Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Stent
Foto: llustration: Alice Ölveborn
Länkstig

Jorge Arroyo Vázquez - Stentbehandling kan vara effektivt även vid brustet sår i tolvfingertarmen

Publicerad

Jorge Arroyo Vázquez disputerade den 23 april 2021 inom ämnet kirurgi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.

Titel på avhandlingen: Stent treatment of perforated duodenal ulcer - physiology and clinical aspects

 

Bild
Jorge Arroyo Vázquez
Jorge Arroyo Vázquez, överläkare i kirurgi och verksam på Södra Älvsborgs Sjukhus
Foto: Foto: privat

Länk direkt till avhandlingen

Stentbehandling kan vara effektivt även vid brustet sår i tolvfingertarmen

Brustet sår i tolvfingertarmen (perforerat ulcus duodeni) är ett livshotande tillstånd där innehåll från magsäcken läcker ut i bukhålan. De flesta individer som drabbas av brustet magsår har inte haft symptom på detta före insjuknandet. Magsäcksinnehållet är vanligen sterilt på grund av magsyrans låga pH-värde. Vid behandling med syrahämmande läkemedel mot sura uppstötningar, halsbränna och ”magkatarr” stiger pH-värdet i magsäcken. Dessa läkemedel är idag vanligt förekommande och säljs även receptfritt. Vid förhöjt pH-värde kan det vara möjligt för bakterier som sväljs ner med saliv och mat till magsäcken att etablera sig. Dessa bakterier är i sig inte sjukdomsframkallande inuti magsäcken, men om de kommer ut i bukhålan, vid en perforation, kan de ge upphov till infektioner.

Fig. 1 från avhandlingen: Partiellt täckt Hanarostent®, MI-tech, Korea
Foto: M. Bergström

Standardbehandling sedan 1885

Sedan 1885 är standardbehandling av brustet sår i tolvfingertarmen operation med förslutning av såret så kallad ”rafi”. Vid perforation i matstrupen rekommenderas idag stentbehandling* med ett metallstent täckt med ett silikonskikt. Stentet täcker över defekten och förhindrar fortsatt läckage, och skapar därigenom förutsättningar för läkning. Samma princip skulle kunna användas vid perforerat sår i tolvfingertarmen.

 – Syftet med avhandlingen var att studera användning av täckt stent vid brustet sår i tolvfingertarmen, att kartlägga vilka bakterier som kan förekomma i magsäcken och därmed läcka ut vid ett brustet magsår, samt att studera hur ett stent kan påverka motoriken i nedre magmunnen, säger Jorge Arroyo Vázquez, överläkare i kirurgi och verksam på Södra Älvsborgs Sjukhus.

Resultaten från hans studier visar nu att bakterieväxt i magsäcken och tolvfingertarmen var mer vanligt hos patienter med pågående behandling med magsårsmedicin så kallade protonpumpshämmare (PPI). De vanligast förekommande bakterierna i magsäcken är Streptococcus salivarius och streptococcus mitis, vilka sväljs ner från munhåla och svalg, tillsammans med saliv och mat. Högt pH-värde i magsäcken (>4) var förknippat med riklig bakterieväxt. Patienter med riklig bakterieväxt var också äldre.

Magens muskelsammandragningar påverkas av stentets design

Ett problem vid stentbehandling är migration (glidning). Migration är vanligare när stentet används för att täcka läckage, eftersom det då inte placeras över en förträngning som i sig kan hålla stentet på plats. Mag-tarm-kanalens funktion är bland annat att driva sitt innehåll framåt, varför man kan anta att den också strävar efter att driva stentet vidare. Trots att stentbehandling idag är rutin finns knappast något publicerat avseende stentets påverkan på tarmens framåtdrivande aktivitet. Ökad tarmmotorik i samband med stentbehandling kan vara en tänkbar orsak till migration

 – Resultatet i en av delstudierna visar nu att muskelsammandragningarna i nedre magmunnen påverkas av stentets förmåga att spänna ut och vidga magmunnen, vilket i sin tur är beroende av dess geometriska form och följsamhet. Stentets design kan ha betydelse för risken att det glider ur läge.

Behandling med stent effektivt vid brustet magsår i tolvfingertarmen

Behandling av brustet magsår i tolvfingertarmen med stent visade sig vara lika effektivt och säkert som traditionell kirurgisk behandling.

– Stentbehandling skulle kunna vara ett värdefullt alternativ för patienter med komplicerade sjukdomar, vilka ökar riskerna i samband med operation, eller om kirurgisk förslutning visar sig vara tekniskt svårt. Det är också ett bra alternativ för patienter som drabbats av läckage efter kirurgisk förslutning, då förnyad kirurgi medför hög komplikationsrisk.

MER FAKTA

*Stentar: Stentarna är tillverkade av nitinol, en titanlegering med minnesegenskap, som strävar efter att återta sin ursprungliga form. Dessa stentar kallas ”SEMS” (Self Expanding Metal Stent). Ett problem med stentar placerade i GI-kanalen (mag-tarmkanalen) är migration (spontan glidning), varför man använder s.k. otäckta stentar (enbart nät av Nitinol), vilka fastnar i strikturen och hålls kvar. I magtarmkanalen används täckta stentar nu allt mer för att behandla perforationer i esofagus eller anastomosläckage efter gastric-bypass-kirurgi. Stentarna är då täckta med olika material för att kunna täcka över läckage. I magtarmkanalen används silikon. Vi har, bland de första i världen, börjat behandla perforerade ulcus duodeni med täckt stent. (Källa Researchwebb:Tarmfysiologi vid stentbehandling)

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Handledare: Per-Ola Park
Biträdande handledare: Maria Bergström

Opponent: Urban Arnelo, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, Sverige

Betygsnämnd: Cecilia Engström, Stefan Linder och Magnus Simrén