Fattigdom, försörjning och boende
Poverty, Support and Housing
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Inplacering
Kursen är en fördjupningskurs på grundnivå och ingår i socionomprogrammet omfattande 210 högskolepoäng. Kursen ges även som en fristående kurs.
Kursen ingår i kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen omfattande 90 högskolepoäng.
Huvudområde med fördjupning
Behörighetskrav
För att vara behörig till kursen krävs att den studerande har godkänt resultat från kurser SQ4111 Socialt arbete, 30 hp, SQ4122 Juridik för det sociala arbetet, 15 hp och SQ4131 Det sociala arbetets teorier, metoder och etik, 15 hp, enligt utbildningsplan för socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet eller har motsvarande kunskaper genom godkända studier om minst 60 hp inom närliggande område samt relevant yrkeserfarenhet.
För att vara behörig till kursen krävs att den studerande genomgått kursen KSO001 Socialt arbete och välfärdspolitik för kompletterande socionomutbildning, 10 hp, enligt utbildningsplan för kompletterande socionomutbildningen för personer med utländsk examen, med godkänt resultat.
Innehåll
Kursen är en av tre kurser inom profilområdet social exkludering. Kursen fokuserar på hållbarhet inom ämnesområdena fattigdom, försörjning och boende utifrån följande teman:
• teoretiska perspektiv på normalitet, avvikelse, exkludering och kontroll
• teorier om fattigdom, om hur fattigdom mäts, föreställningar om fattigdomens olika dimensioner och samband med samhällsutvecklingen, samt teorier om boende, hemlöshet och boendemiljöns betydelse för människors vardagsliv
• betydelsen av maktdimensionerna klass, etnicitet och kön/genus för förståelsen av fattigdom och boendemiljöns utformning på individ-, grupp- och strukturell nivå
• olika vägar in i och ut ur fattigdom och hemlöshet
• konsekvenser av fattigdom, segregation och hemlöshet i ett livsloppsperspektiv varvid särskilt uppmärksammas barns situation, sociala relationer, våld i nära relationer, arbete, samt psykisk och fysisk hälsa
• samhällets insatser för att förebygga och lindra fattigdom, segregation och hemlöshet, de metoder som används i socialt arbete samt aktuell forskning rörande dessa områden
• professionellt förhållningssätt, organisatoriska, juridiska och normativa aspekter på det sociala arbetet med fattigdoms- och boendeproblematik samt yrkesrollen i ett myndighetsutövande perspektiv
Mål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
• beskriva och förklara fattigdom, hemlöshet och boendevillkor ur internationellt, nationellt, regionalt och samhällspolitiskt perspektiv med särskilt beaktande av maktdimensionerna klass, etnicitet och kön/genus
• redogöra för aktuell forskning avseende fattigdom, hemlöshet och boende med relevans för socialt arbete
• redogöra för samhällets insatser och metoder i socialt arbete avseende försörjning och boende samt problematisera de organisatoriska och juridiska aspekter som omgärdar dessa områden
• förklara olika vägar in i och ut ur fattigdom och hemlöshet
• kunna relatera ovanstående lärandemål till social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet
Färdigheter och förmåga
• granska och urskilja olika teoretiska perspektivs betydelse för förståelse av fattigdom och hemlöshet. Utifrån genomförd granskning redogöra för möjliga konsekvenser på individ-, grupp- och strukturell nivå samt för handlingsstrategier i socialt arbete
• genomföra utredning och dokumentation i socialt arbete inom området • tillämpa barnperspektiv i socialt arbete inom området
• kunna tillämpa ett hållbarhetsperspektiv på fattigdom, försörjning och boende
Värderingsförmåga och förhållningssätt
• reflektera över och värdera aktuell forskning inom området med relevans för socialt arbete
• problematisera och ta ställning till etiskt och professionellt förhållningssätt i socialt arbete med fattigdom och boendeproblematik med särskilt beaktande av ett klient/brukarperspektiv.
• reflektera över egna och samhälleliga attityder, värderingar och förhållningssätt till fattigdom och boende
• reflektera över och värdera frågor om fattigdom, försörjning och boende i ett hållbarhetsperspektiv
Hållbarhetsmärkning
Former för undervisning
Undervisningen sker framförallt i form av föreläsningar, grupparbeten, handledning av grupparbeten och seminarier. Ett aktivt deltagande i den mindre arbetsgruppens förberedelser och skriftliga och muntliga presentationer och kommentatorskap av andra studenters och arbetsgruppers arbeten vid seminarierna är obligatoriskt.
Undervisningsspråk: svenska
Examinationsformer
Kursen examineras genom:
1) en individuell muntlig examination
2) projektarbete(utredning) i grupper om 2-3 deltagare.
För godkänt på kursen krävs dessutom närvaro och aktivt deltagande vid examinerande övningar och seminarier. Vid frånvaro eller icke aktivt deltagande krävs igentagningsuppgift. Vid frånvaro från mer än två av dessa övningar och seminarier är igentagning inte tillräckligt utan momentet får göras om vid nästa kurstillfälle.
Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Den individuella muntliga tentamen bedöms med VG, G och U. Projektarbetet bedöms med VG, G och U. För Godkänd (G) krävs att alla examinationsuppgifter är uppfyllda och godkända. För Väl Godkänd (VG) krävs dessutom att studenten har VG på minst ett av de examinerande momenten och att dessa sammantagna bedöms som Väl Godkänd.
Den studerande ges möjlighet till minst två omtentamenstillfällen under en tid av ett år från kursens start därefter sker omtentamen i samband med ordinarie tentamenstillfällen.
I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning.
Kursvärdering
Kursvärdering sker fortlöpande under kursen genom en dialog med studenterna, vid ett obligatoriskt arbetsplatsmöte samt genom ett särskilt kursutvärderingsprotokoll vid kursens slut. Förändringar av kursens innehåll, litteratur och pedagogik presenteras vid nästa kursintroduktion.