Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Erica Ginström Ernstad - Avancerade IVF-tekniker säkra för så väl barn som mamma

Publicerad

Erica Ginström Ernstad disputerade den 8 maj vid avdelningen för obstetrik och gynekologi, institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.

Titel på avhandlingen: Safety and quality aspects of IVF - neonatal and maternal outcomes following advanced techniques

Bild

Länk till avhandlingen

Avancerade IVF-tekniker säkra för så väl barn som mamma

Infertilitet drabbar 10–15 procent av alla par och det föds i dag cirka 5000 barn årligen i Sverige efter provrörsbefruktning (in vitro fertilisering, IVF). Under senare år har flera avancerade tekniker införts. Bl.a. odlas embryon idag allt mer i 5–6 dagar istället för de 2–3 dagar som tidigare varit rutin. Återföring av frysta embryon har ökat och en ny frysteknik, vitrifiering, har utvecklats. Därtill har antalet barn födda efter preimplantatorisk genetisk testing (PGT) ökat. PGT är en teknik som erbjuds personer som är drabbade av eller bärare av en genetisk sjukdom. Tekniken möjliggör återförande av ett embryo som inte bär på den specifika sjukdomen och kan ses som ett alternativ till fosterdiagnostik och eventuellt avbrytande av graviditet vid konstaterad sjukdom hos fostret.

- Syftet med avhandlingen var att studera utfallet för IVF-barnen och deras mödrar efter introduktionen av dessa avancerade tekniker. Resultatet visar att teknikerna i det stora hela är säkra för så väl mor som barn, men att vissa skillnader i utfall föreligger utefter val av teknik och att en genomgång av riskfaktorer, t.ex. högt blodtryck eller diabetes, i varje enskilt fall kan vara av värde. Idag ligger fokus mycket på frekvensen levande födda barn efter de olika teknikerna, säger Erica Ginström Ernstad, specialistläkare i gynekologi och obstetrik och förlossningsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Sjukhuset.

Till exempel är graviditeter som uppkommit efter återförande av dag 5–6 embryon associerade med en ökad risk för föreliggande/lågt sittande moderkaka och avlossning av moderkakan jämfört med graviditeter som uppkommit efter återförande av dag 2–3 embryon.

- Hos kvinnor som blir gravida genom återförande av ett fryst embryo och där återförandet föregåtts av hormonell förberedelse av livmoderslemhinnan men inte av någon ägglossning, så kallad programmerad cykel, ses en ökad risk för högt blodtryck/havandeskapsförgiftning under graviditeten samt även ökad risk för stor blödning vid förlossningen jämfört med återförande i naturlig och stimulerad cykel. Programmerad cykel har ökat i popularitet då denna kräver mindre övervakning och behandling går att styra till kontorstid, men bör, med tanke på resultaten i vår studie, endast användas i de fall där ägglossning inte kan uppnås. Barnen födda efter denna cykelregim är därtill oftare stora (≥4500 gram) och även oftare överburna (≥42 veckor). Val av frysteknik eller den teknik som används vid PGT påverkade inte utfallet för varken barn eller mor.

- Jag vill framhålla att det för personal som arbetar inom mödra- och förlossningsvården, men även för patienter, är viktigt att ha förståelse kring IVF-graviditeter och dess risker och att inte dra all IVF-behandling "över en kam" utan se gruppen som den heterogena grupp den är.

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Huvudhandledare: Christina Bergh
Bihandledare: Ulla-Britt Wennerholm, Max Petzold
Opponent: Marie Blomberg, Linköpings universitet, Linköping
Betygsnämnd: Lauren Lissner, Elizabeth Nedstrand och Mikael Norman