Den politiska striden om administrationen: partipolitiska konflikter och förvaltningens självständighet i Sverige 1960-2010

Även om denna förväntan är baserad på tidigare forskning var resultaten inte på något sätt givna på förhand. Det finns mycket att lära från de amerikanska erfarenheterna men USA skiljer sig också från de europeiska demokratierna på många sätt. Vi har tidigare helt enkelt inte vetat om den parti- och förvaltningspolitiska dynamiken är annorlunda i ett maktdelningssystem som i USA jämfört med en parlamentarisk demokrati såsom den svenska.

En orsak till att vi vet så lite om detta i de parlamentariska demokratierna är att det har saknats det slags longitudinella datamaterial för Sverige som krävs för att systematiskt undersöka partipolitikens inflytande över förvaltningen (liksom det gör för i stort sett alla andra europeiska länder). Det är därför i sig själv ett viktigt resultat från forskningsprojektet att vi samlat in information och sammanställt tre datamängder om svenska myndigheter (1960-2014), myndighetschefer (1960-2014) och myndigheternas budget (1971-2014) (Dahlström et al 2018). Datamängderna finns tillgängliga på Quality of Government (QoG) Institutets hemsida (www.qog.gu.se) och hos Svensk Nationell Datatjänst (SND).

Resultaten från analyser av detta datamaterial infriar generellt sett våra förväntningar: partipolitiska konflikter påverkar inte bara politikens innehåll utan också hur förvaltningen organiseras och vilka förutsättningar den har även i den svenska parlamentarisk demokratin. I ett antal vetenskapliga uppsatser och en avhandling (Holmgren 2016) visar vi:

1. Att risken att myndighetschefers anställningar avslutas påverkas av om regeringen byter politisk färg. Vi studerar alla myndighetschefers anställningar i Sverige från 1960 till 2014 och konstaterar att om en myndighetschef tillsätts av en regering med en viss politisk tillhörighet och regeringen sedan byts ut till en regering av annan ideologisk hemvist ökar risken att myndighetschefen får sluta. Detta är särskilt intressant eftersom meritokratiska principerna vid statliga anställningar är grundlagsskyddade och myndighetschefer i Sverige har ett starkt anställningsskydd under sin tidsbegränsade anställning (Dahlström och Holmgren 2019).
2. Att myndigheter med myndighetschefer som är tillsatta av en regering med en viss politisk tillhörighet får en större budget så länge det är en regering av samma ideologiska tillhörighet som tilldelar budgeten. Vi använder data för myndighetschefer och myndigheters budget från 1971 till 2014. Resultaten talar för att svenska regeringar matchar myndighetschefer och myndighetsbudget strategiskt (Dahlström och Holmgren 2020). Hårdraget sker ekonomisk tillväxt i myndigheter som har chefer lojala med den sittande regeringen.
3. Att myndigheter skapas och läggs ner delvis av partipolitiska skäl. Det är större risk att en myndighet läggs ner om den sittande regeringen har annan politisk tillhörighet än vad den regering hade som skapade myndigheten. Genom att använda information om samtliga myndigheter från 1960 till 2014 visar Holmgren (2018) att partipolitiken inte bara påverkar innehållet i politiken utan också myndigheternas sammansättning.