Vi behöver flytta fram våra positioner – intervju med prefekt Helena Lindholm

Bild

Helena Lindholm är prefekt vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi (ITIT) sedan lite mer än ett år tillbaka. Här resonerar hon om teknologins nytta såväl som dess baksida och berättar om varför institutionens forskning och utbildning spelar en viktig roll för att upprätthålla de demokratiska och etiska värdena i digitaliseringens framfart.

Om du kort skulle sammanfatta tiden som prefekt hittills, vad skulle du säga då?

– Det har varit väldigt roligt. Det är en kul, spännande och dynamisk miljö. Här pågår massor med spännande saker, både inom forskning och utbildning, som jag har lärt mig mycket utav.

Helena Lindholm lyfter fram blandningen av både bredd och spets. På institutionen pågår forskning och utbildning kring en stor spännvidd av ämnesområden, som alla på ett eller annat sätt relaterar till digitalisering, informationsteknologi, kommunikation och kognition.

– Jag tror inte att man kan se att just den här sammansättningen finns någon annanstans. Det gör att det finns möjlighet att utveckla nya saker i skärningspunkterna mellan olika ämnen.

Hur har det som skett i omvärlden präglat IT-området det gångna året?

– Utifrån mitt perspektiv, jag är ju fredsforskare, så är det väldigt påtagligt hur krig och konflikter präglas mer och mer av digitalisering. Hur detta sker tycker jag är en intressant, viktig och etiskt mångbottnad frågeställning.

Helena Lindholm syftar på att intrång, cyberattacker och sociala medier används i påverkanskampanjer i samband med val, eller för att producera bilder och perspektiv ifrån till exempel Ukraina och Ryssland.

Säkerhet och övervakning

Parallellt med att informationsteknologin utvecklas och skapar fler möjligheter för oss, diskuteras också frågan om säkerhet och övervakning allt mer.  Helena Lindholm pekar på vikten av att vi har forskning som fokuserar på frågorna och belyser dem på ett kritiskt sätt.

Ett samhälle som bygger väldigt mycket på övervakning riskerar att gå hand i hand med mer auktoritära styrformer och exkluderande principer, att vissa grupper av människor övervakas mer än andra.

Med utgångspunkt i sin egen forskning inom globala studier, där hon studerade bland annat migrationsprocesser, säger hon att hon kan känna sig bekymrad över det sätt som övervakningsteknologi ibland används för att utesluta och exkludera människor.

– Jag känner mig väldigt trygg med den forskningen vi har, men däremot kanske inte med samhällsutvecklingen i det avseendet. För ett samhälle som bygger väldigt mycket på övervakning riskerar att gå hand i hand med mer auktoritära styrformer och exkluderande principer, att vissa grupper av människor övervakas mer än andra.

Samhällsnyttig eller integritetskränkande teknologi?

Något som Helena Lindholm anser är viktigt att problematisera, är idén om samhällsnyttan av digitaliseringen. 

– Vem äger definitionen av vad som är samhällsnytta? Vad innebär det för individens integritet om man till exempel ska öka kameraövervakningen som ett sätt att komma åt gängkriminaliteten? Vad innebär det för individens integritet i ett större samhälleligt perspektiv?

Hon menar att digitaliseringen är en viktig faktor i alla samhälleliga processer, men hon ser också att det finns en baksida, en problematik kring hur teknologin används. Sociala medieplattformar kan vara demokratiserande på så sätt att fler människor kan uttrycka sig och kommunicera, men samtidigt sprids mycket hatpropaganda och polariserande och antidemokratiska värderingar. Här har ITIT en viktig roll, anser hon.

– Vi behöver flytta fram våra positioner och göra oss synliga och visa på hur viktig kompetensen är som finns på den här institutionen.

Är det något spännande på gång just nu för ITIT?

– Dels har det tagits fram ett nytt masterprogram i Human-centered AI. Det är någonting som är unikt i en nordisk kontext och det finns inte så många motsvarigheter i Europa. Så det tycker jag är väldigt spännande.

Nyligen togs också en ny vision och strategi fram på institutionen. I arbetet med att ta sig an dem anser Helena Lindholm att det är avgörande att alla delar av institutionen känner sig delaktiga och att mål och ambitioner både ska nås och vara förankrade i verksamheten.

– Det tycker jag är viktigt. Det handlar om någon typ av identitetsskapande för institutionen som helhet. Jag tror att vi kan göra mer för att på ett medvetet sätt bygga en gemensam identitet, samtidigt som man tar tillvara på ämnesområdenas olikheter.

Ett ledande centrum för digitalisering

I institutionens visions- och strategidokument sägs det att ”År 2030 ska ITIT utgöra Sveriges ledande centrum för kunskap och innovation om samhällets digitalisering”. 

– Å ena sidan finns det många som säger inom institutionen att vi är redan det. Och så kan det vara. Men jag är inte säker på att det i så fall är helt känt. Och även om vi skulle vara det ledande centret, så gäller det att man aldrig slår sig till ro, säger Helena Lindholm.

Hon har en tydlig bild av var fokuset behöver ligga för att nå det nedskrivna målet och bli en nationell och internationell nod, dit olika aktörer söker sig för att ta del av kunskap om samhällets digitalisering och individens roll i utvecklingen. Det handlar om sådant som att söka fler externa bidrag, satsa på större utbildningsprogram, fundera över vilka som är de bästa pedagogiska verktygen och en rad andra punkter.

– Vi är säkra på att vi besitter väldigt mycket kunskap och kompetens som skulle kunna komma både myndigheter, privata sektorn, civilsamhället och allmänheten till dels, i hur man till exempel kan använda digitalisering i styrningsprocesser och så vidare. Där tror jag att vi har en utmaning i att visa på hur relevanta vi är och försöka att skapa mer av sådana samarbeten med andra aktörer.