Emma Norrman - Det går bra på lång sikt för barn födda efter IVF
Emma Norrman disputerade den 4 december inom ämnet obstetrik och gynekologi, vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper.
Titel på avhandlingen: Long-term outcome of children born after Assisted Reproductive Technology
Det går bra på lång sikt för barn födda efter IVF
Vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet och efter utredning kan de erbjudas provrörsbefruktning (in vitro-fertilisering, IVF). 1982 föddes det första barnet med hjälp av IVF i Sverige, och i dag föds det årligen mer än 5000 IVF-barn i Sverige och tekniken har utvecklats enormt. (Se bild 1 - statistik från Nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning Q-IVF)
Det är välkänt att barn födda efter IVF har ökade risker för bland annat förtidsbörd och låg födelsevikt. Denna riskökning kan till stor del förklaras av en högre andel flerbördsgraviditeter efter IVF men även enkelbördsgraviditeter är förbundna med ökade perinatala risker (dvs. tiden före, vid och strax efter förlossningen) samt risker under graviditeten.
-Riskerna under graviditeten och i samband med förlossningen är väl undersökta, men det finns fortfarande relativt få studier på hur det går för IVF-barnen på lång sikt. Syftet med min forskning var att undersöka IVF-barnens långtidsutfall och även att undersöka om olika tekniker såsom mikroinjektion (intracytoplasmatisk spermieinjektion, ICSI), som används för att behandla manlig infertilitet, och återföring av frysta/tinade embryon, kan påverka barnen på lång sikt, säger Emma Norrman, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi och verksam som förlossningsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra.
Avhandlingen handlar om hur det går på lång sikt för barn som är födda efter IVF. I de olika delarbetena undersöks IVF-barnens kognitiva utveckling, (genom skolprestationer), risken för att utveckla typ 1 diabetes, hjärtkärlsjukdomar, fetma och/eller typ 2 diabetes.
Fortsatta långtidsstudier behövs när det gäller hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes
- Överlag går det bra för IVF-barnen på lång sikt, resultaten kring deras kognitiva utveckling är betryggade. Den tredje studien avseende risk för IVF-barnen att utveckla typ 1 diabetes visade inte heller några skillnader i risk överlag men dock en viss riskökning för barn födda efter frysåterförande. När det gäller risken för kardiovaskulär sjukdom och typ 2 diabetes visade studierna ingen skillnad mellan IVF-barn och barn födda efter spontan befruktning.
Eftersom de flesta IVF-barn fortfarande är relativt unga, och inte har hunnit komma till den ålder där hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes vanligtvis inträffar, är det för tidigt att dra några säkra slutsatser angående dessa utfall och fortsatta studier krävs framöver på området. Angående fetma, så noterades en liten men signifikant ökad risk för fetma hos IVF-barnen jämfört med barn födda efter spontan befruktning. Detta resultat ska dock tolkas med försiktighet då studien baserades på register, där sannolikt inte alla med övervikt och fetma är registrerade.
- Det är fantastiskt roligt att tekniken utvecklats så mycket på så kort tid och att så många med ofrivillig barnlöshet nu kan bli hjälpta. Samtidigt som tekniken utvecklas och i takt med att barnen blir äldre behöver vi fortsätta studera hur det går för dem på lång sikt.
Läs mer:
Infertilitet, eller ofrivillig barnlöshet, definieras av WHO som utebliven graviditet trots regelbundna oskyddade samlag under ett års tid.
Nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning Q-IVF, ett register drivs gemensamt av alla IVF-kliniker i Sverige
Opponent: Catarina Almqvist, Karolinska Institutet, Stockholm
Betygsnämnd: Kristina Jakobsson, Gun Forsander och Jonas F. Ludvigsson
Huvudhandledare: Christina Bergh
Bihandledare: Ulla-Britt Wennerholm