Bild
en äldre och en yngre kvinna som diskuterar
Foto: Shutterstock: Fizkes
Länkstig

Hållbart arbetsliv inom välfärden - mentorprogram

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
2 500 000 SEK
Projekttid
2022 - 2024
Projektägare
Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan

Kort beskrivning

I Sverige finns flera bristyrken inom välfärden där utmaningarna med att rekrytera och behålla tillräckligt många anställda bidrar till arbetsmiljöproblem. Mentorprogram är en metod både för att stödja anställda som är nya i yrket samt för att ge ökad meningsfullhet för personer som varit länge i yrket. En förhoppning är att metoden kan bidra till att minska förlusten av utbildad personal som väljer att byta yrke. Detta leder i sin tur till en förbättrad arbetsmiljö och även till ökat lärande på arbetsplatsen. Studien kommer att följa och analysera mentorprogram som vänder sig till tre bristyrken inom välfärden: undersköterskor, lärare och specialistsjuksköterskor.

Syfte

Syftet med studien är att öka kunskapen om konkreta arbetssätt för att förbättra arbetsmiljön samt minska flykten bland yngre och äldre anställda inom tre bristyrken i välfärden, genom användning av mentorprogram.

Genomförande

Forskarna kommer att följa och analysera genomförandet av tre mentorprogram i kommunal och regional verksamhet. Mer specifikt är det mentorprogram inom äldreomsorgen, sjukvården och skolan med fokus på ett bristyrke vardera: undersköterskor, lärare och specialistsjuksköterskor.

Studien kommer att genomföras med hjälp av enkäter och intervjuer med både mentorer och adepter samt chefer, HR-personal och fackliga företrädare.

Forskningsfrågor

1. Hur utformas och organiseras mentorprogrammen?
a) Hur och när finansieras och genomförs formella mentorprogram?
b) Till vilka riktar de sig och vilka ingår?

c) Vilka argument används för att införa programmen och vilka aktörer är drivande?
d) På vilket sätt genomförs programmen?

2. Hur uppfattas resultaten av programmen och dess hälso- och arbetsmiljöeffekter av olika aktörer?
a) Beskrivs skillnader i genomförandet och resultaten av programmen, och mellan de tre yrkena?
b) Vilken betydelse har programmen för arbetstillfredsställelse och personalomsättning (inklusive pensionsavgångar), bland både nya och äldre i yrket?

Medverkande forskare

Rebecka Arman, projektledare, docent vid Företagsekonomiska institutionen
Lotta Dellve, professor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Nanna Gillberg, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen
Ewa Wikström, professor vid Företagsekonomiska institutionen