Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Olika aspekter av prostatacancer
Foto: Helena Sellgren (Helena@rutochjag.se)
Länkstig

Åsa Jellvert - Cytostatika ger god effekt vid prostatacancer även tidigt vid icke metastaserad sjukdomsfas

Publicerad

Åsa Jellvert disputerade den 5 november på en avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, inom urologi/onkologi

Bild
Åsa Jellvert
Åsa Jellvert, specialistläkare i onkologi
Foto: Caroline Johansson

Länk direkt till avhandlingen

Cytostatika ger god effekt vid prostatacancer även tidigt vid icke metastaserad sjukdomsfas

Många män drabbas av prostatacancer (PC), men trots att många får en botande behandling drabbas en del av återfall. Den bromsbehandling som då blir aktuell innebär en medicinsk eller kirurgisk kastration, vilket stryper testosteronproduktionen. Men förr eller senare kommer dock denna antihormonella behandling att svikta och cancern växa till igen trots kastration, det tillståndet kallas kastrationsresistens (CRPC).

Vid CRPC är metastaser i skelett och lymfkörtlar vanliga, och cirka 5–10 procent av alla män med prostatacancer har metastaser redan vid diagnos och startar då antihormonell systemisk behandling. Båda dessa patientgrupper som har metastaser, ofta med besvärande symtom, blir som regel aktuella för en tilläggsbehandling vars syfte är att bromsa sjukdomen effektivare. Cytostatika är en av dessa behandlingsalternativ som visat sig leda till symtomförbättring och överlevnadsvinst i båda patientgrupperna.

 – Min forskning handlar om olika aspekter av cytostatikabehandling vid prostatacancer. Jag har dels studerat om det finns markörer i blodet hos dessa patienter som kan vara till hjälp för att se hos vem cytostatikan förväntas göra nytta. Dels försökt belysa verkningsmekanism och effekt av metronomisk cytostatikabehandling (MC) vilket är en cytostatikabehandling med mildare biverkningsprofil. Samt undersökt om cytostatika också är verksamt i ett tidigare skede i sjukdomen än vad det används idag, säger Åsa Jellvert, specialistläkare i onkologi. Hon arbetar som överläkare på onkologen i NU-sjukvården, Uddevalla sjukhus, främst med patienter med prostatacancer.

Av de patienter som insjuknar i prostatacancer är 85 procent över 60 år, och vanligast är insjuknande mellan 75 och 79 års ålder. Då är också andra sjukdomar mycket vanliga. Hög ålder och/eller andra sjukdomar kan göra att många av patienterna inte tål den traditionella cytostatikabehandlingen, som ges i hög dos med några veckors intervall för att friska vävnader måste återhämta sig mellan doserna. Men vid MC ges låg dos ofta, vanligtvis dagligen i tablettform. Tidigare forskningsresultat har indikerat att det skulle kunna vara effekten på tumörens blodkärl som är viktigast effekten vid MC.

MC - metronomisk cytostatikabehandling ger god effekt och mindre biverkningar

– Genom prekliniska studier i det första delarbetet har vi tittat på verkningsmekanismen av MC, främst med fokus på blodkärlen. Vi har inte kunnat visa på någon säker effekt på mikroblodkärlen i tumörerna, men vi såg ändå en lika god bromsande effekt på tumörerna som vid klassiskt givna cytostatika.

I delarbete två undersöktes om markörer från blodprov kan ge prognostisk och behandlingsprediktiv information. Möjligheten att utnyttja cellfritt DNA och proteininnehåll i trombocyter undersöktes i detta avseende.

Metronomisk cytostatikabehandling
Verkningsmekanism för metronomisk cytostatikabehandling. Justerade och modifierat från (ref. 110, 119) och skapat genom BioRender.com (Fig 2, sid 14 i avhandlingen)

–  Där kunde vi inte identifiera någon tydlig markör i blodet som kunde förutsäga en god respons på behandlingen. Men ju större mängd cellfritt cirkulerande DNA som fanns i blodet desto kortare var överlevnadstiden med sjukdomen. De patienter som hade bra blodvärde och lägre PSA värde innan behandling uppvisade också bättre prognos efter docetaxelbehandling (1). Några potentiella markörer för prognos eller behandlingsprediktion framtagna ur blodplättarna kunde också identifieras. Detta är en relativt ny teknik som inte är använd i detta sammanhang tidigare men som skulle kunna bli användbar i framtiden efter att den utvärderats ytterligare.

I det tredje delarbetet visades att en kombination med cytostatika och antihormonell behandling kunde ge förlängd behandlingseffekt hos en grupp patienter relativt tidigt i sjukdomsförloppet, främst efter återfall efter tidigare behandling i botande syfte jämfört med den enbart antihormonella behandling som är standard idag. Det tredje delarbetet är en prospektiv randomiserad studie inom ramen för Scandinavian Prostate Cancer Group Study, SPCG-14 (2).

Resultaten från de tre delarbetena visar att cytostatika är verksamt vid prostatacancer, både MC-doserad vid metastaserad CRPC i experimentella system och i tidigare icke metastaserad sjukdomsfas hos patienter.

– Alla patienter drar tyvärr inte samma nytta av alla behandlingar, och det är därför högst angeläget att identifiera tillförlitliga markörer som kan förutsäga behandlingseffekt, men idag finns väldigt få. Detta gör valet mellan de allt fler tillgängliga behandlingarna svårt.

MER FAKTA

  1. Docetaxel är en mitoshämmare. Mitos är en viktig fas i processen kring celldelning. Alla komponenter i cellen ska då ha fördubblats för att vara redo att delas in i två identiska dotterceller. Mitoshämmare är därför läkemedel som hindrar celldelning. Läs mer här på cancer.se
     
  2. Mer information om SPCG-14 studien finns på SPCG / Scandinavian Prostate Cancer Group webb: A Randomized, Open Label, Multicenter, Phase III, 2-Arm Study of Androgen Deprivation ± Docetaxel for Non-metastastic Prostate Cancer Patients with a Rising PSA 
INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Opponent: Jan Oldenburg, Oslo Universitet, Oslo, Norge

Huvudhandledare: Jan-Erik Damber
Bihandledare: Delila Gasi Tandefelt och Karin Welén

Betygsnämnd:  Yvonne Wettergren, Gunnar Aus och Roger Henriksson