att närmare undersöka hur stor andel av nyfödda med koarktation som inte får sin diagnos före hemgång från BB. Och om införandet av pox-screening (kontroll av syresättning och cirkulation i höger hand och ena foten) har lett till att fler allvarliga hjärtfel upptäcks.

– Jag var såklart intresserad av det. Dessutom sker förändringar i vården av nyfödda, vårdtiderna på BB blir kortare och på några ställen i Sverige görs inte längre den rutinmässiga barnläkarundersökningen före hemgång utan först ett par dagar efter utskrivning. Jag tyckte att det var intressant att studera hur dessa förändringar eventuellt påverkar upptäckandegraden av livshotande hjärtfel.

CoA extra svår att upptäcka i tid

Bild

Ett barn på tusen föds med ett hjärtfel som är direkt livshotande. Tidig upptäckt ökar överlevnadschansen. Därför har screening med ultraljud under graviditeten och pulsoximetri (pox) införts i Sverige.

– Min forskning handlar om hur stor del av fallen med hjärtfel som nuvarande screeningmetoder fångar upp före utskrivning från BB. Jag har särskilt intresserat mig för nyfödda med CoA, eftersom det är ett livshotande hjärtfel som har väldigt god prognos om man upptäcker det i tid. Detta gäller även för andra livshotande hjärtfel. Men CoA är särskilt svårt att upptäcka med nuvarande screeningmetoder, säger Katarina Lannering.

Som helhet i Sverige upptäcks omkring 90 procent av de livshotande hjärtfelen hos nyfödda medan de fortfarande är kvar på BB. Men cirka 40 procent av nyfödda med CoA skickas hem från BB utan diagnos, och en stor del av dessa är svårt sjuka vid återinläggning.

Ytterligare en screeningmetod

I sitt doktorandprojekt har Katarina Lannering undersökt om fler koarktationer skulle kunna upptäckas med tillägg av ytterligare en screeningmetod: att mäta perfusionsindex (PI) i höger hand och fot. PI är ett mått på styrkan av det rörliga blodflödet.

– Våra studier visade att enbart mätning av PI inte ledde till att fler fall av CoA upptäcktes. Däremot kunde vi visa att med ett kombinerat screeningförfarande där PI, pox och den rutinmässiga barnläkarundersökningen vägs samman, kunde fler fall av CoA identifieras före utskrivning från BB, säger Katarina Lannering, och summerar några slutsatser av avhandlingen:

– Screeningmetoderna som idag används i Sverige kompletterar varandra och ger en generellt hög upptäckandegrad av kritiska hjärtfel hos nyfödda. Men screeningmetodernas effektivitet och precision framför allt vad gäller CoA behöver förbättras. Ett tillägg av PI till screeningen har potential att förbättra upptäckandegraden av nyfödda med CoA men behöver utvärderas ytterligare.

Text: Jakob Lundberg