Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Karin Svensson - Bakteriernas förmåga att bilda biofilm påverkar utläkningen av protesinfektioner

Publicerad

Karin Svensson disputerade den 9 oktober vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, inom ämnet ortopedi

Titel på avhandlingen: Diagnosis and management of periprosthetic joint infections

Länk till avhandlingen

Bild
Karin Svensson- ortoped
Karin Svensson

Bakteriernas förmåga att bilda biofilm påverkar utläkningen av protesinfektioner

Protesinfektioner efter höft- och knäprotesoperationer är en relativt ovanlig åkomma men för den som drabbas innebär tillståndet oftast ett stort fysiskt och psykiskt lidande. Protesinfektioner är även förknippade med stora samhällskostnader i form av sjukvård, hemvård och arbetsfrånvaro. De kan dessutom vara väldigt svårbehandlade, och även om mycket forskning gjorts inom området kvarstår dessa infektioner som en stor utmaning för så väl patienten som för behandlande läkare.

 - I avhandlingen har vi undersökt bakterier som orsakar protesinfektioner och hur deras sjukdomsbildande egenskaper påverkar behandlingsutfallet. Vi har också utvärderat de vanligaste kirurgiska behandlingsmetoderna, samt hur protesoperatörer känslomässigt påverkas av att ta hand om protesinfekterade patienter, säger Karin Svensson, ST-läkare på ortopedkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal.

Resultaten visar att bakteriernas förmåga att producera biofilm, det vill säga den hinna som skyddar bakterierna från kroppens immunförsvar och från antibiotika, verkar påverka utläkningen av en protesinfektion. Detta innebär att det skulle kunna vara av värde att lägga till mätning av biofilm i den kliniska vardagen för att kunna optimera behandlingsval.

Byte av rörliga proteskomponenter vid kirurgisk behandling är bäst

Patienter med protesinfektioner behandlas nästan uteslutande med kirurgi i kombination med riktad antibiotikaterapi. De vanligaste typerna av kirurgi innefattar antingen att man byter ut benförankrade protesdelar eller låter dem sitta kvar.

 - Vi har kunnat visa på att kirurgisk behandling där man låter de benförankrade delarna av protesen vara kvar men tar bort de så kallade rörliga komponenterna av en protes ger mycket bättre chans till god utläkning än om man inte byter de rörliga komponenterna.

Att låta de benförankrade protesdelarna sitta kvar är mer skonsam kirurgi och därmed en försvarbar behandlingsmetod om man samtidigt byter de rörliga komponenterna.

Ingen skillnad att operera i ett eller två steg

I de fall där man byter de benförankrade protesdelarna kan detta göras i ett eller två steg, det vill säga under en eller två operationstillfällen.

 - Vår studie visar inte på någon skillnad, mätt i risk för ny reoperation, vid ett eller två operationstillfällen. Detta tyder på att en-stegsbehandling kan vara ett gångbart alternativ vilket i sig är gynnsamt för både patienten och sjukvården då det är mindre resurskrävande. Det behövs dock fortsatt forskning för att fastställa vilka patienter som bör selekteras till en en-stegsbehandling.

Protesinfektioner påverkar även operatören negativt

Hennes forskning visar också att den behandlande ortopeden påverkas känslomässigt negativt när patienterna drabbas av protesinfektioner.

 - Ett kollegialt och multidisciplinärt samarbete minskar sannolikt det ”illabefinnandet”. Vår studie belyser medarbetarperspektivet och ger en bättre förståelse för operatörens komplexa situation. Vår förhoppning är att de förbättringsområden vi har identifierat ska underlätta situationen för både ortopedkirurger och patienter.

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Opponent: Ian Stockley, Sheffield Teaching Hospitals, Sheffield, Storbritannien
Betygsnämnd: Kristina Rosengren, Mats Brittberg och Bertil Christensson
Huvudhandledare: Ola Rolfson
Bihandledare: Maziar Mohaddes, Margarita Trobos, Johan Kärrholm och Annette Erichsen Andersson