Disputerade forskare

Deborah Elin Siebecke 

Titel: Feeling Well, Doing Well? Analysis of the Relationship between Well-Being and Academic Resilience in Sweden

Disputation: 16 mars 2026 

Min avhandling, som består av tre artiklar och en integrerad essä, undersöker sambandet mellan studenters välbefinnande och akademisk motståndskraft med hjälp av svenska PISA-data från 2000 till 2018. Jämlikhet i utbildning är ett centralt mål i det svenska utbildningssystemet, men ändå fortsätter elever från socioekonomiskt missgynnade bakgrunder att uppnå lägre akademiska resultat, samtidigt som oron för minskad studenthälsa ökar. 

Forskning om akademisk resiliens visar att vissa elever och skolor uppnår bättre än väntat resultat trots socioekonomiska nackdelar, vilket ger hopp om större rättvisa. Medan sambandet mellan elevernas välbefinnande och prestationer har studerats flitigt, är dess relation till akademisk motståndskraft fortfarande underbeforskad. Detta väcker en central fråga: Presterar studenter som mår bra också akademiskt, särskilt under svåra förhållanden? 

För att ta itu med detta undersöker avhandlingen materiella, sociala och psykologiska dimensioner av välbefinnande, där varje artikel fokuserar på en dimension och dess relation till akademiska prestationer och motståndskraft. Tillsammans visar resultaten på minskande antal motståndskraftiga skolor, samt ett komplext samspel mellan välbefinnande och akademiska resultat, med viktiga skillnader mellan dimensioner av välbefinnande och elevgrupper. Viktigt är att resultaten belyser elevernas miljös roll i att forma akademisk framgång och betonar att ansvaret för utbildningsresultat inte enbart bör läggas på den enskilda eleven. Avhandlingen bidrar till en mer nyanserad förståelse av hur välbefinnande kan fungera som en skyddsfaktor för missgynnade studenter, samtidigt som den lyfter fram att positivt välbefinnande inte nödvändigtvis innebär akademisk framgång.

Elpis Grammatikopoulou

Paper and Digital Reading Assessments – Exploring aspects of validity using PIRLS and ePIRLS
Disputation: 25 February 2026

Min avhandling undersöker jämförbarheten och validiteten av pappersbaserade och digitala läsbedömningar med hjälp av data från PIRLS 2016 och dess digitala tillägg, ePIRLS. Eftersom internationella storskaliga bedömningar i allt högre grad skiftar mot digitala format samtidigt som trender fortsätter att rapporteras på en gemensam skala, är det avgörande att förstå om läspoängen förblir jämförbara mellan olika modeller och över tid. Avhandlingen består av en integrativ uppsats och tre empiriska studier som använder psykometrisk modellering, regressionsanalyser och longitudinella metoder som kopplar bedömningsdata till svenska folkregisterdata. Med utgångspunkt i Kanes argumentbaserade valideringsramverk behandlar de tre studierna validitetsaspekter relaterade till generalisering över bedömningsmetoder, generalisering över elevundergrupper och extrapolering till senare utbildningsresultat.

Resultaten visar att pappersbaserade och digitala läsbedömningar delar en stark gemensam kärna av läsförståelse, vilket indikerar betydande överlappning mellan konstruktioner. Samtidigt observeras systematiska modrelaterade skillnader, vilket tyder på att de två formaten inte är helt ekvivalenta. Dessa skillnader varierar mellan sammanhang och studentgrupper och sträcker sig till deras prediktiva samband med senare akademiska resultat. Båda bedömningsmetoderna visar meningsfull prediktiv validitet, även om små skillnader tyder på att digital läsning kan fånga ytterligare aspekter av utbildningsrelevanta färdigheter.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att pappersbaserade och digitala läsbedömningar är liknande men inte utbytbara. Validitet bör därför förstås som villkorad av bedömningsmetod, studentpopulation och kontext snarare än att antas a priori. Resultaten understryker vikten av kontinuerlig empirisk validering för att säkerställa tolkningsbarheten av trender inom internationella läsbedömningar i ett alltmer digitalt utbildningslandskap.

Mari Paloniemi Lindström 

Titel: Teachers’ Professional Competence and Working Conditions in Swedish Schools. Relationships with Student Achievement

Disputation: 23 maj 2025

Jag disputerade i maj 2025 inom pedagogik vid Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik vid Göteborgs universitet med avhandlingen Teachers' Professional Competence and Working Conditions in Swedish Schools. Relationships with Student Achievement . 

Det svenska läraryrket har förändrats kraftigt de senaste 40 åren. Lärarutbildningsreformer, sjunkande yrkesstatus, rekryteringssvårigheter och periodvis hög personalomsättning har skapat betydande variationer i lärarnas yrkeskompetens. Dessa variationer har bidragit till ojämlik lärarfördelning och ökande skillnader mellan elevers prestationer i skolan. Samtidigt har vet vi fortfarande för lite om hur skillnader i lärarkompetens faktiskt påverkar elevresultat. Med denna utgångspunkt undersöker min avhandling hur lärares professionella kompetens och arbetsvillkor hänger samman med elevers prestationer i läsning, svenska och matematik i årskurs 4 och 6, såväl som elevernas meritvärde i årskurs 6 i svenska mellanstadieskolor (åk 4–6). Analyserna på bygger på data från TIMSS, PIRLS och svenska registerdata.

Avhandlingen visar att formell lärarutbildning är avgörande för mellanstadieelevers matematikresultat och att lärarnas ämnesspecifika specialiseringar i matematik och läsundervisning stärker elevers prestationer i matematik och svenska. Lärarnas läsförståelseundervisning så väl som kognitiv aktivering där man ber eleverna förklara sina svar, ställer utmanande frågor till eleverna och uppmuntrar diskussioner förbättrar elevernas långsiktiga resultat. Dessutom finner avhandlingen att goda arbetsvillkor och ett positivt skolklimat är centrala för lärares välbefinnande och att ett positivt skolklimat är betydelsefullt för elevernas prestationer.

Lärares ämneskunskaper avgörande för elevers resultat

Lena Asp

Titel: Does teaching quality matter for student learning outcomes? A student perspective of a mathematics classroom

Disputation: 13 juni 2025

Jag disputerade i juni 2025 inom pedagogik vid Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik vid Göteborgs universitet med avhandlingen Does teaching quality matter for student learning outcomes? A student perspective of a mathematics classroom. 

I Sverige finns stora skillnader i matematikkunskaper mellan olika elevgrupper, och dessa skillnader har ökat över tid. Det är känt att elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar deras skolresultat, men det saknas kunskap om hur lärarens undervisning och kvaliteten på den relaterar till elevers prestation.

Denna avhandling utgår från att undervisning och lärande är sociala och kulturella processer som sker i samspel mellan människor och som påverkas av det sammanhang de äger rum i, till exempel i klassrummet. För att undersöka dessa processer används data från den internationella storskaliga kunskapsmätningen Trends in Mathematics and Science Study (TIMSS) från 2019 för årskurs 4, där elever bland annat har skattat kvaliteten på matematikundervisningen i klassrummet. Kvantitativa analyser genomförs såväl på individnivå som på aggregerad klassrumsnivå.

Avhandlingen lyfter fram betydelsen av lärarens roll i klassrummet för elevers lärande. Resultaten visar att positiva relationer i klassrummet, tydligt ledarskap och strukturerad undervisning är centrala för elevers lärande och självförtroende. Ett lugnt och förtroendefullt klassrumsklimat gör det möjligt för läraren att undervisa effektivt – att förklara, omformulera, stötta, utmana och ge konstruktiv återkoppling. Detta stärker både elevers självförtroende och deras resultat i matematik. Dessutom belyser resultaten hur den situerade klassrumskontexten bidrar till hela klassens lärande. Elevsammansättningen i klassrummet påverkar såväl undervisningens kvalitet som elevers lärande och välbefinnande.

Undervisningens kvalitet, studiero och självförtroende lyfter mattekunskaper