Hoppa till huvudinnehåll
Bild
gravid kvinna håller sig om höften
Foto: Jorge Salvador
Länkstig

Graviditetsrelaterad bäckensmärta

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Kort beskrivning

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta (BS) har studerats i tre randomiserade kontrollerade studier (RCT). En fjärde RCT är avslutad. En longitudinell uppföljning har utförts och den visade att ca 10% hade besvär som påverkade deras dagliga liv upp till 11 år efter förlossningen. Upplevelser av att leva med BS respektive att leva med en gravid kvinna med BS har beskrivits i kvalitativa intervjustudier. Dessa beskriver stor inverkan av BS på kvinnornas kropp, och förmåga att fungera i vardagen, som mamma, partner och i arbetslivet. Männen beskrev tiden som ’’Utmanande och ansträngande’’. Ett specifikt nytt smärtprovokationstest har tagits fram (MAT-test) samt självtest för provokation av BS som visat sig vara valida.

Ett specifikt nytt smärtprovokationstest har tagits fram (MAT-test) samt självtest för provokation av BS som visat sig vara valida. Mätinstrumentet Pelvic Girdle Questionnaire, PGP har validerats och testats i en svensk kohortstudie. Kartläggning av diagnostik och behandling av BS har genomförts av Statens beredning av medicinsk och social utvärdering  där Helen Elden var sakkunnig i projektgruppen.  

Bakgrund

Bäckensmärta (så kallad foglossning) drabbar cirka 30 procent av alla gravida kvinnor och debuterar oftast kring graviditetsvecka 18, men kan ibland debutera redan i graviditetsvecka 8–10 och inom tre veckor efter förlossningen. Bäckensmärta kan också debutera efter trauma mot bäckenet. Orsaken till graviditetsrelaterad bäckensmärta är okänd, men insöndring av hormonet relaxin, den växande magen och den förändrade kroppshållningen anses spela roll. Hormoninsöndringen medför att rörligheten i alla kroppens leder ökar och att en uppmjukning av bindväv i fogarna sker men syftar specifikt till att öka rörligheten i bäckenet för att underlätta barnets passage under förlossningen. Dessa faktorer ställer större krav på muskler och ledband och ökar risken för bäckensmärta. Föreslagna riskfaktorer för bäckensmärta som undersökts i fler studier är ålder, Body Mass Index, paritet och rökning, men en systematisk översikt som beskrivit rollen av dessa riskfaktorer för utveckling av bäckensmärta under graviditet saknas. Diagnosen ställs efter en standardiserad undersökning där ländryggsmärta uteslutits och smärtprovokationstest kunnat provocera fram bäckensmärtan. Den specifika anamnesen innefattar tids- och belastningsrelaterad smärta lokaliserad mellan höftkammarna och skinkvecken tillsammans med eller utan smärta i blygdbenet. Smärtan kan flytta sig från sida till sida och strålar ofta ner i låret.

Kvinnorna beskriver en negativ inverkan på upplevelsen av att vara gravid, funktion, samliv, moderskap, möjligheten att yrkesarbeta och oro för att besvären ska kvarstå efter förlossningen.

Behandling

Behandlingen utgörs bland annat av information om tillståndet, ergonomiska råd, ett bäckenbälte, akupunktur, kryckor, muskelstabiliserande träning, hel- eller deltidssjukskrivning. En SBU rapport 2021 visar att av de 33 relevanta systematiska översikterna som identifierades hade 15 låg till måttlig risk för bias. Fjorton av dessa översikter har studerat en eller flera av behandlingsmetoderna generell träning (t.ex. yoga, gruppträning, vattengymnastik), bålstabiliserande träning, bäckenbottenträning, bäckenbälte, avslappningsövningar, massage, akupunktur, samt manipulation av bäckenet i form av massage, osteopati, kiropraktik. Det eller de utfall som studerats är smärta, funktion, livskvalitet, sjukskrivning, kvarstående bäckensmärta efter förlossning samt bieffekter av behandlingen. Även om översikternas resultat inte är entydiga så visar de enskilda översikterna att det både finns vetenskapliga kunskapsluckor och viss evidens för behandlingsmetoderna. Det saknas vetenskapligt evidens för klassificeringssystem.

Prognos

De flesta kvinnor som får bäckensmärta har kvar besvären hela graviditeten men tillfrisknar under de första månaderna efter förlossningen oavsett om de fått behandling för den under graviditeten eller inte, men den kan också vara början till ett kroniskt smärttillstånd. Bäckensmärta efter förlossningen har rapporterats hos 17,5, 8,5 och 10 procent av kvinnorna efter 3 månader, 2 år och 11 år. Risk för upprepning av bäckensmärta vid ny graviditet är stor men inte definitivt. Kvinnor med tidigare ländryggssmärta och smärta i alla bäckenets leder (båda sakroiliakalederna plus symfysen) och många positiva smärtprovokationstest under graviditeten, har störst risk för kroniska besvär vilket medför påverkan på funktion i vardagen och därmed en sänkt livskvalitet. För en del kvinnor kan oro för att återfå bäckensmärta medföra att de väljer att avstå från en ny graviditet.


 

Referenser

Referenser till graviditetsrelaterad bäckensmärta

  1. Elden H, Fagevik Olsen M, Farah Hussein N, Wibeck Axelsson L, Sengpiel V, Ullman M.  Postpartum septic symphysitis: a rare condition  Pregnancy and Childbirth. Accepted July 2021. 

  2. Fagevik Olsen M,Kjellby Wendt G,Elden H, Gutke A.Validation of self-administered tests for screening for chronic pregnancy-related pelvic girdle pain.BMC Muskuloskelet Disord.2021 Mar 1;22(1):237. Doi: 10.1186/s12891-021-04103-0. PMID:33648489; PMCID: PMC7923664 Fagevik Olsen M, Körnung P, Kallin S, Elden H, Kjellby Wendt G, Gutke A. Validation of self-administered tests for screening for chronic pregnancy-related pelvic girdle pain. Accepted 210218. BMC Muskuloskeletal Disorders

  3. Gutke A, Stuge B, Elden H, Sandell C, Asplin G, Fagevik-Olsen M, Gutke A. (2019) The Swedish version of the pelvic girdle questionnaire. Disabil Rehabil. 2020 Apr;42(7):1013-1020. doi: 10.1080/09638288.2018.1515991. Epub 2019 Feb 1.PMID: 30707631
  4. Elden H, Gutke A, Kjellby-Wendt G, Fagevik-Olsen M, Ostgaard HC. Predictors and consequences of long-term pregnancy-related pelvic girdle pain: a longitudinal follow-up study. BMC Musculoskelet Disord 2016:17(1):276. doi: 10.1186/s12891-016-1154-0.PMID: 27406174. PMID: 29879940
  5. Elden H, Lundgren I, Robertson E. Demanding and challenging: Men's experiences of living with a pregnant woman with pelvic girdle pain: An interview study. Clinical Nursing Studies: 2014, 2 (4):17-29. http://dx.doi.org/10.5430/cns.v2n4p17.
  6. Elden H, Lundgren I, Robertson E. Effects of craniosacral therapy as experienced by pregnant women with severe pelvic girdle pain: An interview study. Clinical Nursing Studies: 2014, 2 (3):140-151. http://dx.doi.org/10.5430/cns.v2n3p140
  7. Fagevik Olsen M, Elden H, Gutke A. Evaluation of self-administered tests for pelvic girdle pain in pregnancy. BMC Musculoskeletal Disorders, 2014, 15:138 doi:10.1186/1471-2474-15-138
  8. Elden H, Lundgren I, Robertson E. The pelvic ring of pain: Pregnant women’s experiences of severe pelvic girdle pain. Clinical Nursing Studies: 2014, 2 (2): ISSN 2324-7940
  9. Elden H, Ostgaard H, Glantz A, Marciniac P, Linnér A, Fagevik Olsen M. Effects of craniosacral therapy as adjunct to standard treatment for pelvic girdle pain in pregnant women: A multicentre, single blind, randomised controlled trial. Acta Obstet Gynecol Scand. 2013 Jul;92(7):775-82. doi: 10.1111/aogs.12096. Epub 2013 Mar 4.PMID: 23369067
  10. Elden H, Lundgren I, Robertson E. Life’s pregnant pause of pain: Pregnant women’s experiences of pelvic girdle pain related to daily life: A Swedish interview study. Sex Reprod Healthc. 2013 Mar;4(1):29-34. doi: 10.1016/j.srhc.2012.11.003. Epub 2012 Nov 23.PMID: 23427930.
  11. Fagevik Olsen M, Gutke A, Elden H, Kjellby-Wendt G. Self-administered tests as a screening procedure for pregnancy-related pelvic girdle pain. Eur Spine J. 2009 Aug;18(8):1121-9. doi: 10.1007/s00586-009-0948-2. Epub 2009 Mar 28.PMID: 19330361 
  12. Elden H. Needle penetration does not improve pelvic girdle pain among women receiving adjunctive acupuncture care. Focus on Alternative and Complementary Therapies, 06/2009, 14, (2); author reply. DOI: 10.1211/fact.14.2.0014
  13. Elden H, Fagevik-Olsen M, Ostgaard HC, Stener Victorin E, Hagberg H. Acupuncture as an adjunct to standard treatment for pelvic girdle pain in pregnant women: randomised double-blinded controlled trial comparing acupuncture with non-penetrating sham acupuncture. BJOG. 2008 Dec;115(13):1655-68. doi: 10.1111/j.1471-0528.2008.01904.x. Epub 2008 Oct 15.PMID: 18947338
  14. Elden H, Hagberg H, Olsen MF, Ladfors L, Ostgaard HC. Regression of pelvic girdle pain after delivery: follow-up of a randomised single blind controlled trial with different treatment modalities. Acta Obstet Gynecol Scand. 2008;87(2):201-8. doi: 10.1080/00016340701823959.PMID: 18231889
  15. Elden H, Ostgaard HC, Fagevik-Olsen M, Ladfors L, Ostgaard HC. Treatments of pelvic girdle pain in pregnant women: adverse effects of standard treatment, acupuncture and stabilising exercises on the pregnancy, mother, delivery and the fetus/neonate. BMC Complement Altern Med. 2008 Jun 26;8:34. doi: 10.1186/1472-6882-8-34.PMID: 18582370
  16. Olsen MF, Elden H, Janson ED, Stener Victorin E. A comparison of high- versus lowintensity, high-frequency transcutaneous electric nerve stimulation for painful postpartum uterine contractions. Acta Obstet Gynecol Scand. 2007;86(3):310-4. doi: 10.1080/00016340601040928.PMID: 17364305
  17. Elden H, Ladfors L, Olsen MF, Ostgaard HC, Hagberg H. Effects of acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised single blind controlled trial. BMJ. 2005 Apr 2;330(7494):761. doi: 10.1136/bmj.38397.507014.E0. Epub 2005 Mar 18.PMID: 15778231 

    Vetenskapliga rapporter
  18. Elden H#, Englund-Ögge L#, Wikström AK#. Domeij H,* Silverstein R*, Syversson A*, Jonsson AK*, Ahlberg M*, Nilsson M*, Kartläggning av metoder för diagnos och behandling av bäckensmärta. Identifiering av evidens och vetenskapliga kunskapsluckor utifrån systematiska översikter. SBU Kartläggerrapport 320_1. Publicerad 2 februari 2021. # =sakkunniga, *=Kansli

    Publicerade studieprotokoll
  19. Elden H. ISRCTN13438272 https://doi.org/10.1186/ISRCTN13438272
  20. Effects of a newly developed mattress and pillow for pelvic girdle pain during pregnancy. (2018)
  21. Elden H. Http://www.controlled-trials.com/ISRCTN11374571. Craniosacral Therapy as a Complement to Standard Treatment for the Treatment of Well-defined Pelvic Girdle Pain in Pregnant Women. (2009): Http://Www.Controlled-Trials.Com/ISRCTN11374571, (2009).
  22. Elden H. Http://www.controlled-trials.com/ISRCTN30566933 Acupuncture as a Complement to Standard Treatment for the Treatment of Well-defined Pelvic Girdle Pain in Pregnant Women: Http://Www.Controlled-Trials.Com/ ISRCTN30566933, 2006, Iss. ISRCTN30566933. (2006)

    Bokkapitel
  23. 2021 Elden H. Bäckensmärta i samband med graviditet. Uppdatering. I Lindgren H, Kristensen K, Dykes A. (eds.) Barnmorskans kompetensområde. Lund: Studentlitteratur AB; Manuskript 

    2016 Elden H. Bäckensmärta i samband med graviditet. I Lindgren H, Kristensen K, Dykes A. (eds.) Barnmorskans kompetensområde. Lund: Studentlitteratur AB; 2016, pp 393-398. Boken används som kurslitteratur på alla Barnmorskeutbildningar i Sverige.

    Rapporter

  24. Elden H*, Englund L*, Wikström A-K*, Domeij H**, Silverstein R**. Kartläggning av metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationen graviditetsrelaterad bäckensmärta. Identifiering av evidens och vetenskapliga kunskapsluckor utifrån systematiska översikter. SBU rapport 320-1. 210202. *sakkunniga i projektgruppen, ** från SBU i projektgruppen. https://www.sbu.se/320