Amanda Magnusson – NEC påverkar barn flera år efter genomgången sjukdom

Länk till avhandlingen i GUPEA

Nekrotiserande enterokolit (NEC) är en kraftig tarminflammation med vävnadsdöd. Det är en sjukdom som framför allt drabbar för tidigt födda barn. Trots omfattande forskning är NEC en av de allvarligaste sjukdomarna inom neonatal intensivvård och dödligheten är fortsatt hög.

Forskningen i Amanda Magnussons doktorsavhandling visar att NEC kan påverka de drabbade barnens tillväxt, bentäthet och kroppssammansättning flera år efter genomgången sjukdom.

De senaste decenniernas framsteg inom obstetrik och neonatalvård har lett till att fler för tidigt födda barn räddas och att överlevnaden hos de allra minsta nyfödda har ökat kraftigt. Gruppen med risk att insjukna i NEC har därför blivit större. Som ett resultat av detta har antalet barn som drabbas av denna svåra tarminflammation ökat.

”Ett ansvar att följa upp barnen”

– När vi räddar fler och mer underburna barn har vi också ett ansvar att följa upp dessa barn vad gäller långtidskomplikationer under uppväxten så att de får ett gott liv, säger Amanda Magnusson, som är ST-läkare inom barnmedicin på Drottning Silvias barnsjukhus.

Nekrotiserande enterokolit behandlas med tarmvila och antibiotika. I de svårare fallen kan man behöva operera bort sjuka delar av tarmen. Genomgången NEC medför stor risk för långtidskomplikationer som exempelvis tarmsvikt. Det kan hämma näringsupptaget, vilket i sin tur kan påverka benuppbyggnaden och tillväxten.

– Sedan långt innan jag började mina läkarstudier har jag tyckt att neonatologi, med de underburna och sjuka barnen, har verkat spännande och intressant. Starten på min forskning var när jag skulle göra examensarbetet på läkarprogrammet.

Fint samarbete som fortsatte

Amanda Magnusson gjorde sitt examensarbete med handledning av Anders Elfvin, överläkare inom neonatologi, och Diana Swolin-Eide, överläkare inom barnmedicin med endokrinologi som inriktning.

– Vi tyckte att samarbetet fungerade så fint, så därefter blev jag också deras doktorand. Min nuvarande forskning är som en fortsättning av examensarbetet.

Forskningen i avhandlingen undersöker bland annat hur underburna barn som haft NEC i nyföddhetsperioden påverkas av sjukdomen på längre sikt.

Påverkan på femåringar studerades

I ett av avhandlingens delarbeten studeras femåringar som fötts för tidigt. Studierna visar att vid fem års ålder var barn med genomgången NEC både kortare och lättare än för tidigt födda barn som inte har haft NEC. De hade även mindre fettmassa och tendens till lägre bentäthet.

– Vi kunde däremot inte påvisa ökad risk för frakturer under barndomen, trots tecken på minskad bentäthet. När det gäller tarmflora tyder våra resultat på att en bakteriell obalans i tarmen inte bara har betydelse vid insjuknandet av NEC utan också att den kan kvarstå långt efter sjukdomen, särskilt om barnet har behandlats kirurgiskt för sin NEC, säger Amanda Magnusson och summerar en viktig slutsats av avhandlingen:

– Våra studier tyder på att underburna barn som drabbas av NEC kan behöva särskild uppmärksamhet under uppväxten vad gäller tillväxt och benhälsa.

Text: Jakob Lundberg