Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Stormarknader sporrar utvecklingen av lokala nischbutiker

Publicerad

Vad händer när stormarknader etableras i städernas utkanter? Slås mindre butiker ut eller skapas nya möjligheter för den lokala handeln? Florin Maican, gästforskare vid Institutionen för nationalekonomi med statistik, har tillsammans med Matilda Orth undersökt dagligvarumarknaden i Sverige och tagit fram nya metoder för att myndigheter, beslutsfattare och branschen ska få bättre beslutsunderlag.



Du och Matilda Orth har genomfört ett forskningsprojekt finansierat av Handelsrådet och tagit fram rapporten ”Strategisk mix av dagligvarubutiksformat”. Vad är det ni har gjort?
– Många företag har idag tillgång till så kallad big data, det vill säga stora mängder registrerade data, som rätt analyserade kan vara mycket användbara vid strategiska beslut. Men för att göra bra analyser behövs modeller som gör data begriplig och som fångar samband, orsaker och drivkrafter.

– I detta forskningsprojekt har vi tagit fram metoder och verktyg för att göra mer djupgående och rättvisande analyser av hur marknader fungerar. Vi har utvecklat modeller baserade på ekonomisk teori och sofistikerade statistiska metoder som vi kombinerar med detaljerade databaser över alla butiker i Sverige från 2001 och framåt.

– Vi har analyserat vilka faktorer som påverkar konsumenternas val av butik, som butiksstorlek, geografiska placering och prisnivå, men också butikernas strategiska beslut kring koncept, samt etablering och utslagning av butiker. Konkurrens och marknadsstruktur förändras över tid i olika delar av landet. Den här typen av analyser ger en bättre förståelse för hur marknaden fungerar och kan vara till gagn för såväl konsumenter som beslutsfattare inom näringsliv och politik.

Hur ser utvecklingen inom dagligvaruhandeln i Sverige ut?
– Sedan lång tid tillbaka har vi sett en utveckling mot att stormarknader öppnas i utkanten av städer. En orsak till detta är att ta tillvara på stordriftsfördelar när det gäller exempelvis inköp och logistik. På senare tid däremot har vi sett en betydande ökning av nya, mindre och mer profilerade koncept. Det kan ses som ett svar på eller komplement till den långtgående stormarknadstrenden. En fördel med mindre butiker är att det går att anpassa sortimentet till de människor som bor och arbetar i närområdet. Idag försöker många människor spara tid så tillgänglighet är viktigt.

– Exempel på stora internationella aktörer som öppnat små butikskoncept nära konsumenten är Walmart, Tesco och Ikea. I Sverige ser vi en liknande utveckling, bland annat med ICA-to-go och Hemköp Reko.

Hur ska mindre butiksinnehavare kunna stå emot konkurrensen från större köpcentra?
– Det är förstås alltid viktigt att förstå vad kunderna vill ha och snabbt anpassa sig till kunders önskemål och behov av produkter och tjänster. För att nyetablerade butiker ska överleva är det viktigt att de är effektiva och lyckas skapa ny efterfrågan hos konsumenterna. Marknaden förändras mycket snabbt och blir allt mer komplex, inte minst med tekniska utvecklingen. Till exempel flyter digitala kanaler och fysiska butiker samman allt mer.

Vilken roll spelar näthandeln med mat idag och i framtiden?
– Näthandel av mat har ökat kraftigt den senaste tiden. Totalt sett utgör bara mat någon procent av all detaljhandel via nätet. Men tillväxten är mycket stark och börjar från mycket låga nivåer. Jag är övertygad om att näthandeln fortsätter att växa. Den tekniska utvecklingen går
mycket snabbt. En stor nackdel är förstås att kunden inte direkt kan titta eller känna på varorna. Så för att kunderna ska bli nöjda är det viktigt att säkra en god kvalitet. En annan utmaning är att säkerställa leveranserna. Det är också viktigt att bredda utbudet till mindre orter.

Sammanfattning av resultaten i rapporten ”Strategisk mix av dagligvarubutiksformat”:


• Butiker tenderar att konkurrera mest med butiker inom samma segment då konsumenter är mer benägna att byta till en annan butik i samma storlek.

• Konsumenter är mer priskänsliga när de väljer mellan små butiker än när de väljer mellan stora. Konsumenter på lands- och glesbygd är mer priskänsliga än konsumenter i städer och kranskommuner.

• Den negativa inverkan på lönsamhet och marknadsandelar minskar när det geografiska avståndet mellan butiker ökar.

• För att nyetablerade butiker ska överleva är det viktigt att de är effektiva och lyckas skapa ny efterfrågan hos konsumenterna.

• Små butiker behöver bli mer effektiva för att reducera sina kostnader och därigenom kunna överleva på en marknad där stora butiker blir mer effektiva.

• Simuleringar där incitamenten för etablering av stora butiker ökades visar att det inte bara leder till att små butiker slås ut utan även att nya små butiker etableras.

• Stormarknadsetableringar leder till att befintliga butiker med låg produktivitet slås ut och att kvarvarande butiker ökar sin produktivitet.

Florin Maican och Matilda Orth är båda knutna till Institutet för Näringslivsforskning.

Rapporten ”Strategisk mix av dagligvarubutiksformat” har getts ut av Handelsrådet och finns att ladda ner på webben:
http://www.handelsradet.nu/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/handelns-strukturomvandling/strategisk-positionering-i-svensk-dagligvaruhandel/