Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Fysisk aktivitet och hälsa

Forskningsgrupp

Kort beskrivning

Forskargruppen Fysisk aktivitet och hälsa bedriver klinisk, epidemiologisk och metodologisk forskning i tvärdisciplinär samverkan mellan forskare från olika fakulteter och lärosäten, nationellt och internationellt inom centrumbildningen Centrum för hälsa och prestation (CHP) vid Göteborgs universitet. CHP är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Två stora teman för forskargruppen är:
• metodutveckling för mätning av fysisk aktivitet
• utveckling av individuella rekommendationer för fysisk aktivitet för optimal hälsa (inklusive Sport for Health)

Bakgrund

Forskargruppen Fysisk aktivitet och hälsa är en tvärfakultativ samverkan mellan Sahlgrenska akademin och Utbildningsvetenskapliga fakulteten inom centrumbildningen Centrum för hälsa och prestation (CHP). Samarbetet inkluderar nationella och internationella deltagare. Forskargruppen bedriver metodologisk, klinisk och epidemiologisk forskning i tvärdisciplinär samverkan mellan forskare från olika fakulteter och lärosäten, nationellt och internationellt. Kärnan i forskargruppen är forskare vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin och institutionen för kost- och idrottsvetenskap i nära samarbete med forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Två stora teman är metodutveckling för mätning av fysisk aktivitet och samband mellan fysisk aktivitet, kondition och hälsa. Visionen är att utveckla individuella rekommendationer för fysisk aktivitet för optimal hälsa. Projekten inkluderar även individualiserad idrottande, Sport for Health och idrottskardiologi.

Forskningsprojekt

Här nedanför kan du läsa mer om våra intressanta forskningsprojekt. Vissa driver vi själva och andra driver vi i samverkan med andra aktörer.

Hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och relaterade metabola sjukdomar bidrar stort till den totala sjukdomsbördan i Sverige. The Swedish CArdioPulmonary BioImage Study (SCAPIS) initierades som en nationell samverkan mellan de sex svenska universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö/Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala för att i en prospektiv observationsstudie av 30 000 slumpvis utvalda individer i åldrarna 50-64 år undersöka förklaringsfaktorer till dessa sjukdomar.

Ett stort batteri av frågeformulär, biokemiska metoder, antropometri, elektrokardiografi, blodtryck, accelerometri, lungfunktionstest, avbildningstekniker av blodkärlen och kroppsfett tillämpas och möjliggör därmed detaljerade studier.

SCAPIS föregicks 2012 av ett pilotprojekt i Göteborg som har gett upphov till flera publikationer. SCAPIS leds av en styrkommitté med representanter från de sex universitetssjukhusen. Huvudansvarig för SCAPIS är professor Göran Bergström vid Göteborgs universitet/Sahlgrenska universitetssjukhuset. Första omgången av datainsamlande skedde 2016-2018 och forskare ansöker om datauttag för att genomföra studier på materialet. Tack vare undersökningens storlek, omfattning och detaljer kommer SCAPIS att bidra stort till att utveckla vår förståelse kring förklaringsfaktorerna till både hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och relaterade metabola.

Forskare vid Centrum för hälsa och prestation (CHP) – en gemensam centrumbildning för Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin, det sistnämnda namn på Göteborgs universitets medicinska fakultet – är i samverkan med forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm (GIH) ansvariga för kvalitets- och metodutveckling rörande mätning av fysisk aktivitet i hela SCAPIS, inklusive accelerometri. Vår forskargrupp står dessutom bakom submaximala arbetsprov som mått på fitness (VO2max) på Göteborgskohorten (n>7000), vilket ger unika möjligheter för studier av samband mellan fitness och olika hälsovariabler.

SCAPIS-projektet rörande fysisk aktivitet/fitness beskrivs närmare på en egen projektsida. Projektets breda och avancerade evaluering av fysisk aktivitet (både självskattningsfrågor, accelerometri och fitness-mätning) tillsammans med en omfattande palett av hälsoutfall på en stor och oselekterad kohort, gör projektet unikt när det kommer till studier av fysisk aktivitet och hälsa.

De här projekten pågår och omfattar olika studier av fysisk aktivitet och hälsoutfall:

  • Fysisk aktivitet och sömnbesvär (Actisleep). Projekt i samarbete med Sömnlab SU, professor J. Hedner
  • Fysisk aktivitet och kognition. Projekt i samarbete med professor Wallin, Sahlgrenska akademin och docent M. Ekblom, GIH
  • Fysisk aktivitet och stress. Projekt i samarbete med professor I. Jonsdottir, Institutet för stressmedicin
  • Fysisk aktivitet och lungsjukdom. Projekt i samarbete med professor P. Thoren, Sahlgrenska akademin
  • Fysisk aktivitet och bensjukdom (Ben-scapis). Projekt i samarbete med professor C. Ohlsson vid CBAR, Centre for Bone and Arthritis Research
  • Fysisk aktivitet och kardiometabol sjukdom. Projekt i samarbete med professor G. Bergström, institutionen för medicin
  • Löparscapis. Doktorandprojekt vid CHP och institutionen för medicin för studier av sambandet CAC (coronary artery calcium) och idrottsaktivitet.

Accelerometer-baserad mätning har etablerats inom klinisk och epidemiologisk forskning för objektiva mått på fysisk aktivitet. Under lång tid har detta dock varit ett utvecklingsområde med metodologiska förbättringar.

I forskningsprojektet studeras olika metoder för att bearbeta data till olika mått på fysisk aktivitet och vilken effekt det har på måttens pålitlighet jämfört mot referensmått, liksom styrkan på sambandet med olika hälsomarkörer. Ytterst är målet att kunna visa på att de förbättringar som genomförs också har betydelse för den kliniska och epidemiologiska forskningen där fysisk aktivitet är en viktig faktor. Därför kombinerar forskningsprojektet experimentella studier i labb med fältstudier.

Förutom metoder för bearbetning av accelerometer-data, ingår det också i projektet att studera olika statistiska tekniker som kan tillämpas för att studera samband med hälsa. Fysisk aktivitet är ett beteende som består av många olika komponenter som kan beskrivas med hjälp av accelerometer-baserad mätning. Dessa komponenter är också relaterade till varandra, det vill säga om du förändrar en komponent så påverkar du samtidigt andra komponenter. Ett exempel är att den som minskar sitt stillasittande samtidigt ökar den tid som används för måttlig fysisk aktivitet. Det betyder att alla dessa komponenter måste analyseras samtidigt för att utvärdera individens hela beteende. Att inkludera många samvarierande variabler är en statistisk utmaning, men det finns tekniker som kan hantera det och de utforskas i projektet.

Ett viktigt mål med projektet är att utveckla rekommendationerna för fysisk aktivitet och hälsa baserat på sambandsanalyser mellan accelerometerdata och markörer för hälsa med hänsyn till individens konditionsnivå. Viktiga i samverkan för tillämpning är det nationella SCAPIS-projektet och det europeiska IDEFICS-I.Family-projektet. Samverkan sker även med Syddansk universitet i Odense. Projektet genomförs i forskningsmiljön Centrum för hälsa och prestation, CHP, vid Göteborgs universitet.

Objektiv mätning av fysisk aktivitet har mer och mer tagit över som metod i klinisk och epidemiologisk forskning för att studera betydelsen av fysisk aktivitet för hälsa. Subjektiva metoder som frågeformulär, intervjuer och dagböcker påverkar i mer eller mindre grad individens förmåga, uppfattning och intention med att beskriva sin fysiska aktivitet, vilka kan bidra till betydande mätfel.

Forskargruppen utforskar nya metoder för att bearbeta accelerometer-data liksom nya statistiska metoder som kan beskriva individens hela beteendemönster. Dessa metoder kommer att tillämpas i projektet för att studera samband med olika biomarkörer för kardiometabol hälsa.

Utgångsmaterialet är olika nationella databaser/register med uppgifter om fysisk aktivitet och/eller hälsoutfall, såsom SCAPIS, Swedeheart och HPI. Projektet är ett interdisciplinärt samarbete mellan forskare vid Göteborgs universitet och Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Det kombinerar expertis inom fysisk aktivitetsmätning, folkhälsa, kliniska biomarkörer, kardiologi och fysiologi. Det genomförs inom miljön för Centrum för hälsa och prestation, CHP, vid Göteborgs universitet.

Regelbunden fysisk aktivitet har flera positiva effekter på hjärt-kärlsjukdom och dödlighet men risken att drabbas av hjärtstopp är förhöjd under intensiv fysiska aktivitet. Vår forskargrupp har tidigare kunnat visa att överlevnaden för hjärtstopp i anslutning till fysisk aktivitet är klart högre jämfört med övriga hjärtstopp utanför sjukhus. Orsakerna till den höga överlevnaden är ännu inte fullständigt utforskade och få studier har undersökt bakomliggande sjukdomsmekanismer hos överlevare av hjärtstopp i anslutning till fysisk aktivitet.

Vi arbetar för att:

  • identifiera hur stor andel bland överlevarna av hjärtstopp i anslutning till fysisk aktivitet som genomgår kranskärlsröntgen.
  • jämföra hjärtstopp i anslutning till fysisk aktivitet med dem som sker utan anslutning till fysisk aktivitet när det gäller faktorer som kön, ålder, sjukdomsmönster och underliggande orsaker till hjärtstoppet (det sistnämnda utifrån resultat från kranskärlsröntgen, EKG och hjärtultraljud).
  • beskriva samsjuklighet hos personer som överlevt hjärtstopp vid fysisk aktivitet och jämföra det med samsjuklighet hos dem som drabbats av hjärtstopp utan anslutning till fysisk aktivitet.

Vi avser att genom Svenska hjärt- och lungräddningsregistret identifiera samtliga hjärtstopp som rapporterats utanför sjukhus och utanför hemmet under åren 2011-2014 och 2016-2018. Utifrån denna kohort selekteras hjärtstopp som skett i anslutning till fysisk aktivitet utifrån definitionen "hjärtstopp vilket inträffat under eller upp till en timme efter avslutad fysisk aktivitet". Därefter sker en samkörning med data ur Swedeheart-registret, som inkluderar uppgifter om tidigare sjukdomshistorik, EKG och resultat av kranskärlsröntgen.

Få studier har studerat överlevare av hjärtstopp i anslutning till fysisk aktivitet och det är idag relativt okänt varför dessa patienter överlever i högre utsträckning. Om förekomst och utbredning av kranskärlssjukdom i denna grupp skiljer sig från patienter som drabbas utan relation till fysisk aktivitet, finns det i så fall potential att bättre designa förebyggande åtgärder för att förhindra att hjärtstopp sker under fysisk aktivitet? Finns det möjligheter att ytterligare optimera omhändertagandet av dessa patienter?

Med kunskap från detta projekt kan vi få bättre verktyg och förutsättningar för att identifiera riskindivider samt riskstratifiera deltagare inför olika motionslopp. Vi kan också få bättre förutsättningar att ge individualiserade råd om fysisk aktivitet till patienter utifrån deras förutsättningar och underliggande sjukdomar. Vidare kan resultaten komma att påverka det akuta handläggandet av hjärtstopp i samband med fysisk aktivitet och bidra till ökad medvetenhet hos allmänheten för att på så vis bidra till ökad överlevnad.

Projektet är ett samarbete mellan

  • Centrum för hälsa och prestation, CHP, vid GU. Professor M. Börjesson
  • Registercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Professor Herlitz, doktorand Matilda Frisk-Torell.

Samverkan sker också med Hjärtstoppsregistret nationellt (A. Claesson, KI och A. Strömsöe, Högskolan Dalarna).

Det här projektet leds av Eva-Lena Stattin vid Uppsala universitet och Aase Wisten vid Umeå universitet, med Mats Börjesson och Centrum för hälsa och prestation, CHP, som deltagare i projektet.

Plötslig hjärtdöd är ett stort folkhälsoproblem med en incidens på 50-100 fall per 100 000 invånare och det ökar med åldern. Plötslig hjärtdöd hos unga individer är sällsynt, men står ändå för en stor andel av den total dödligheten i denna grupp.

Plötslig hjärtdöd hos unga orsakas primärt av genetiska anlag (jonkanalssjukdomar och kardiomyopatier) som ökar känsligheten för arytmi. Etiologin framtagen i befintlig forskning är i huvudsak baserad på obduktioner. Eftersom den genetiska bakgrunden oftast är okänd är de exakta diagnoserna inte fullt kända. Idag finns ingen komplett populationsbaserad kohort. Existerande kohorter är i varierande grad selekterade. Den sanna incidensen av underliggande sjukdomar är därmed fortfarande inte tillgänglig. Det har inte gjorts någon systematisk utvärdering av dem med plötslig hjärtdöd eller av familjemedlemmar i riskzonen. Stickprov för genetiska egenskaper genomförs sällan. Identifiering av patienter med risk för plötslig hjärtdöd är dessutom fundamental för att minska förekomst. Kan det vara möjligt att identifiera riskindivider om vi har kunskap om symtomen som föregår död?

Syftet med att bygga upp kohort-databasen Sudden cardiac death in the young in Sweden (SUDDY.se) var att etablera en landsomfattande plattform av högkvalitativa data från olika källor för klinisk och molekylär-genetisk forskning på plötslig död, med målet att förebygga plötslig hjärtdöd hos ungdomar. Prevention är möjligt om symtomen känns igen, om korrekt screening genomförs och om bakomliggande genetiska förändringar identifieras.

Genom att inom SUDDY.se länka fall, kontroller och statliga hälsoregister kommer vi att kunna studera medicinsk och familjehistoria, symtom som föregår plötslig hjärtdöd, triggande faktorer, medicinering och socioekonomiska skillnader. Hälsoregister som länkas inom databasen är:

  • Dödsregistret
  • Patientregistret
  • Läkemedelsregistret
  • Födelseregistret
  • Flergenerationsregistret
  • Totalbefolkningsregistret
  • Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA)
  • Svenska hjärt- och lungräddningsregistret

Löpning är en populär träningsform och stora nationella och internationella löpartävlingar lockar allt fler deltagare. Trots att fysisk aktivitet som löpning kan betraktas som hälsofrämjande finns risk för medicinska komplikationer. Kunskap om faktorer som predikterar risker ökar möjligheten att förebygga dem.

Data kan samlas in på olika nivåer: individnivå, tävlingsdata (händelser, organisation), registerdata (ambulansdata), väderleksförhållanden etc. och de kan analyseras i olika statistiska modeller för att prediktera medicinska utfall som till exempel kollapser.

Projektet genomförs vid Sahlgrenska akademin och med forskare vid Centrum för hälsa och prestation, CPH, vid Göteborgs universitet, i samarbete med SAFER-studies (professor Martin Schwellnus vid University of Pretoria) och professor Sofia Thorsson vid institutionen för geovetenskaper, GU.

Projektet använder data från nationella och internationella löpartävlingar, liksom registerdata och data rörande väderleksförhållanden. En egen algoritm/app för att uppskatta vädrets ”belastning” (PET) utvecklas i samarbete med institutionen för geovetenskaper, GU. Projektet är också doktorandprojekt för Hampus Lüning, Sahlgrenska akademin med Mats Börjesson som huvudhandledare. Professor Martin Schwellnus är gästprofessor vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin.

Det är välkänt att regelbunden fysisk aktivitet som till exempel löpning har goda primär- och sekundärpreventiva effekter på flertalet kroniska sjukdomar. Det är således av stort samhällsintresse att människor är fysiskt aktiva.

Det finns dock risker associerade med högintensitets-aktivitet som löpartävlingar. Medicinska händelser av olika grad förekommer med allvarliga incidenter som hyponatremi, hypoglykemi och kardiella händelser. Tidigare studier har påvisat att risken för plötslig död är förhöjd under maratontävlingar.

Andra medicinska komplikationer och incidenter under längre tävlingar i uthållighetsidrotter (löpning cykling, skidåkning, triathlon) är inte särskilt välstuderade. Dessutom är tidigare studier ofta utförda i andra klimatzoner än det nordiska klimatet. Beskrivning av de skadade löparna avseende incidens, skademönster, typer av skador och påverkandefaktorer har bara studerats i begränsad omfattning.

En bättre kunskap om bakomliggande faktorer till allvarliga medicinska händelser under långloppstävlingar över hela världen skulle kunna leda till möjlighet till bättre prediktion och preventivt arbete. För att underlätta detta arbete krävs en uniform skadedokumentation internationellt. Detta togs fram 2019 genom ett konsensusdokument av en bred internationell expertgrupp och ska implementeras internationellt. Detta förväntas leda till att jämförande studier mellan olika idrotter blir möjliga och att det utvecklas en grundläggande förståelse av riskfaktorer inför framtida interventionsstudier.

En känd bakgrundsfaktor för kollapser och avbrytanden av långlopp är vädret. Det är tidigare känt att högre temperaturer och lägre vindhastighet ökar förekomsten av löpare som avbryter långlopp. Tidigare har beräkningsmodellen Wet-bulb Globe Temperature-index (WBGT) använts för att beräkna vädrets påverkan på löpare och utövare av annan idrott. Under senare år har nyare beräkningsmodeller tagits fram, till exempel Physiological Equivalent Temperature-index (PET). PET tar hänsyn till fler meteorologiska faktorer i sin beräkning än WBGT och anses vara mer precist. Det har dock inte använts och utvärderats i sammanhang såsom större löpartävlingar. Utifrån PET-mätning kan man möjligen prediktera vädrets påverkan på individen och därmed antalet skador under långlopp. Det kan vara av stort värde i planeringen av sjukvård inför stora tävlingar och kan bidra till det preventiva arbetet.

Epidemiologiska studier av Göteborgsvarvets kohort under 5 respektive 7 år med retrospektiv data. Utöver detta studeras även kohorter från andra långlopp (både i Sverige och internationellt) där internationella jämförelser görs möjliga. Även andra typer av långlopp inom andra idrotter (skidor, cykel, simning) studeras avseende epidemiologiska faktorer och medicinska händelser.

I Sverige föds ungefär 1 000 barn varje år med medfödda hjärtfel. Förbättrade behandlingsresultat medför idag ökad överlevnadsgrad med nya patientgrupper. Dessa patienter är särskilt utsatta för ytterligare risk för framtida sjukdom.

En riskfaktor kan vara lägre nivå av fysisk aktivitet beroende på hjärtfelets svårighetsgrad. Dock har inte tidigare forskning visat på några tydliga skillnader beroende på hjärtfelets svårighetsgrad eller jämfört mot kontrollgrupp. Vår forskargrupp har visat att den metod som använts för objektiv mätning av fysisk aktivitet uppvisar flera mätfel, vilket skulle kunna orsaka uteblivna skillnader då variationen i fysisk aktivitet inte fångas upp. Vi har nu förbättrat denna metod.

Syftet med projektet är att undersöka fysisk aktivitet och livskvalitet hos barn i åldrarna 6-18 år med medfödda hjärtfel och hos friska kontroller. Projektet är en nationell samverkan mellan universitetssjukhusen i Sverige och Göteborgs universitet och genomförs inom miljön för Centrum för hälsa och prestation, CHP, i samarbete med forskare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (professor J. Sunnegårdh).

Fysisk aktivitet fastställs med accelerometer där utfallet jämförs mellan vår nya metod (Frequency Extended Method, FEM) och tidigare metod (ActiGraph) och livskvalitet med det validerade frågeformuläret Kidsscreen. Hjärtfelen delas in i lindriga (t.ex. förmaks- eller kammarseptumdefekt), måttligt svåra (t.ex. valvulär aortastenos, Fallots anomali) och svåra (t.ex. enkammarhjärta, pulmonalatresi). Kontroller matchas för ålder, kön och geografi.

Projektet startade 2019 och datainsamling är pågående. Preliminära resultat från en substudie visar att vår nya metod fångar mönster som tidigare metod inte kunde fånga. Resultatet av projektet kan vara ett incitament för barnhjärtvården att verkligen främja ökad fysisk aktivitet hos barn med medfödda hjärtfel liksom att genomföra interventionsforskning.

I många av studierna har måttligt intensiv eller mer ansträngande fysisk aktivitet, så kallad ”träning”, varit i fokus. Den maximala syreupptagningsförmågan (”fitness” eller kondition), är en delvis ärftlig, men också påverkningsbar egenskap, där regelbunden och för individen relativt intensiv fysisk aktivitet leder till förbättrad kondition. Omfattande data identifierar maximal syreupptagningsförmåga som en oberoende riskfaktor för kardiovaskulär ohälsa, metabol sjukdom och mortalitet, i såväl tvärsnitts- som longitudinella studier. Konditionen minskar med åldern, något som tycks bero på en samtidig minskning av fysisk aktivitetsnivå.

Trots det klart påvisade sambandet mellan fitness, rörelsemönster och hälsa, är det ännu oklart hur god kondition och andra parallella livsstils- och riskfaktorer samverkar över längre tid för att påverka risken för sjukdom och förtida dödlighet. Det är fortfarande ofullständigt känt via vilka mekanismer som fysisk aktivitet och fitness leder till minskad morbiditet. Inom det här fältet saknas fortfarande studier baserade på större databaser och med lång (>10 år) uppföljningstid.

Vi vill med denna studie öka kunskapen om hur uppmätt kondition och andra riskfaktorer i tidig vuxenålder (rökning, övervikt, utbildningsnivå m.m.) påverkar uppkomsten av ohälsa i (medel-)åldern 50-64 år, uttryckt som plaquebildning, kalkinlagring och stenos i koronarkärl, förekomst av leversteatos (”fettlever” som inte beror på alkoholbruk), typ 2-diabetes och metabolt syndrom, samt förtida pension/sjukskrivning och påverkad lungfunktion, samt mortalitet i en stor grupp svenska män.

Detta görs med kontroll för livsstilsfaktorer vid uppföljningen. Den tidigare obligatoriska mönstringen (i denna studie kallad baslinjemätningen) av unga män i Sverige, med fysiologiska tester och SCAPIS-studien (i denna studie kallad uppföljningsmätning A) med motsvarande tester. Översiktligt sker analyser där fitness vid baslinjemätningen ensam eller förändringar mellan baslinje- och uppföljningsmätningen kopplas till hälsostatus vid antingen uppföljningsmätningen eller vid senare register- eller återundersökningar (i denna studie kallad uppföljningsmätning B).

Denna design (två mätningar av fitness och andra livsstilsvariabler och efterföljande uppföljningar) ger oss unika möjligheter att studera den prediktiva långtidseffekten av uppmätt kondition vid 18-19 års ålder, liksom förändringar av den över tid, detaljerade kardiovaskulära riskfaktorer och lungsjukdom 30-45 år senare. Ökad kunskap om dessa samband är viktiga för att förstå hur livsstilssjukdomars uppkomst kan påverkas av livsstil under lång tid.

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Sahlgrenska Akademin (institutionen för medicin och Centrum för hälsa och prestation, CHP), däribland professor M. Börjesson och professor A. Rosengren, från GIH docent Ö. Ekblom och docent E. Ekblom Bak, från avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid institutionen för medicin, GU, docent M. Åberg.

Stillasittande och fysisk aktivitet mäts idag med en accelerometer på höften, låret eller handleden. Målet med samtliga placeringar är att fånga personers beteende så bra som möjligt. Dock fångar de olika placeringarna lite olika komponenter av beteendet. Den vanligaste placeringen i klinisk och epidemiologisk forskning är på höften, inklusive i det nationella SCAPIS-projektet med 30 000 deltagare från hela Sverige.

I detta projekt inkluderade några av samarbetsparterna placering även på låret på sammanlagt 8 000 deltagare. Låret är den bästa placeringen för att fastställa kroppspositionerna sitta och stå. Det innebär att placeringen kan utgöra referens för stillasittande.

Syftet med projektet är att avgöra hur väl placeringen på höften kan fastställa stillasittande liksom kroppsposition och vad det betyder för sambandet med olika grundläggande hälsomarkörer och att sedan applicera denna kunskap på alla 30 000 deltagare för att undersöka betydelsen av stillasittande jämfört med övriga komponenter av fysisk aktivitet.

Projektet är en samverkan mellan forskare från olika deltagande universitet i det nationella SCAPIS-projektet. Projektet koordineras från forskningsmiljön Centrum för hälsa och prestation, CHP, vid Göteborgs universitet.

Att kunna fastställa fysisk aktivitet och energiförbrukning är centralt inom både kost- och idrottsvetenskap. Den gemensamma referensmetoden i fält inom båda ämnesområdena är dubbelmärkt vatten. Dock är denna metod kostsam och resurskrävande. Accelerometri är en enklare metod, men den behöver utvecklas och utvärderas för att man ska kunna fastställa fysisk aktivitet och energiförbrukning på alla intensitetsnivåer, både på gruppnivå och individnivå.

Projektets syften är bland annat att:

  • validera utveckling av accelerometri för att fastställa fysisk aktivitet på olika intensitetsnivåer och på individnivå
  • utvärderar rapportering av energiintag hos individer på olika aktivitetsnivåer
  • undersöka livsmedelsval hos dessa individer ur ett hållbarhetsperspektiv både för klimat och hälsa.

Projektet förenar därmed forskare från institutionens två ämnesområden kost- och idrottsvetenskap samt professor Ellegård vid enheten för klinisk nutrition vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU. Projektet utförs inom forskningsmiljön Centrum för hälsa och prestation, CHP, vid Göteborgs universitet.

Deltagare i projektet är friska vuxna med olika aktivitetsnivåer, från relativt måttligt aktiva till elitidrottande individer. I projektet ingår först en labb-baserad individuell kalibreringsstudie av accelerometrar på olika placeringar på kroppen med uppmätt syreupptag som referens för energiförbrukning. Därefter ingår en fältstudie under 14 dagar där deltagarna bär accelerometrar med olika placeringar på kroppen, där de för individuell kostdagbok, blir intervjuade om livsmedelsval och där dubbelmärkt vatten-metoden tillämpas för att fastställa energiförbrukning.

Andning genom näsan är den vanligaste andningsvägen i vila och under sömn hos de flesta människor. Under ansträngning övergår andningen till munandning när näsans flödeskapacitet överstigs. Det är vanligt inom öron-näs-hals-specialistsjukvård att patienter söker för upplevelsen av att inte få tillräckligt med syre under träning på grund av upplevd nästäppa. Detta trots att huvuddelen av andningen sker genom munnen vid träning. Detta indikerar att näsandningen fyller en funktion även vid ansträngning med huvudsaklig munandning, men detta är inte studerat.

Syftet med studien är att undersöka antropometriska mått som kroppslängd, vikt, kroppssammansättning hos elitidrottare i relation till intranasal geometri, nasalt luftflödesmotstånd och lungfunktion (spirometri) före och efter maximal ansträngning med nasalandning enbart samt nasal- och munandning.

Ansträngningstester utförs av 10-12 elitcyklister/triatleter i åldrarna 20-40 år. Initialt genomförs ett karaktäriseringstest för att bestämma maximalt syreupptag (VO2-max) och maximal belastning (Watt [W]max) enligt standardteknik. Baserat på data från karaktäriseringstestet genomförs därefter tre separata försök/person. Testerna är s.k. ramptest, det vill säga stegrande belastning upp till maximal ansträngning. Respektive test beräknas ta ca 60 minuter.

Samtliga tester genomförs i laboratoriet (CHP/GU) på en ergometercykel anpassad med racersadel, sportstyre och pedaler med hållare. Nasala symptom som nästäppa och rinnsnuva registreras med visuell, analog skala. Näsan undersöks med pannlampa och nässpekulum samt med nasalendoskop. Nasalt flödesmotstånd, flöde och geometri mäts före, under och efter varje test.

Exempel på frågeställningar:

  • Finns det en korrelation mellan nasalt luftflödesmotstånd justerat för lungfunktion och VO2-max, hjärtfrekvens, återhämtning?
  • Hur påverkas VO2-max, hjärtfrekvens och återhämtning om näsan blockeras helt med näsklämma?
  • Vad är svullnadsgraden i nässlemhinnan på elitidrottare före, under respektive efter maximal ansträngning?
  • Finns det någon korrelation mellan antropometriska mått (längd, vikt, kroppssammansättning [fettfri massa och fettmassa], huvudomfång och luftflödesmotstånd eller intranasal geometri hos elitidrottare?

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan öron-näsa-halsmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU, och forskningsmiljön Centrum för hälsa och prestation, CHP, vid Göteborgs universitet. Ansvariga forskare är docent Johan Hellgren vid SU och professor Mats Börjesson vid CHP. Projektet beräknas starta hösten 2020.