Kommande disputationer

Kommande disputation 

ASSESS I

Tidigare disputationer

Deborah Siebecke, IPS

Feeling Well, Doing Well? Analysis of the Relationship between Well-Being and Academic Resilience in Sweden

Denna avhandling, som består av tre publicerade artiklar och en integrerad essä, undersöker studenters välbefinnande och akademiska resiliens i Sverige. Akademisk motståndskraft avser positiv anpassning till motgångar, och i detta fall till högre akademiska prestationer än väntat trots socioekonomiska nackdelar. Även om sambandet mellan elevernas välbefinnande och prestationer har studerats flitigt, är dess koppling till akademisk motståndskraft fortfarande underforskad. För att ta itu med denna lucka undersöker avhandlingen hur välbefinnande relaterar till akademisk resiliens. Enkelt uttryckt, och som uttrycks i titeln: Presterar studenter som mår bra även akademiskt, särskilt under svåra förhållanden?

Avhandlingen skiljer mellan materiella, sociala och psykologiska dimensioner av välbefinnande genom tre studier, där varje studie fokuserar på en dimension och dess relation till akademisk resiliens. Tillsammans visar studierna på ett komplext samspel mellan välbefinnande och akademiska resultat och lyfter fram viktiga skillnader mellan motståndskraftiga och icke-resilienta grupper, vilket bidrar till en mer nyanserad förståelse av välbefinnande som en potentiell skyddsfaktor vid socioekonomiska nackdelar. Deborah Siebecke, doktorand vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik försvarar sin avhandling i pedagogik med titeln Feeling Well, Doing Well? Analys av sambandet mellan välbefinnande och akademisk motståndskraft i Sverige

Fakultetsopponent: Andrés Sandoval-Hernández, professor, University of Bath
Huvudhandledare: Kajsa Yang Hansen, professor, Göteborgs universitet  
Biträdande handledare: Maria Jarl, docent, Göteborgs universitet  

Elpis Grammatikopoulou, IPS 

Paper and Digital Reading Assessment: Exploring aspects of validity using PIRLS and ePIRLS

Läskunnighet bedöms i allt högre grad genom digitala format, vilket väcker grundläggande frågor om jämförbarheten och giltigheten av läsresultat över bedömningsmetoder och över tid. Med utgångspunkt i en argumentationsbaserad valideringsram undersöker denna avhandling jämförbarheten och giltigheten av pappersbaserade och digitala läsbedömningar genom att utvärdera viktiga slutsatser om generalisering mellan bedömningsmetoder och studentundergrupper, samt extrapolering till senare utbildningsresultat. Avhandlingen omfattar tre empiriska studier och använder internationella storskaliga bedömningsdata från PIRLS 2016 och dess digitala tillägg, ePIRLS, i kombination med svenska registerdata. 

Resultaten visar att pappersbaserade och digitala läsbedömningar delar en stark gemensam kärna i läsförståelse, men också uppvisar systematisk variation relaterad till modalitet, vilket indikerar att de två formaten inte är helt likvärdiga. Dessa skillnader varierar mellan sammanhang och studentgrupper och sträcker sig till deras prediktiva samband med senare akademiska resultat. Sammanfattningsvis drar avhandlingen slutsatsen att pappersbaserade och digitala läsbedömningar är liknande men inte utbytbara. Giltighet i digital läsbedömning bör därför ses som villkorad av bedömningsmetod, elevpopulation och kontext, snarare än att antas a priori. I detta avseende bidrar avhandlingen till pågående diskussioner om hur läskunnighet konceptualiseras och bedöms i ett alltmer digitalt utbildningslandskap.

Fakultetsopponent: Professor Gustaf Skar, NTNU- Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet
Huvudhandledare: Docent Stefan Johansson, Göteborgs universitet
Biträdande handledare: Docent Rolf Strietholt, Technische Universität Dortmund

Lena Asp

Does teaching quality matter for students' learning outcomes? 

A student perspective of a mathematics classroom

Undervisning av hög kvalitet antas ge eleverna inlärningsmöjligheter som kan minska ojämlikheter i utbildning och minska prestationsklyftorna. De empiriska resultaten är dock blandade, medan vissa studier rapporterar betydande, positiva samband mellan undervisningskvalitet och elevernas läranderesultat, gör andra det inte. Att mäta den flerdimensionella konstruktionen av undervisningskvalitet innebär konceptuella och metodologiska utmaningar. I avhandlingen operationaliseras undervisningens kvalitet genom aggregerade elevers uppfattningar om matematiklärares praktik och undervisning, vilket ger ett giltigt och tillförlitligt mått.

Denna avhandling består av tre empiriska studier som använder sekundärdata från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2019 för årskurs 4. Studie I undersöker begreppsvaliditeten av den blandade ordrika matematiska konfidensskalan och den språkliga ekvivalensen mellan översatta enkätfrågor. Studie II undersöker sambanden mellan aspekter av undervisningskvalitet och de två utfallen av matematiksjälvförtroende och matematikprestation i Sverige, både på elev- och klassrumsnivå. Studie III utvidgar analysen till att omfatta en tvärnationell jämförelse av fyra nordiska länder, där man undersöker effekterna av klassrumssammansättningen samtidigt som man tar hänsyn till elevernas bakgrundsfaktorer.

Resultaten visade att klassrumsledning hade ett positivt samband med matematikprestationer, medan tydlighet i undervisningen var signifikant relaterat till matematiksjälvförtroende. Det finns indikationer på att undervisningskvalitet kan mildra den negativa inverkan som låg SES har på studieprestationer. Effekter på sammansättningen på klassrumsnivå observerades i de nordiska länderna, med SES och hemspråk som nyckelfaktorer för matematikprestationer på klassrumsnivå

Fakultetsopponent: Leonidas Kyriakides, professor, University of Cyprus
Huvudhandledare: Alli Klapp, docent, Göteborgs universitet 
Biträdande handledare: Victoria Rolfe, universitetslektor, Göteborgs universitet 

Mari Lindström

Relationships with student achievement 

Lärarkompetens är ett omdebatterat ämne inom den pedagogiska forskningen. Även om det är erkänt att kvaliteten på lärare spelar roll för elevernas lärande och prestationer, pågår det en diskussion om vilka aspekter av kvalitet som är viktigast. 

I denna avhandling undersöks hur olika aspekter av lärares professionella kompetens och arbetsvillkor relaterar till elevers prestationer i den svenska mellanstadiekontexten (årskurs 4-6). Avhandlingen består av tre empiriska studier och använder internationella storskaliga utvärderingsdata (TIMSS och PIRLS) samt registerdata för att utforska dessa samband. 

Studie I och II undersöker hur olika lärarkvalifikationer, lärares läsinriktningar, läsförståelseaktiviteter och kognitiva aktiveringsstrategier i årskurs 4 hänger samman med elevers prestationer i matematik och läsning i årskurs 4 och i flera ämnen i årskurs 6. I studie III undersöks hur lärares arbetsvillkor och skolklimat påverkar lärares arbetstillfredsställelse och elevernas prestationer i årskurs 4.  

Resultaten ger stöd för betydelsen av formell utbildningsnivå och lärares ämnesspecifika specialiseringar för elevernas prestationer. Resultaten tyder vidare på att lärares läsförståelseaktiviteter och deras kognitiva aktiveringsstrategier i årskurs 4 kan ha positiva långsiktiga ämnesöverskridande influenser. Dessutom belyser avhandlingen vikten av ett positivt skolklimat för både lärares arbetsglädje och elevernas prestationer

Fakultetsopponent: professor, Rolf Vegar Olsen, Universitetet i Oslo (UiO)
Huvudhandledare: docent Stefan Johansson, Göteborgs universitet
Biträdande handledare: Universitetslektor Linda Borger, Göteborgs universitet.

Publikationen finns att ta del av via följande länk Teachers' Professional Competence and Working Conditions in Swedish Schools. Relationships with Student Achievement

Forskning.se