Kommande disputationer

Kommande disputation 

ASSESS II

Zahra Hasani Yourdshahi, IPS 

Does Teaching Quality Compensate for Educational Inequity in Swedish Science classrooms

Trots den erkända betydelsen av lärarpraxis för att främja rättvist och effektivt lärande har mycket av forskningen om lärares påverkan på elevresultat genomförts utanför den nordiska kontexten och har huvudsakligen fokuserat på matematik. Denna avhandling utforskar undervisningskvalitetens roll i att främja utbildningsjämlikhet inom naturvetenskaplig utbildning genom att undersöka om lärares metoder kan mildra socioekonomisk status (SES) på elevernas prestationer i svenska årskurs åtta. Med utgångspunkt i Teacher Quality Framework (Goe, 2007) och de tre grundläggande dimensionerna av undervisningskvalitet (Klieme et al., 2009), undersöker avhandlingen relationer mellan lärares kognitiva aktiveringspraxis (generella och ämnesspecifica), läraregenskaper, klassrumssammansättning av SES och elevprestationer i biologi, kemi och fysik. Den tillämpar vidare Expectancy-Value Theory (Eccles, 2002) för att undersöka sambandet mellan undervisningskvalitet, individuella elevers motivationsvärden, motivationsklimatet i klassrummet och prestationer inom de tre naturvetenskapliga ämnena. Med stöd av svenska data från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2015, 2019 och 2023 års cykler, använder avhandlingen en kvantitativ metodik som inkluderar Confirmatory Factor Analysis (CFA), Structural Equation Modeling (SEM), Multilevel Structural Equation Modeling (MSEM) och interna elev-mellan ämnen fasta effekter, med hjälp av studentrapporterade och lärarrapporterade mått på undervisningsmetoder, elevrapporterade motivationsövertygelser,  och resultat. I alla studier visar resultaten begränsade bevis för att lärares kognitiva aktiveringsmetoder förutsäger naturvetenskapliga prestationer eller mildrar socioekonomiska skillnader.

Studie I, som använde svenska TIMSS 2019-data och MSEM, fann att biologiprestationer var positivt relaterade till undervisningserfarenhet, medan kemilärares utbildningsnivå var negativt relaterad till receptiva vetenskapliga praktiker och undervisningserfarenheten var positivt kopplad till praktiska vetenskapliga metoder inom kemi och fysik. Klassrums-SES-sammansättningen var positivt kopplad till prestationer i biologi, kemi och fysik. Lärarnas kognitiva aktiveringsmetoder (generiska och ämnesspecifika) påverkade dock inte relationen mellan elevernas hemundervisning och prestationer inom de tre naturvetenskapliga delområdena.  Studie II, som bygger på TIMSS 2019 och MSEM, visade att studenternas självförtroende i biologi, kemi och fysik var positivt kopplat till prestationer på individuell nivå. Resultaten tyder vidare på att instruktionsklarhet spelar den mest meningsfulla rollen för att stödja prestation, främst indirekt genom motivationsklimatet i klassrummet i kemi, medan andra dimensioner av undervisningskvalitet och motivation i klassrummet visade begränsade medierande effekter, och kontextuella faktorer som SES-sammansättning fortsatte att utöva starka direkta effekter som till stor del inte medierades av undervisningens kvalitet eller motivationsklimat.  Studie III, som använde TIMSS 2015, 2019 och 2023 samt elevmodeller med fasta effekter som utnyttjade variation inom elever mellan naturvetenskapliga ämnen, fann nolleffekter inom elev av kognitiv aktivering på naturvetenskapliga prestationer och inga bevis för en SES-gradient.  Tillsammans belyser resultaten den fortsatta betydelsen av socioekonomisk kontext för naturvetenskapliga prestationer och visar att den kompensatoriska rollen för de undersökta undervisningskvalitetsdimensionerna är begränsad i svenska naturvetenskapliga klasser på lägre sekundärnivå. Resultaten understryker behovet av ytterligare djupgående forskning om de villkor och mekanismer genom vilka undervisningsmetoder översätts till lärandeframsteg och utbildningsjämlikhet inom biologi, kemi och fysik.

Seminarieledare: Sally Windsor, docent, Göteborgs universitet

Fackultetsopponent: Nani Teig, professor i naturvetenskapsutbildning, Institutionen för lärarutbildning och skolforskning, Universitetet i Oslo, Norge

Handledare: Kajsa Yang Hansen, professor, Göteborgs universitet

Biträdande handledare: Linda Borg och Leah Natasha Glassow, Göteborgs universitet. 

Seminariet är på engelska. Kontakta Zahra Hasani Yourdshahi om du har några frågor.

Tidigare disputationer

Deborah Siebecke, IPS

Feeling Well, Doing Well? Analysis of the Relationship between Well-Being and Academic Resilience in Sweden

Denna avhandling, som består av tre publicerade artiklar och en integrerad essä, undersöker studenters välbefinnande och akademiska resiliens i Sverige. Akademisk motståndskraft avser positiv anpassning till motgångar, och i detta fall till högre akademiska prestationer än väntat trots socioekonomiska nackdelar. Även om sambandet mellan elevernas välbefinnande och prestationer har studerats flitigt, är dess koppling till akademisk motståndskraft fortfarande underforskad. För att ta itu med denna lucka undersöker avhandlingen hur välbefinnande relaterar till akademisk resiliens. Enkelt uttryckt, och som uttrycks i titeln: Presterar studenter som mår bra även akademiskt, särskilt under svåra förhållanden?

Avhandlingen skiljer mellan materiella, sociala och psykologiska dimensioner av välbefinnande genom tre studier, där varje studie fokuserar på en dimension och dess relation till akademisk resiliens. Tillsammans visar studierna på ett komplext samspel mellan välbefinnande och akademiska resultat och lyfter fram viktiga skillnader mellan motståndskraftiga och icke-resilienta grupper, vilket bidrar till en mer nyanserad förståelse av välbefinnande som en potentiell skyddsfaktor vid socioekonomiska nackdelar. Deborah Siebecke, doktorand vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik försvarar sin avhandling i pedagogik med titeln Feeling Well, Doing Well? Analys av sambandet mellan välbefinnande och akademisk motståndskraft i Sverige

Fakultetsopponent: Andrés Sandoval-Hernández, professor, University of Bath
Huvudhandledare: Kajsa Yang Hansen, professor, Göteborgs universitet  
Biträdande handledare: Maria Jarl, docent, Göteborgs universitet  

Elpis Grammatikopoulou, IPS 

Paper and Digital Reading Assessment: Exploring aspects of validity using PIRLS and ePIRLS

Läskunnighet bedöms i allt högre grad genom digitala format, vilket väcker grundläggande frågor om jämförbarheten och giltigheten av läsresultat över bedömningsmetoder och över tid. Med utgångspunkt i en argumentationsbaserad valideringsram undersöker denna avhandling jämförbarheten och giltigheten av pappersbaserade och digitala läsbedömningar genom att utvärdera viktiga slutsatser om generalisering mellan bedömningsmetoder och studentundergrupper, samt extrapolering till senare utbildningsresultat. Avhandlingen omfattar tre empiriska studier och använder internationella storskaliga bedömningsdata från PIRLS 2016 och dess digitala tillägg, ePIRLS, i kombination med svenska registerdata. 

Resultaten visar att pappersbaserade och digitala läsbedömningar delar en stark gemensam kärna i läsförståelse, men också uppvisar systematisk variation relaterad till modalitet, vilket indikerar att de två formaten inte är helt likvärdiga. Dessa skillnader varierar mellan sammanhang och studentgrupper och sträcker sig till deras prediktiva samband med senare akademiska resultat. Sammanfattningsvis drar avhandlingen slutsatsen att pappersbaserade och digitala läsbedömningar är liknande men inte utbytbara. Giltighet i digital läsbedömning bör därför ses som villkorad av bedömningsmetod, elevpopulation och kontext, snarare än att antas a priori. I detta avseende bidrar avhandlingen till pågående diskussioner om hur läskunnighet konceptualiseras och bedöms i ett alltmer digitalt utbildningslandskap.

Fakultetsopponent: Professor Gustaf Skar, NTNU- Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet
Huvudhandledare: Docent Stefan Johansson, Göteborgs universitet
Biträdande handledare: Docent Rolf Strietholt, Technische Universität Dortmund

Lena Asp

Does teaching quality matter for students' learning outcomes? 

A student perspective of a mathematics classroom

Undervisning av hög kvalitet antas ge eleverna inlärningsmöjligheter som kan minska ojämlikheter i utbildning och minska prestationsklyftorna. De empiriska resultaten är dock blandade, medan vissa studier rapporterar betydande, positiva samband mellan undervisningskvalitet och elevernas läranderesultat, gör andra det inte. Att mäta den flerdimensionella konstruktionen av undervisningskvalitet innebär konceptuella och metodologiska utmaningar. I avhandlingen operationaliseras undervisningens kvalitet genom aggregerade elevers uppfattningar om matematiklärares praktik och undervisning, vilket ger ett giltigt och tillförlitligt mått.

Denna avhandling består av tre empiriska studier som använder sekundärdata från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2019 för årskurs 4. Studie I undersöker begreppsvaliditeten av den blandade ordrika matematiska konfidensskalan och den språkliga ekvivalensen mellan översatta enkätfrågor. Studie II undersöker sambanden mellan aspekter av undervisningskvalitet och de två utfallen av matematiksjälvförtroende och matematikprestation i Sverige, både på elev- och klassrumsnivå. Studie III utvidgar analysen till att omfatta en tvärnationell jämförelse av fyra nordiska länder, där man undersöker effekterna av klassrumssammansättningen samtidigt som man tar hänsyn till elevernas bakgrundsfaktorer.

Resultaten visade att klassrumsledning hade ett positivt samband med matematikprestationer, medan tydlighet i undervisningen var signifikant relaterat till matematiksjälvförtroende. Det finns indikationer på att undervisningskvalitet kan mildra den negativa inverkan som låg SES har på studieprestationer. Effekter på sammansättningen på klassrumsnivå observerades i de nordiska länderna, med SES och hemspråk som nyckelfaktorer för matematikprestationer på klassrumsnivå

Fakultetsopponent: Leonidas Kyriakides, professor, University of Cyprus
Huvudhandledare: Alli Klapp, docent, Göteborgs universitet 
Biträdande handledare: Victoria Rolfe, universitetslektor, Göteborgs universitet 

Mari Lindström

Relationships with student achievement 

Lärarkompetens är ett omdebatterat ämne inom den pedagogiska forskningen. Även om det är erkänt att kvaliteten på lärare spelar roll för elevernas lärande och prestationer, pågår det en diskussion om vilka aspekter av kvalitet som är viktigast. 

I denna avhandling undersöks hur olika aspekter av lärares professionella kompetens och arbetsvillkor relaterar till elevers prestationer i den svenska mellanstadiekontexten (årskurs 4-6). Avhandlingen består av tre empiriska studier och använder internationella storskaliga utvärderingsdata (TIMSS och PIRLS) samt registerdata för att utforska dessa samband. 

Studie I och II undersöker hur olika lärarkvalifikationer, lärares läsinriktningar, läsförståelseaktiviteter och kognitiva aktiveringsstrategier i årskurs 4 hänger samman med elevers prestationer i matematik och läsning i årskurs 4 och i flera ämnen i årskurs 6. I studie III undersöks hur lärares arbetsvillkor och skolklimat påverkar lärares arbetstillfredsställelse och elevernas prestationer i årskurs 4.  

Resultaten ger stöd för betydelsen av formell utbildningsnivå och lärares ämnesspecifika specialiseringar för elevernas prestationer. Resultaten tyder vidare på att lärares läsförståelseaktiviteter och deras kognitiva aktiveringsstrategier i årskurs 4 kan ha positiva långsiktiga ämnesöverskridande influenser. Dessutom belyser avhandlingen vikten av ett positivt skolklimat för både lärares arbetsglädje och elevernas prestationer

Fakultetsopponent: professor, Rolf Vegar Olsen, Universitetet i Oslo (UiO)
Huvudhandledare: docent Stefan Johansson, Göteborgs universitet
Biträdande handledare: Universitetslektor Linda Borger, Göteborgs universitet.

Publikationen finns att ta del av via följande länk Teachers' Professional Competence and Working Conditions in Swedish Schools. Relationships with Student Achievement

Forskning.se