Tre forskare får totalt 16 miljoner från AFA

Monica Bertilsson är lektor vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, och har sedan 2016 lett ett annat forskningsprojekt, som undersökte olika attityder och strategier bland chefer för att hjälpa medarbetare med vanlig psykisk ohälsa. Resultat från det projektet visade att chefer som utbildats inom psykisk ohälsa och som verkar på en arbetsplats som satsar på generella informationsinsatser, i betydligt högre utsträckning arbetar för att förebygga vanlig psykisk ohälsa, som depression och ångest, bland sina medarbetare.

Arbetsplats och kultur

Monica Bertilsson och hennes kollegor får nu ytterligare nästan sex miljon kronor från AFA:s programutlysning mot psykisk ohälsa till ett fortsättningsprojekt, där de ska fördjupa sig i vilka möjligheter chefer har att göra åtgärder som ger bättre förutsättningar för medarbetare med exempelvis depression eller ångest att kunna fortsätta arbeta:

– Vi vill undersöka vilken betydelse kontexten har för cheferna. Exempelvis, spelar det roll om man är anställd eller egenföretagare, hur stor organisationen är, hur många anställda jag som chef ansvarar för, hur könssammansättningen ser ut på arbetsplatsen, eller vilken typ av arbetsuppgifter som framför allt utförs på arbetsplatsen? Frågar sig Monica Bertilsson och fortsätter:

– Även arbetsplatsens klimat ingår i den kontext vi vill undersöka. Finns det ett psykosocialt säkert arbetsklimat och vilka normer finns på arbetsplatsen mot psykisk ohälsa?

Projektet ska inkludera enkätsvar från uppemot 4000 chefer i privat verksamhet, dessutom ska ett fyrtiotal chefer också delta i en kvalitativ studie om de kritiska situationer eller händelser som avgjort om de kunnat hjälpa en medarbetare eller inte. I projektet arbetar forskare från en rad ämnesområden (arbetsterapi, sociologi, socialmedicin och arbetsvetenskap), verksamma i Göteborg, Linköping, Halmstad, Bergen i Norge och Queen Mary University, London.

Rusta chefer

Projektet ingår i New Ways – mental health at work, som är ett forskningsprogram vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, med mål att öka kunskap om hur man kan identifiera, behandla och stödja personer med depressions- och ångestsjukdom så att de kan bibehålla sin förmåga att arbeta och minska behovet av sjukskrivning. New Ways finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).

– Det finns nästan ingen forskning om vad chefer vet om psykisk ohälsa hos medarbetare, och om vi får mer kunskap om vad chefer kan och gör, då kan vi också rusta dem att bättre kunna stödja sina medarbetare, säger Monica Bertilsson.

Förklaringsmodell för stressrelaterad utmattning

Ingibjörg Jonsdottir, adjungerad professor vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, är huvudsökande för ett annat projekt som får 5,3 miljoner kronor från AFA. Pengarna kommer delvis att användas till två doktorandprojekt, som ska utveckla modeller som visar på de faktorer som orsakar stressrelaterad utmattning och vad det är som gör att det tar betydligt längre tid för en del att bli friska.

– Vi har möjlighet att skapa en heltäckande bild om utmattningssyndrom både med fokus på orsak, symtom, och tillfriskande. Vi vill också undersöka vad det är som gör att vissa blir friska och andra inte, och varför det tar så lång tid, säger Ingibjörg Jonsdottir.

Stor betydelse för samhället

Stressrelaterad psykisk ohälsa har blivit en stor utmaning inte enbart för arbetslivet, utan också för vården, och denna ohälsa medför betydande kostnader för samhället. Ingibjörg Jonsdottir är verksamhetschef för Institutet för stressmedicin, som är Västra Götalandsregionens kunskapscentrum inom stressområdet och en miljö som satsat på att forskning om diagnosen utmattningssyndrom. Hon menar att det helhetsperspektiv som Institutet för stressmedicin byggt upp ger möjlighet att i förlängningen kunna förebygga sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad utmattning:

– Vi har skapat unika möjligheter för att med vårt patientregister, biobank och långtidsuppföljningar kunna kartlägga varför vissa individer drabbas av utmattning och varför utmattningen varar så länge för vissa människor. Vi har också kommit lång väg med att kartlägga flera bakomliggande biologiska mekanismer, säger Ingibjörg Jonsdottir.

Det övergripande syftet med detta projekt är att skapa en heltäckande bild av stressrelaterad utmattning. Dels för att kunna förklara orsakerna samt för att kunna identifiera vilka faktorer som predicerar tillfrisknande. Det ultimata målet är att kunskapen skall kunna användas för att förebygga stressrelaterad utmattning.

IBS, arbetsförmåga och sjukfrånvaro

Magnus Simrén, professor i medicinsk gastroenterologi, får 4 750 000 kronor till sitt projekt om nedsatt arbetsförmåga hos personer med Irritable Bowel Syndrome (IBS). Omkring 10 procent av Sveriges befolkning har återkommande besvär och ont i magen som kan kopplas till IBS, vilket innebär att IBS kan räknas som en av världens vanligaste sjukdomar. Tillsammans med sina kollegor ska Magnus Simrén i detta projekt undersöka om den nedsatta arbetsförmågan hos dessa personer främst beror på symtom från mage och tarm, på symtom från rörelseorganen, på psykisk ohälsa, eller på kombinationer av dessa.

– Trots att många människor lider av IBS saknas detaljerade uppgifter om hur sjukdomen påverkar deras arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Personer med mag-tarmsjukdom har dessutom ofta muskuloskeletala besvär eller psykisk ohälsa, och vilken inverkan detta har på förmågan att arbeta är också oklart. När vi vet mer om hur IBS påverkar arbetsförmågan kan detta bidra till att behandlingen kan bli bättre, och det kan också minska de individuella och samhälleliga ekonomiska konsekvenserna av sjukdomen, säger Magnus Simrén.

I projektet ska arbetsförmågan hos personer med IBS utvärderas med hjälp av frågeformulär och intervjuer, och i en registerstudie ska forskarna kartlägga deras sjukskrivning och dess ekonomiska konsekvenser. I projektet ingår att undersöka om olika IBS-behandlingars påverkan på arbetsförmågan beror på att de har effekt på mag-tarm-symtom eller på andra symtom.

Projektet pågår till och med november 2022 och förväntas ge ökad kunskap både om hur IBS påverkar arbetsförmåga och sjukfrånvaro, och om effekten av behandlingar som används idag. Resultaten kommer att kunna användas för att utveckla behandlingen av de personer som drabbas av IBS och för att minska de ekonomiska förlusterna sjukdomen medför.

TEXT: ELIN LINDSTRÖM
Texten publicerades först i Akademiliv

De fick bidrag från AFA:

Monica Bertilsson
Chefer som agerar: Betydelsen av organisations- och arbetsplatskontext vid chefers åtgärder för medarbetare med vanlig psykisk sjukdom
5 971 000 kronor (AFA:s FoU program ”Att leva och arbeta med psykisk ohälsa”)

Ingibjörg Jonsdottir
Utveckling av förklaringsmodeller till orsak och vidmakthållande av stressrelaterad utmattning
5 300 000 kronor

Magnus Simrén
Nedsatt arbetsförmåga hos personer med Irritable Bowel Syndrome (IBS): Beror det på mag-tarm-symtom, muskuloskeletala symtom eller psykisk ohälsa?
4 750 000 kronor