Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Kinnekulle, Munkängarna med blommande ramslök , är en favoritplats för många människor dit man söker sig för att uppleva det historiska landskapets natur- och kulturmiljö, umgås med familj och vänner, utöva frilutsliv och få lugn och ro.
Foto: Maria Jansson
Länkstig

Ekosystemtjänster - en integrativ metod för hållbara vistelsemiljöer i praktiken?

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
7 895 044
Projekttid
2020 - 2023
Projektägare
Institutionen för kulturvård

Kort beskrivning

Hållbar utveckling kräver en helhetssyn på landskapet vilket ställer höga krav på samarbete över sektorsgränser. Ekosystemtjänster är en metod som under senare år fått stort genomslag i praktiken men tidigare studier visar att det finns en osäkerhet kring implementeringen. Vi är en tvärvetenskaplig grupp av forskare som undersöker om, när och hur ekosystemtjänster fungerar som ett integrativt planeringsinstrument för främjandet av hållbara vistelsemiljöer. Vi kommer att studera hur begreppet ekosystemtjänster har överförts till praktiken från internationella program och EU direktiv via nationella, regionala och lokala beslutsnivåer med hjälp av institutionella logiker som analytiskt begrepp. Vi undersöker även hur metoden för ekosystemtjänster knyter an till konventionell planering genom ett kritiskt kulturarvsperspektiv.

Ekosystemtjänster - en integrativ metod för hållbara vistelsemiljöer i praktiken?

Stadslandskapet består av en mosaik av byggnader, hårdgjorda ytor, grönområden och vatten. Samspelet mellan vistelsemiljöer, konstgjorda strukturer och människor är en utmaning för omställningen till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Hållbar utveckling kräver en helhetssyn på landskapet och ställer höga krav på samarbete över sektorsgränser.

I planering och förvaltning av landskap finns det traditionellt en uppdelning mellan natur och kultur vilket gör att miljöarbetet ofta sker i separata spår. Ekosystemtjänster är en metod som under senare år fått stort genomslag i forskning och praktik. Metoden syftar till att öka integreringen mellan sektorer och därmed främja hållbar utveckling. I ett EU-direktiv förväntas medlemsstaterna kartlägga och bedöma tillstånd och värde för ekosystem och ekosystemtjänster samt främja integreringen av dessa värden i redovisnings- och rapporteringssystem senast 2020.

Som en konsekvens av detta har ekosystemtjänster funnits på agendan hos Sveriges länsstyrelser och kommuner under de senaste åren. Resultat från tidigare vetenskapliga studier indikerar att det finns en osäkerhet i praktiken kring införandet av ekosystemtjänster som bland annat beror på brist på kunskap, en mångfald av metoder och bristande resurser för att arbeta över sektorer. Vid utvärderingar av ekosystemtjänster i parker har man till exempel ofta betraktat parken som en isolerad enhet i stadslandskapet, utan hänsyn till dess historiska, samtida och ekologiska samband med angränsande strukturer. Då slutdatum för EU direktivet är 2020 är det intressant att nu undersöka hur införandet av begreppet ekosystemtjänster i praktiken har lyckats. Med praktiken menar vi här främst planering och förvaltning av landskapet på kommunal nivå.

Vi är en tvärvetenskaplig grupp av forskare som vill belysa om, när och hur ekosystemtjänster fungerar som ett integrativt planeringsinstrument för främjandet av hållbara vistelsemiljöer. Vi kommer att undersöka hur begreppet ekosystemtjänster har överförts till praktiken från internationella program och EU-direktiv via nationella, regionala och lokala beslutsnivåer, och hur metoden knyter an till konventionell planering som berör bevarande och utveckling av blågröna strukturer och offentliga platser.

Med hjälp av det analytiska begreppet ”Institutionella logiker” analyserar vi samspelet mellan olika aktörer och mellan institutionella normer och de individer som börjat arbeta med metoder för att ta till vara ekosystemtjänster. Utifrån ett kritiskt kulturarvsperspektiv analyserar vi också hur en ekosystemanalys diskursivt är uppbyggd. Fokus ligger på hur synen på expertkunskap, medborgardeltagande, efterfrågan och processhantering kommer till uttryck i förvaltning av en plats kulturella resurser.

Vi kommer att genomföra fallstudier där vi samlar in och analyserar dokument för att undersöka hur ekosystemtjänster som begrepp och metod samt hur dess betydelse skrivs fram internationellt, nationellt och lokalt. Vi kommer även att genomföra intervjuer med kommunala tjänstemän och andra aktörer för att kunna analysera hur det lokala sammanhanget spelar in vid utformandet av ekosystemtjänster. Vi kommer också att följa tre pågående aktiviteter för att kunna analysera hur kulturella ekosystemtjänster såsom kulturarv och platskänsla förhandlas mellan involverade aktörer över tid och vilka aktörer som ansvarar för dessa aspekter. 

Resultat från forskningsprojektet förväntas bidra till befintlig kunskap om ekosystemtjänster med fokus på hur detta nya koncept påverkar lokala myndigheters arbete och också hur arbetet kan variera beroende på lokalt sammanhang. Genom vårt projekt vill vi även visa på praktiska insikter som kan underlätta lärandet vid både införande och användning av begreppet ekosystemtjänster i en hållbar och integrerad landskapsvård samt i högre utbildning. Vi vill också visa på hur nya samverkansformer kan bidra till ett framtida närmande mellan natur- och kulturfrågor i förvaltningen av landskap som främjar social och miljömässig hållbarhet.