Fortsättningskurs i historia

HI1210, helfart, campus

Delkurs 1. Historia som vetenskap

Alexandersson, Kristina, Källkritik på internet. Internetstiftelsen i Sverige (IIS). Länk: https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/Links to an external site.

Aronsson, Peter, 'Den historiska romanen och historikerna: Vilhelm Mobergs Rid i natt! i debatten', Vilhelm Moberg i blickpunkten / redaktör: Ingrid Nettervik., 1999, s. 174-208 (tillhandahålles via Canvas)

Berglund, Louise, Ney, Agneta, Historikerns hantverk. Om historieskrivning, teori och metod, Studentlitteratur 2015 (huvudbok, köpes/lånas)

Hassing, Anders, Vollmond, Christian, Historieämnets identiteter och metoder. En introduktion, Studentlitteratur 2018 (huvudbok, köpes/lånas)

Hagerman, Maja, ”Historikern som populärhistoriker: En författares iakttagelser om den historiska kunskapens kretslopp”, i David Ludvigsson och Martin Åberg (red.), Historikern i samhället – roller och förändringsmönster (Möklinta: Gidlunds 2021), s. 194–213. (Utdrag, tillhandahålles via Canvas.)

Kjeldstadli, Knut, ”Historiografi 1: Från myt till vetenskap”, i Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Studentlitteratur: 1998. (Utdrag, tillhandahålles via Canvas.)

Nilsson Hammar, Anna, ”Digital history”, Scandia 81:2 (2015), s. 99–110, https://journals.lub.lu.se/scandia/article/view/17287Links to an external site..

Nyberg, Kenneth, ”Historikern som forskare i en digital värld”, i David Ludvigsson och Martin Åberg (red.), Historikern i samhället – roller och förändringsmönster (Möklinta: Gidlunds 2021), s. 93–112. (Manusversion, tillhandahålles via Canvas.)

Ulrich Fritsche & Mark Spoerer "Introduction: Digital History", Jahrbuch für Wirtschaftsgeschichte / Economic History Yearbook 64:1, 2023 https://doi.org/10.1515/jbwg-2023-0001 (8 sidor)

Ågren, Maria, ”Synlighet, vikt, trovärdighet – och självkritik. Några synpunkter på källkritikens roll i dagens historieforskning”, Historisk tidskrift 2005:2. Länk: http://www.historisktidskrift.se/ht1/fulltext/2005-2/2005-2_249-262.htmLinks to an external site.

Åmark, Klas, ”Historiografi 2: Svensk historieskrivning”, i Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Studentlitteratur: 1998. (Utdrag, tillhandahålles via Canvas.)

Österberg, Eva, ”Kultur, genus och samtiden”, i Artéus, Gunnar & Åmark, Klas (red.), Historieskrivningen i Sverige, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012. (Utdrag, tillhandahålles via Canvas.)

Arbetsmaterial till vissa övningar kan tillkomma. Detta kommer att finnas tillgängligt på Canvas vid kursstart. Andra mindre justeringar i listan kan förekomma.

Delkurs 2. Tematisk fördjupning 1 (två teman: A och B)
**
A. Kulturhistoria, Göran Malmstedt, Christer Ahlberger *
***Alla titlar utom Burke och Frykman-Löfgren tillhandahålls av lärare, finns tillgängliga digitalt eller finns som kursböcker på UB

Ahlberger, Christer. "Spegel, Spegel på väggen där – säg mig vem jag är? Om tingen och sökandet efter den moderna individen". Historisk Tidskrift. 2014:2.

Burke, Peter, Vad är kulturhistoria. Stockholm 2007. (kursbok på UB, köpes/lånas)

Frykman, Löfgren, Den kultiverade människan. Lund: Gleerups Utbildning AB, 1980. (kursbok på UB, köpes/lånas)

Ginzburg, Carlo, Osten och maskarna. En 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen, Stockholm 1983, s. 25–50, 94–103

Hammar, Anna Sara & Holmberg, Linn, ”Varför mikrohistoria? Om teckentydningens dragkraft och historievetenskaplig transparens” i Historisk Tidskrift 2017:3, s. 437–447.

Harvey, Harvey, History and Material Culture. A students guide to approaching alternative sources. “Introduction: Practical matters. New York (2009).

Ladurie, Emanuel Le Roy, *Montaillou. *En fransk by 1294–1324, (1982), s. 351–373, (kapitel 18), Stockholm 1980.

Malmstedt, Göran, ”Helgade lördagar. Ett inslag i folkligt fromhetsliv under tidigmodern tid”, i Historia. Vänbok till Christer Winberg 5 juni 2007, s. 153–160. Göteborg 2007.

Malmstedt, Göran, En förtrollad värld. Förmoderna föreställningar och bohuslänska processer 1669–1672 (2018), Lund 2018.

Svennungsson, L M, Rannsakningarna om trolldomen i Bohuslän 1669-1672, Uddevalla 1970.

Söderberg, Johan, “Den moderna människans uppkomst”, Folkets historia 1993:4.

*Tema B. Folkmord som historiskt fenomen, *Erik Sjöberg
Visst övningsmaterial (ev. källtexter, artiklar etc.) som tillhandahålls i Canvas/lärplattformen kan tillkomma. Böckerna nedan köpes eller lånas på bibliotek.

Browning, Christopher, Helt vanliga män: Reservpolisbataljon 101 och den slutliga lösningen i Polen, 1996 (eller senare upplaga, alt. den engelska versionen, Ordinary Men: Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland, London & New York: Penguin Books 2001)

Karlsson, Klas-Göran och Kristian Gerner, Folkmordens historia, Stockholm: Atlantis 2011

Naimark, Norman, Stalin’s Genocides, Princeton & Oxford: Princeton University Press 2010

Delkurs 3. Tematisk fördjupning 2 (tre teman: A, B och C)

*Tema A. Makt och minoriteter i den moderna storstaden*, Maja Hultman
**Utdragen ur böckerna nedan kan köpas, lånas på bibliotek eller finns tillhanda. Alla artiklarna är tillgängliga digitalt.

Anna Svenson, Nöden – en shtetl i Lund (Gamla Lund: Lund, 1995), kapitel 5: ”En shtetl i Lund” och kapitel 6: ”Att leva judiskt”, 45-84.

Alexandra Borg, En vildmark av sten: Stockholm i litteraturen 1897-1916 (Stockholm: Stockholmia, 2011), kapitel 3: "Stockholm i målbrottet", 72-97.

Allan Pred, Lost Words and Lost Worlds: Modernity and the Language of Everyday Life in late Nineteenth-Century Stockholm (Cambridge: Cambridge University Press, 1990), kapitel 4: “Footing about the city, or getting around the streets and ideological domination: lost wor(l)ds of spatial orientation and popular geography”, 92-142.

Erik Jönsson, Johan Pries och Don Mitchell, "'The People's Park is bigger, more freely located, more beautiful and - Our own park': Workers, parks, and the spaces of class struggle in turn-of-the-century Norrköping, Sweden", Environment and Planning D: Society and Space 40/6 (2022): 1100-1121.

Christina Reimann, "Manoeuvring Urban Spaces in-between Public and Private: Female Agency in early-twentieth-century Gothenburg", Immigrants and Minorities 42/1 (2024): 83-110.

Barbara E. Mann, Place and Space in Jewish Studies (New Brunswick: Rutgers University Press, 2012), kapitel 7: “The City”.

David Churchill, Crime Control and Everyday Life in the Victorian City: The Police and the Public (Oxford: Oxford University Press, 2018), kapitel 4: “Policing the City”, 98-122.

Jordan Stanger-Ross, “Municipal Colonialism in Vancouver: City Planning and the Conflict over Indian Reserves, 1928-1950s”, The Canadian Historical Review, 89/4 (2008): 541-580.

Efrat Gilad, "Is settler colonial history urban history?", Global Urban History (10 februari 2020), https://globalurbanhistory.com/2020/02/10/is-settler-colonial-history-urban-history/.

Lars Nilsson, ”Svensk stadsutveckling och urbanisering 1830-1970”, i Svensk stadshistoria – en introduktion, Mats Berglund, Lars Nilsson och Per Gunnar Sidén, red. (Stockholm: Stockholms universitet, 2019), 95-130.

Mats Franzén, Den folkliga staden: Söderkvarter i Stockholm mellan krigen (Lund: Arkiv förlag, 1992), 53-66 och 145-156.

Orsi Husz, “Drömmar och kompetens: Kvinnor och det tidiga 1900-talets varuhus”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 20/4 (1999), 36–54.

Per Hammarström, “Judarna och stadsbranden: Judisk invandring och integration i det sena 1800-talets Sverige”, Nordisk Judaistik 26/1-2 (2008): 107-132.

Rebecka Lennartsson, “’Kärlekens bakgata’: Norra Smedjegatan och bordellernas historia i Stockholm”, i Bakom stadens kulisser. Genus och gränser i Stockholm 1800-2000, Karin Carlsson och Rebecka Lennartsson, red. (Stockholm: Stockholmia, 2021), 116-181.

Sara Honarmand Ebrahimi och Padma Dorje Maitland, “Centering emotions in architectural historiographies of modern European imperialism”, ABE Journal 20 (2022), http://journals.openedition.org/abe/13322

Tiina Männistö-Funk, ”The gender of walking: female pedestrians in street photographs 1890-1989”, Urban History 48/2 (2021): 227-247.

*Tema B. Styrande och styrda i det tidigmoderna Sverige,* Martin Linde
**Alla titlar är åtkomliga via nätet, utom Jarrick & Söderberg 1994 och Forssberg 2016

Forssberg, Anna Maria 2016: The Story of War. Church and Propaganda in France and Sweden in 1610-1719, Lund (köps/lånas)

Gustafsson, Harald 1998: The Conglomerate State: A Perspective on State Formation in Early Modern Europe, Scandinavian Journal of History, nr 3-4

Hassan Jansson, Karin 2006: Våld som aggression eller kommunikation? Hemfridsbrott 1550- 1650 , Historisk Tidskrift 2006:3

Jarrick, Arne, Söderberg, Johan (red.) 1994: *Människovärdet och makten. *Om civiliseringsprocessen i Stockholm 1600-1850, Stockholm (köps/lånas)

Lappalainen, Mirkka 2014: Death and Disease during the Great Finnish Famine 1695-1697, Scandinavian Journal of History, vol. 39: nr 4

Lerbom, Jens 2013: För Gud och kung, släkt och vänner. Folkliga föreställningar om svenskhet under tidigt 1600-tal, Historisk Tidskrift 2013:2

Lindegren, Jan 1985: The Swedish Military State, 1560-1720, Scandinavian Journal of History, nr 4

Lindström, Dag 2003: Från lokal konfliktlösare till administrativ stab. Råd och kämnärsrätt i Karlstad under 1600-talet , Scandia nr 1

Österberg, Eva 1989: Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige. Konflikt – kompromiss – politisk kultur , Scandia nr 1

Tema C. Folk och fabriker. Perspektiv på svensk industrialisering, Linus Karlsson
(Litteratur tillkommer. Alla titlar tillhandahålls av lärare, kan lånas på bibliotek eller finns tillgängliga digitalt)

Delkurs 4. ”Att skriva och förmedla historia”

Berglund, Louise, Ney, Agneta, Historikerns hantverk. Om historieskrivning, teori och metod, Studentlitteratur 2015 (bok, köpes/lånas), särskilt kap. 4 och 6

Hassing, Anders, Vollmond, Christian, Historieämnets identiteter och metoder. En introduktion, Studentlitteratur 2018 (bok, köpes/lånas), särskilt kap. 3

Larsson, Daniel, Pia Lundqvist, Uppsatsen: dess delar och dess formalia, hänvisningsteknik (sida, Canvas)

HI2110, halvfart, distans

Delkurs 1, Historia som vetenskap (7,5 hp)

Tillkommer ev. valbara delar av annan litteratur
Andersson, Gudrun, ”Kvinnans underordning. Axiom eller öppen fråga?”, Historisk tidskrift, 1997, (artikel, finns som länk på Canvas)

Berglund, Louise, Ney, Agneta, Historikerns hantverk. Om historieskrivning, teori och metod, Studentlitteratur 2015 (bok, köpes, lånas)

Historisk tidskrift, 2005:2, Tema källkritik, (finns som länk på Canvas)

Historisk tidskrift, 2013:3, Tema metod, (finns som länk på Canvas)

Myrdal, Janken, ”Källpluralismen och dess inkluderande metodpaket”, Historisk tidskrift, 2007 (finns som länk på Canvas)

Nilsson, Göran B, ”Den källkritiska processen. En studie i sunt förnuft”, Scandia 2008 (artikel, finns som länk på Canvas)

Nyberg, Kenneth, Om digital historia, 2013 (artikel, finns som länk på Canvas)

Larsson, Daniel, Pia Lundqvist, Om historievetenskapligt skrivande (länkas, Canvas)

Sjöberg, Maria, ”Kvinnans underordning – en undantagshistoria?”, (artikel, finns som länk på Canvas)

Sjöberg, Maria, ”Från kvinnohistoria till genushistoria”, 2001, i Perlestam 2001 (artikel, finns som länk på Canvas)

**Delkurs 2, Tematiska studier 1 (7,5 hp), två teman (A, B)

A. Kulturhistoria, Göran Malmstedt, Christer Ahlberger *
***Alla titlar utom Burke och Frykman-Löfgren tillhandahålls av lärare eller finns tillgängliga digitalt, eller som kursböcker på UB

Ahlberger, Christer. "Spegel, Spegel på väggen där – säg mig vem jag är? Om tingen och sökandet efter den moderna individen". Historisk Tidskrift. 2014:2.

Burke, Peter, Vad är kulturhistoria. Stockholm 2007. (kursbok på UB, köpes/lånas)

Frykman, Löfgren, Den kultiverade människan. Lund: Gleerups Utbildning AB, 1980. (kursbok på UB, köpes/lånas)

Ginzburg, Carlo, Osten och maskarna. En 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen, Stockholm 1983, s. 25–50, 94–103

Hammar, Anna Sara & Holmberg, Linn, ”Varför mikrohistoria? Om teckentydningens dragkraft och historievetenskaplig transparens” i Historisk Tidskrift 2017:3, s. 437–447.

Harvey, Harvey, History and Material Culture. A students guide to approaching alternative sources. “Introduction: Practical matters. New York (2009).

Ladurie, Emanuel Le Roy, *Montaillou. *En fransk by 1294–1324, (1982), s. 351–373, (kapitel 18), Stockholm 1980.

Malmstedt, Göran, ”Helgade lördagar. Ett inslag i folkligt fromhetsliv under tidigmodern tid”, i Historia. Vänbok till Christer Winberg 5 juni 2007, s. 153–160. Göteborg 2007.

Malmstedt, Göran, En förtrollad värld. Förmoderna föreställningar och bohuslänska processer 1669–1672 (2018), Lund 2018.

Svennungsson, L M, Rannsakningarna om trolldomen i Bohuslän 1669-1672, Uddevalla 1970.

Söderberg, Johan, “Den moderna människans uppkomst”, Folkets historia 1993:4.

B. Från revolution till revolution: stat och genus i Europa 1789–1968, Christina Reimann
(Alla titlar tillhandahålls av lärare eller finns tillgängliga digitalt)

Barbara Caine, Glenda Sluga, Gendering European history 1780-1920, London: Leicester Univ. Press, 2000

Annette F. Timm and Joshua A. Sandborn, Gender, Sex and the Shaping of Modern Europe. A History from the French Revolution to the Present Day, Bloomsbury, 2022.

Joan W. Scott, ‘Gender: A Useful Category of Historical Analysis’, The American Historical Review 91 (5) 1986, 1053–1075.

Lynn A. Hunt, The Family Romance of the French Revolution, University of California Press, 1992, Chapter 4, The Bad Mother, 89-123

Ida Blom, ‚Gender and Nation in International Comparison’, in: Ida Boom, Karen Hagemann, Catherine Hall (eds), Gendered nations: nationalisms and gender order in the long nineteenth century, Berg, 2000, 3–26.

Krista Cowman, Nina Javette Koefoed and Åsa Karlsson Sjögren (eds), Gender in Urban Europe. Sites of Political Activity and Citizenship, 1750-1900, Routledge, 2014. Introduction, 1–14.

Karen Offen, ‘Challenging Male Hegemony: Feminist Criticism and the Context for Womens’ Movements in the Age of European Revolutions and Counterrevolutions, 1789–1860, in: Sylvia Paletschek and Bianka Pietrow-Ennker (eds.), Women's emancipation movements in the nineteenth century: a European perspective, Stanford: Stanford University Press, 2004.

Padma Anagol, The Emergence of Feminism in India, 1850–1920, Taylor & Francis, 2006. Chapter: Women’s Agency and Resistance in Colonial India: An Introduction, 1–18.

Philippa Levine, ‘Introduction: Why Gender and Empire’, in: Philippa Levine (ed.), Gender and Empire, Oxford University Press, 2004, 1–13.

Ulrike Schaper, ‘Sex drives, bride prices and divorces: Legal policy concerning gender relations in German Cameroon 1884-1916’, in: Oliver Janz und Daniel Schönpflug (eds.), Gender History in a Transnational Perspective. Biographies, Networks, Gender Orders, Berghahn books, 2014, 243-269.

Ann-Sofie Ohlander, ‘The invisible child? The struggle for a Social Democratic family policy in Sweden, 1900-1960s’, in: Gisela Bock and Patricia Thane (eds), Maternity and Gender Policies: Women and the Rise of the European Welfare States, 1880-1950s, New York: Taylor & Francis, 1994.

Mary Louise Roberts, Civilization without Sexes. Reconstructing Gender in Postwar France, 1917-1927, University of Chicago Press, 1994. Introduction: This Civilization No Longer Has Sexes.

Jochen Hung, The Modernized Gretchen. Transformations of the ‘New Woman’ in the late Weimar Republic, German History 33 (1) 2015, 52–79.

Alexandria N. Ruble, ‘Creating Postfascist Families: Reforming Family Law and Gender Roles in Postwar East and West Germany’, Central European History 53 (2020), 414–431.

Sarah M. Evans, ‘Sons, Daughters, and Patriarchy. Gender and the 1968 Generation’, American Historical Review 114 (2), 2009, 331–347.

Delkurs 3, Tematiska studier 2 (7,5 hp), två teman, A och B

A. Nöd, bröd och farsoter. Om ohälsans demografi och idéer, Daniel Larsson

Alla titlar tillhandahålls av lärare, eller finns tillgängliga via länk på Canvas

Bengtsson Tommy, Ohlsson Rolf, Äventyret Sverige: en ekonomisk och social historia, kapitlet ”Sveriges befolkning. Myter och verklighet”, 1993

Demografiska databasen, Umeå universitet, Kyrkböcker – historik, 1993

Drakman, Annelie, ”Den dödliga stanken av miasma. En analys av smittspridningsteorin som präglade 1800-talsmedicinen”, Historisk tidskrift, 2023

Fridlizius, G, ”The Mortality Decline in the First Phase of the Demographic Transition: Swedish Experiences”, i Pre-Industrial Population Change, 1984

Hansson, S O, “Medicinhistoria på nytt sätt”, Folkvett, nr 1/2007, recension av David Woottons bok Bad Medicine: Doctors Doing Harm Since Hippocrates (Oxford University Press 2006)

Johannisson, K, ”Livets gränser. Födelse, sjukdom och död 1750-1900”, ur Bryta, bygga, bo. Svensk historia underifrån, Gunnar Broberg, Ulla Wikander, Klas Åmark (red), 1994

Lappalainen M, ”Death and Disease During the Great Finnish Famine 1695–1697”, Scandinavian Journal of History 39, nr 4, 2014

Larsson, D, Kolera. Samhället, idéerna och katastrofen 1834, 2015 (utdrag)

Larsson, D, Den dolda transitionen, 2006, olika kapitel

Livi-Bacci, M, kap. “Famine and want”, Population and Nutrition, 1991 (utdrag)

Nilsson, I, Petersson, H-I, Medicinens idéhistoria (utdrag)

Sköld, P, Kunskap och kontroll. Den svenska befolkningsstatistikens historia, 2001 (utdrag)

Sundin J, Hogstedt Chr, Lindberg J, Moberg H (red), Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv, Statens folkhälsoinstitut 2005, kap. 1, 2, 4 och 8.

Utterström, G, ”Some Population Problems in Pre-Industrial Sweden”, Scandinavian Economic History Review, vol. II, nr 1, 1954

*
*B. Perspektiv på migrationens historia, Pia Lundqvist,
* Bok som måste köpas eller lånas på bibliotek. Någon eller några kortare artiklar eller textutdrag kan ev. tillkomma. Dessa kommer i så fall att finnas tillgängliga på Canvas.

Adichie, Chimamanda Ngozi (2013). ”Faran med en enda berättelse”, Karavan, nr 4, 2013. [Canvas]

*Berglund, Louise & Ney, Agneta (2015). Historikerns hantverk: om historieskrivning, teori och metod. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Brune, Ylva (2015). ”Bilden av invandrare i svenska nyhetsmedier”, i Darvishpour, Mehrdad & Westin, Charles (red.) (2015). Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. [Canvas]

Byström, Mikael & Frohnert, Pär (2017). Invandringens historia – från ”folkhemmet” till dagens Sverige, Stockholm: Delmi. [Canvas]

Det nya landet. (Utställningskatalog), Emigranternas hus, Göteborg. [Canvas]

*Hassing, Anders & Vollmond, Christian (2018). Historieämnets identiteter och metoder: en introduktion. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, Åke (1994). Världen bortom västerlandet 2 Den svenska omvärldsbilden under mellankrigstiden. Göteborg: Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället. [utdrag, Canvas]

Johansson, Christina (2015). ”Svensk invandrings och flyktingpolitik”, i Darvishpour, Mehrdad & Westin, Charles (red.) Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. [Canvas]

Kardulias, P. Nick & Hall, Thomas D (2006). ”A World-Systems View of Human Migration Past and Present: Providing a General Model for Understanding the Movement of People”, Forum on Public Policy. [Canvas]

King, Russell (2002). “Towards a new map of European migration.”, International Journal of Population Geography 8(2): 89–106. [Canvas]

Lucassen, Jan & Leo Lucassen (2012). ”European migration history”, i Steven J. Gold & Stephanie J Nawyn (red.): Routledge International Handbook of Migration Studies, s. 52-63. [Canvas]

Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (2005). ”Tusen år av invandring: En sammanfattning”, i Tusen år av invandring: en svensk kulturhistoria. 3. uppl. Stockholm: Dialogos. [Canvas]

Vecoli, Rudoph J. (2001). “Immigrants in the Twin Cities: Melting pot or Mosaic?”, I Anderson, Philip J. & Blanck, Dag (red.) Swedes in the Twin Cities: immigrant life and Minnesota's urban frontier. St. Paul, Minn.: Minnesota Historical Society Press. [utdrag] [Canvas]

Delkurs 4, Att skriva och förmedla historia (7,5 hp)
Berglund, Louise, Ney, Agneta, Historikerns hantverk. Om historieskrivning, teori och metod, Studentlitteratur 2015 (bok, köpes, lånas)

Larsson, Daniel, Pia Lundqvist, Uppsatsen: dess delar och dess formalia, hänvisningsteknik (sida, Canvas)