Vem är egentligen konstnären bakom AI-genererad konst?
Det blir vanligare att artificiell intelligens används vid kreativt skapande. Ett exempel är Google Dream-projektet som väckt uppmärksamhet med sina surrealistiska bilder. Men vem är egentligen konstnären bakom bilderna, datorn som skapar bilderna eller människan som programmerar och använder datorn?
En ny forskningsartikel belyser möjligheterna och problemen med skapande maskiner.
– Om en algoritm tränas på tavlor av Van Gogh så kommer den spotta ur sig en massa bilder som ser ut som Van Gogh-tavlor. Det är inte vad kreativitet handlar om, förklarar Palle Dahlstedt, avdelningen för Interaktionsdesign på institutionen för Data- och informationsteknik. I artikeln Big Data and Creativity sammanställer han erfarenheter och forskning om kreativitet och datagenererad konst.
Vid AI-genererat skapande används ofta så kallade probabilistiska maskininlärningsalgoritmer. Palle Dahlstedt menar att algoritmerna saknar förmågan att skapa någonting nyskapande. Han exemplifiera det med hjälp av Johann Sebastian Bachs musik.
– Tittar vi på Bachs femton tvåstämmiga inventioner så är de ganska olika men de har alla något gemensamt. Varje stycke har likheter med de förgående men är också en utökning av idéinnehållet. Du kan träna ett AI-system på hela Bachs produktion och få det att generera nya stycken som låter som Bach, men de saknar nytt idéinnehåll. Hade Bach skrivit en sextonde inversion så hade den garanterat, likt alla föregående stycken, gått utanför det tidigare idéinnehållet och tillfört något nytt.
Eftersom AI-systemen till hög grad styrs av människor tycker Palle Dahlstedt att det är fel att prata om kreativa datorer eller att de har förmågan att självständigt skapa konstverk.
– Det är fantastiska teknologier, jag älskar dem och arbetar med dem hela tiden. De tillåter oss att göra något vi inte kunnat göra tidigare, att arbeta med visuellt eller musikaliskt material på en mönsternivå istället för till exempel notnivå. Men agensen, alltså egenskapen eller förmågan att stå bakom de kreativa besluten, ligger dels hos den som designar algoritmerna och dels hos den som väljer ut träningsmängden för algoritmen och sätter parametrarna när den körs.
Ett självporträtt av Palle Dahlstedt skapat med hjälp av Google Dream.
Nuvarande AI-system är inte kreativa utan imiterande.
– En dator kan imitera symptomen eller resultatet men inte orsakerna till ett konstnärligt verk. Där är kärnan till att det är imitativt. Den kommer aldrig kunna förutse nästa stilskifte, som är den verkligt kreativa handlingen.
I artikeln skriver Palle även om möjligheterna för en sant kreativ artificiell intelligens.
– Det finns inget som principiellt hindrar det, men vi är inte där än. För att det ska bli intressant så ska den skapande AI:n ha ett liv, ett inflöde av information och en interaktion med verkligheten. Om AI:n har ett liv så kanske den skulle kunna vara kreativ, men då uppstår en lika intressant fråga. Ska en AI skapa konst för sig själv eller för oss människor? Resultatet kan bli något som ligger bortom vår bandvidd av förståelse.
Läs mer
Artikeln Big Data and Creativity som preprint på Research Gate
Artikeln Big Data and Creativity i European Review
Se Palle Dahlstedts föredrag n Etudes: Artistic Intervention under Big Data Symposium
Institutionen för data- och informationsteknik är gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet.