– Det känns otroligt roligt! Avhandlingen är ju resultatet av drygt fyra års hårt arbete, som jag är mycket stolt över, så det känns fantastiskt att den uppmärksammas på det här sättet, säger Hlin Kvartsberg.
Vad är du mest stolt över med din avhandling?
– Att jag faktiskt har varit med och bidragit till alzheimerforskningen genom att identifiera en ny sjukdomsmarkör. I ett delarbete visade vi som första forskargrupp i världen att neurogranin var en ny möjlig sjukdomsmarkör, och det är otroligt att som junior forskare få vara med om något sådant. Jag är också väldigt stolt över att själv ha utfört nästan allt laborativt arbete och lärt mig många nya tekniker på resans gång.
Markör för synapshälsa
Synapser är kontaktpunkterna mellan nervceller, där minnen skapas, överförs och lagras. Dessa kopplingar är känsliga och mycket sårbara för de ändringar som sker vid Alzheimers sjukdom. Trots att det länge varit känt att skador på synapser ger symtom som minnesförlust och kognitiv svikt fanns det inga tillgängliga sjukdomsmarkörer för synapshälsa när Hlin Kvartsberg började doktorera. I sin avhandling visar hon att neurogranin är en ny och mycket användbar biomarkör för diagnostik av Alzheimers sjukdom.
– Vi har karaktäriserat och mätt neurogranin med många olika metoder, som alla visar att förhöjda koncentrationer av neurogranin i ryggvätska fungerar som en sjukdomsmarkör för synapshälsa. Vi visar också att markören är specifik för just Alzheimers sjukdom, vilket är viktigt för att kunna utesluta andra neurodegenerativa sjukdomar vid en demensutredning, säger Hlin Kvartsberg.
Speglar sjukdomsförloppet
Markören visade sig också vara användbar vid identifiering av de individer med tidig minnesstörning som senare utvecklar Alzheimer:
– Koncentrationen av neurogranin i både ryggvätska och hjärnvävnad visade en stark korrelation med mängden patologiska förändringar i hjärnan, vilket visar att neurogranin med största sannolikhet speglar sjukdomsförloppet bra, kommenterar Hlin Kvartsberg.
Erik Portelius, Hlin Kvartsbergs huvudhandledare, skriver i sin nominering att hon under sin tid som doktorand uppvisat en stor analytisk förmåga och hon på ett föredömligt sätt planerat och dragit vetenskapliga slutsatser av sina experiment. Även Kaj Blennow, som var en av Hlin Kvartsbergs bihandledare, nominerar hennes avhandling, och framför bland annat att hon drivit sina projekt på ett mycket kompetent sätt, och att hon entusiastiskt planerat flera stora studier i samarbete med andra internationella forskargrupper. Utöver de delarbeten som är med i avhandlingen har Hlin Kvartsbergs arbete bidragit till ytterligare fyra publicerade artiklar.
Implementeras i vården
Hlin Kvartsberg är nu kvar som forskare i gruppen för neurokemisk patofysiologi och diagnostik, men med anställning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där ansvarar hon nu för arbetet att validera en av de metoder hon själv som doktorand varit med och utvecklat, för att kunna implementeras i klinisk rutin. Det innebär att arbetet i hennes avhandling inom kort kommer att vara till stor nytta för läkare som utreder denna patientgrupp och i slutänden för patienter med Alzheimers sjukdom.
– Det är få förunnat att kunna följa ett projekt från laboratoriebänken och små pilotstudier ända fram till att leda arbetet med att göra den tillgänglig för patienter, vilket den bör vara i höst, berättar Hlin Kvartsberg.
– Den känslan är svår att slå!
Hlin Kvartsberg försvarade sin avhandling i mars 2019.
Priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin delas ut sedan 2009 och finansieras genom en donation från Dr Amt Vestbys Forsknings-Stiftelse.
GUPEA: The postsynaptic protein neurogranin: a new item in the Alzheimer’s disease biomarker toolbox
