Ett program där man vågar tänka utanför boxen
Claudia Andersson hade arbetat som tandläkare i flera år när hon 2019 sökte till masterprogrammet i folkhälsovetenskap. Hon såg programmet som en möjlighet till vidareutbildning för att kunna ge mer i arbetslivet. Men programmet har väckt ett stort intresse för folkhälsa på ett sätt som hon inte hade förväntat sig.
Hej Claudia Andersson! Du studerar masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet. Vad gillar du med utbildningen?
– Det är att programmet är brett och tvärvetenskapligt och att vi studerar på ett helt annat sätt än jag har gjort tidigare. När jag läste till tandläkare handlade det om att ”banka in” en massa fakta och information i huvudet. På det här programmet ska vi förstå saker i stället, för när det handlar om hälsa, samhälle och ekonomi ändras ju faktorerna hela tiden. Där finns en dynamik som jag tycker är väldigt kul med det här programmet.
Mitt stora intresse för hållbarhet har förstärkts eftersom utbildningen tar upp hur vi kan koppla allting som vi gör till FN:s hållbarhetsmål.
– Den mest positiva överraskningen har varit att man hela tiden vågar tänka utanför boxen och ställer spännande frågor: Hur kan vi göra för att applicera mänskliga rättigheter? Vad är egentligen hållbarhet? Utbildningen tar upp hur vi kan koppla det som vi gör till FN:s samtliga hållbarhetsmål, både de sociala, ekonomiska och miljömässiga. Det intresse som jag redan hade för hållbarhet har bara fördjupats och förstärkts under utbildningen.
Vad har de andra studenterna på programmet för bakgrund?
– Där finns bland annat jurister, ekonomer, socionomer och ingenjörer och vi kommer från många olika länder. Det berikar och gör att det blir en bra blandning när vi samarbetar i grupp. Man inser att även om ens eget yrke är väldigt viktigt, så finns det andra yrken som också är det. Och vi behöver samarbeta för att vara till så stor nytta som möjligt för patienterna.
När jag läste till tandläkare handlade det om att ’banka in’ en massa fakta. Här ska vi förstå saker i stället.
Din utbildning är på engelska. Vilket är ditt tips för att klara av engelskan, om man känner sig lite ovan?
– Jag är född och uppvuxen i Peru och läste min tandläkarutbildning på spanska, så det var lite tufft i början. För att komma in i att skriva akademiskt på engelska såg jag till att läsa alla artiklar som vi fick i läxa. Jag tog också kontakt med ASK, alltså det akademiska stöd som finns på högskolebiblioteket. Inför mina första uppsatser bokade jag tid för att få hjälp med hur jag skulle tänka under skrivarbetet. Det hjälpte mig väldigt mycket och gjorde att jag sedan klarade av att skriva på engelska på egen hand.
Du är inte rädd för ”konkurrens”, för du rekommenderar fler att söka till programmet, eller hur?
– Ja, jag önskar att fler skulle våga satsa på det här programmet! Man behöver inte alls ”bara” syssla med folkhälsa efteråt. Utbildningen tar upp så många saker som är aktuella, viktiga och påverkar oss alla. Det kan man ha användning för inom politik, ekonomi och många andra områden i arbetslivet.
– Själv tog jag tjänstledigt för att studera och kunna "boosta mig" som tandläkare. Men under utbildningen har frågor kring folkhälsa verkligen fått en plats i mitt hjärta. Så vi får se, jag är öppen för det som kommer.
TEXT: ANNA VÖRÖS
