Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Fjällandskap
Vandring från Ljungdalen med utsikt mot Helags.
Foto: Ingegärd Eliasson
Länkstig

Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projektets storlek
2 988 367
Projekttid
2013 - 2015
Projektägare
Institutionen för kulturvård

Kort beskrivning

Projektets syfte har varit att undersöka betydelsen av kulturella ekosystemtjänster för värdering och integrering av fjällandskapets kulturarv i planering, förvaltning och bevarande av kultur- och naturmiljön. Med utgångspunkt i enkäter och intervjuer med boende och tjänstemän i Jämtlands län belyses följande kulturella ekosystemtjänster: kulturarv, platsidentitet samt estetiska och existentiella värden Vi har speciellt intresserat oss för hur dessa kulturella ekosystemtjänster relaterar till människors välbefinnande. Mer specifikt redovisar och diskuterar vi hur de boende i Jämtlands län upplever och värdesätter fjällområden och vilka kulturella och historiska kännemärken som de känner till. Vi diskuterar även hur de boendes åsikter avspeglar sig i tjänstemännens planering och förvaltning av fjällandskapet.

Om projektet

Projektets syfte har varit att undersöka betydelsen av kulturella ekosystemtjänster för värdering och integrering av fjällandskapets kulturarv i planering, förvaltning och bevarande av kultur- och naturmiljön. Med utgångspunkt i enkäter och intervjuer med boende och tjänstemän i Jämtlands län belyser projektet följande kulturella ekosystemtjänster som sedan tidigare har definierats i litteraturen: kulturarv, platsidentitet samt estetiska och existentiella värden. Vi har speciellt intresserat oss för hur dessa kulturella ekosystemtjänster relaterar till människors välbefinnande. Mer specifikt redovisar och diskuterar vi hur de boende i Jämtlands län upplever och värdesätter fjällområden och vilka kulturella och historiska kännemärken som de känner till. Vi diskuterar även hur de boendes åsikter avspeglar sig i tjänstemännens planering och förvaltning av fjällandskapet. Nedan följer en sammanfattning av projektets viktigaste resultat, för en fördjupad läsning, se Eliasson et al. 2015, Knez & Eliasson 2016, Fredholm et al. 2016 och Eliasson et al. 2016.

Resultaten

 

Våra empiriska resultat visar att kultur är en resurs i fjällområden när det gäller de kulturella ekosystemtjänsterna kulturarv, platsidentitet, estetiska och existentiella värden och att kultur i denna bemärkelse kan ställas i relation till välbefinnande.

De personer som har svarat på vår boendeenkät vistas oftast i fjällen på vintern och våren. Då är de mest intresserade av att uppleva naturen och vila, eller att umgås socialt och njuta av friluftslivet. De boende har ofta hittat, ”mutat in”, sina egna favoritplatser i fjällen, platser som de har knutit starka band till. Den enskilda personen upplever följaktligen att favoritplatsen är en del av hens historia och när personen vistas på denna plats upplever sig hen ha ett högt välbefinnande. Det som de boende värdesätter mest på sina personliga favoritplatser är landskapets skönhet och avkoppling, samt lugnet på platsen. De boende har också starka band till de platser i fjällen som de kollektivt identifierar sig med; de platser som är en del av länets historia (vilka vi, som bor i Jämtlands län, är). De känner även ett högt välbefinnande när de vistas på dessa platser. Personen ”laddar” med andra ord ”batterierna” på sin favoritplats. Det som de boende värdesätter mest på de kollektiva platserna är dock platsernas varumärke: Att de placerar ”Jämtland på kartan”, turism med besöksnäring och arbetstillfällen samt den alpina verksamheten. De flesta av både de personliga och kollektiva favoritplatserna ligger i Åreområdet-, Oviksfjällen, fjällen i västra Jämtland, västra Härjedalsfjällen samt i Vemdalen/Lofsdalenområdet.

Våra resultat visar även att en majoritet av tjänstemännen som arbetar med fysisk planering är väl medvetna om och i sitt dagliga arbete beaktar aspekter i fjällandskapet som rör utsikt och utblickar, välmående, lättillgänglighet, kulturlandskap och byggnader; det vill säga de aspekter som även de boende anser är betydelsefulla. Däremot skiljer sig tjänstemän och boende åt när det gäller berättelser, kollektivt minne, lokalhistoria och identitet. Dessa aspekter framförs som viktiga av de boende men beaktas i mindre grad i tjänstemännens dagliga arbete. Berättelser, kollektivt minne, lokalhistoria och identitet är dock någonting som flera av de intervjuade tjänstemännen satte högt upp på sin önskelista över framtida prioriteringar. Många av de intervjuade tjänstemännen eftersträvar en helhetssyn i den fysiska planeringen och ett miljöarbete där kultur och natur möts, men påpekar att den aktuella sektoruppdelningen av och mellan dessa verksamhetsområden och finansieringen av dem skapar svårigheter i det praktiska arbetet.

 

Våra resultat bekräftar även historiens betydelse för vår bild och upplevelse av fjällen. Det vackra landskapet med mäktiga fjäll och vida vyer som på 1800-talet uppskattades för sina välgörande egenskaper är än i dag något som både boende och tjänstemän värdesätter högt. Både boende och tjänstemän har även stor kännedom om det historiska kulturarvet i fjällen.

Resultaten från projektet går i linje med internationell forskning som visar att landskapets kulturella och historiska dimensioner skapar en känsla av kontinuitet som är relaterad till identitet och välbefinnande. Kunskapen om det historiska tidsdjupet är grundläggande för att kunna förstå och värdera kulturella ekosystemtjänster och resultaten indikerar att ekosystemtjänster som begreppsram och metod kan ge en solid grund för en bättre integrering av kultur och natur i den fysiska planeringen.

Deltagare

Ingegärd Eliasson, Göteborgs universitet

Igor Knez, Högskolan i Gävle

Susanne Fredholm, Göteborgs universitet

Ola Hanneryd, Härjedalens Fjällmuseum AB

Ewa Ljungdahl, Sydsamiskt kulturcentrum, Gaaltije

Eva Karlsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län