Forskning inom arbetsterapi

Forskarsgruppsledare: Kristina Holmgren

TIDAS forskargrupp samarbetar nära med primärvården i Västra Götalandsregionen och representerar flera ämnesområden, som allmänmedicin, arbetsterapi, folkhälsa, fysioterapi, socialmedicin och samhällsfarmaci. Forskargruppen använder kvantitativa, kvalitativa, epidemiologiska, och instrumentutvecklingsmetoder, samt genomför interventionsstudier.

Läs mer: Hälsa, sjukfrånvaro och återgång i arbete - TIDAS

Forskargruppsledare: Kristina Holmgren

Work Stress Questionnaire – WSQ 

Frågeformuläret Work Stress Questionnaire (WSQ), har utvecklats med avsikten att tidigt kunna identifiera personer som löper risk för ohälsa och sjukskrivning. 

Läs mer: Work Stress Questionnaire – WSQ

Projektgrupp: SPICE 

Projektgruppsledare: Eric Asaba 

SPICE (Stroke prevention integrerat med arbete genom samskapande), fokuserar på metoder för att minska risken för stroke och främja arbetsliv för personer i arbetsförålder som har fått en Transitorisk Ischemisk Attack (TIA).

Projektet bedrivs i samverkan med Karolinska Institutet.

Läs mer: SPICE 

Forskargruppsledare: Emmelie Barenfeld 

Syftet med projektet är att studera övergången till personcentrerad hälso- och sjukvård (PCV) genom att beskriva utformningen av ett ledarskapsprogram, och att utvärdera dess påverkan på implementering av PCV och nytta för ledare, medarbetare, patienter och närstående. Vi genomför även en kartläggning av evidens om ledarskapsutbildningar som syftar till att stödja implementering av person-centrerad vård.

Mot en personcentrerad vård – utvärdering av ett ledarskapsprogram | Göteborgs universitet

Projektet bedrivs i samverkan med Vårdförbundet.

Forskargruppsledare: Qarin Lood 

Det övergripande målet med vårt forskningsprogram är att studera åtgärder för att stödja ett gott åldrande hemma, och att bredda förståelsen av begreppet skörhet för att bidra till förståelsen av skörhetsprocessen både hos äldre personer som redan är sköra, och de med risk för att utveckla skörhet. Kapabilitetsansatsen går som en röd tråd genom projekten, vilket innebär att fokus ligger på vad människor har möjlighet och vilja att uppnå i relation till de resurser de har att tillgå.

Baserad på respekt och utbyte av idéer strävar vi som forskargrupp efter brukarmedverkan i alla delar av forskningsprocessen. Vårt primära fokus är att göra den äldre personens röst hörd men också att personalen får sin röst hörd för att kunna producera forskning som är till nytta för målgruppen.

Läs mer: FRESH – Frail Elderly Support Research Group

Forskningsgruppsledare: Eric Asaba 

Projektet syftar till att undersöka hur teknikbaserade lösningar, som t.ex. online musikprogram, digitala appar och virtuell verklighet, kan förbättra livet för äldre personer med skörhet, som exempelvis en demenssjukdom, samt deras vårdgivare.

Projektet bedrivs i samverkan med Karolinska Institutet

Forskningsgruppsledare: Qarin Lood 

Syftet med projektet är att i nära samarbete med äldre personer, närstående och vård- och omsorgspersonal utveckla kunskap om hur omställningen till god och nära vård kan genomföras på ett säkert och effektivt sätt med och för äldre personer inom kommunal vård och omsorg. 

Projektet bedrivs i samverkan med Göteborgsregionen som är projektägare

Läs mer: ACHIEVE

Forskargruppsledare: Marie-Peny Dahlstrand 

Forskning om görandeprocessen
Människor, barn som vuxna, engagerar sig i en mängd olika aktiviteter i sin vardag. Att kunna utföra aktiviteter d.v.s. göra det man vill, måste eller bör är viktigt för en persons hälsa och välbefinnande.

Det är genom görande som en person interagerar med omvärlden och upplever delaktighet med sin omgivning och i samhället. För personer med neurologisk problematik, barn såväl som vuxna, kan förmågan att göra vara påverkad och delaktighet i samhället riskerar därmed att bli begränsad.

 Läs mer: ProDo - Research on the Process of Doing

Forskargruppsledare: Git Lidman 

Injektioner med läkemedlet botulinumtoxin i kombination med arbetsterapeutiska interventioner har visat god effekt för att påverka utförandet av aktiviteter i vardagen för barn med cerebral pares. 

I den aktuella studien är syftet att beskriva effekter av behandling med botulinumtoxin i armar och händer ur ett föräldraperspektiv. Föräldrarnas erfarenheter kring behandlingens effekt i barnens vardagsaktiviteter kommer att efterfrågas.

Läs mer: Effekter av behandling med botulinumtoxin i armar och händer hos barn med cerebral pares ur ett föräldrarperspektiv

Forskningsgruppsledare: Margret Bucholz

Barn med finmotoriska funktionsnedsättningar kan ha svårt att skriva med papper och penna, och även datoranvändning kan vara begränsad eftersom vanliga styrsätt som mus och tangentbord är svåra att hantera. Projektet undersöker ett nytt styrsätt baserat på en 3D-utskriven spelhandkontroll, utformad för att utnyttja barnens befintliga erfarenhet av spelkontroller och deras motoriska förmåga vid tvåhandsfattning. Genom att jämföra detta styrsätt med konventionella alternativ i en klinisk utvärdering ska projektet skapa evidens om användbarhet, effektivitet och acceptans. Fokus ligger på hur styrsättet påverkar skrivande, upplevd funktion och möjligheter till digital delaktighet i skolan. Resultaten syftar till att bidra till bättre förskrivning och ökad självständighet för barn med finmotoriska svårigheter.

Projektet bedrivs Stiftelsen Promobilia, Norrbacka-Eugeniastiftelsen och Innovationsfonden Västra Götalandsregionen.

3D-utskriven handkontroll för TV-spel möjliggör musstyrning i skolarbetet för barn med finmotoriska svårigheter