Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för farmakologi
Opponent: docent Karima Chergui, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, Solna
Betygsnämnd: docent Carmen Corciulo (ordf.), docent Maria Lindskog (UU) och professor Jörg Hanrieder
Disputationen hålls på engelska
Det går bra att delta på distans, disputationen kommer att streamas via Zoom Webinar: en länk publiceras senast dagen innan disputationen
Ordförande för disputationsakten: professor Michael Winder
Nikotinberoende uppstår när nikotin påverkar hjärnans system för belöning, vanor och känslor, men exakt hur dessa förändringar går till – och hur de skiljer sig mellan kvinnor och män – är ännu inte helt klarlagt. I denna avhandling studeras både omedelbara och mer långvariga effekter av nikotin i utvalda hjärnregioner som är viktiga för vanebildning och känsloreglering. Särskilt fokus låg på möjliga könsskillnader, eftersom kvinnor oftare uppger att de använder nikotin för att hantera känslor.
Studierna genomfördes på råttor och använde flera avancerade metoder för att undersöka hur nikotin påverkar hjärnan på cellnivå. Resultaten visar att nikotin snabbt förändrar nervcellernas aktivitet och ökar deras förmåga till inlärning, vilket kan bidra till att nikotinvanor etableras snabbt. Vid upprepad exponering utvecklades tolerans mot nikotinets effekter, samtidigt som hjärnans respons på signaler som normalt förstärker inlärning förändrades – något som kan göra beroendet svårt att bryta.
Upprepad nikotinanvändning försämrade även kommunikationen mellan nervceller och påverkade signalsystem som är viktiga för humör och känslor, bland annat i hjärnområden som reglerar emotioner. Dessa förändringar kan bidra till oro och nedstämdhet under abstinens och därmed öka risken för återfall. Effekterna kopplades till specifika proteiner som styr hjärnans kommunikation, och honråttor visade sig vara särskilt sårbara.
Sammantaget visar avhandlingen att nikotin kan ge långvariga förändringar i hjärnan som påverkar känsloreglering även efter avslutad användning, vilket talar för att könsspecifika strategier kan vara viktiga för att minska risken för återfall.