Skattefusk och social status - två nya forskningsprojekt inom beteendeekonomi
Är strängare straff vägen att gå för att minska skattefusket? Katarina Nordblom, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ska tillsammans med forskarkollegor vid Uppsala universitet och Skatteverket undersöka människors agerande i skattefrågor. Detta är ett av två projekt inom fältet beteendeekonomi som nyligen beviljats medel från Vetenskapsrådet.
Skatteundandragande, det vill säga benägenheten att med olika lagliga eller olagliga medel minska sin skattebörda, intresserar både forskare och skattemyndigheter allt mer. Hur kan vi minska fusket och öka skatteinbetalningarna?
Vissa forskare har hävdat att fler granskningar, strängare straff och minskad egenrapportering är vad som krävs. Andra har däremot pekat på vikten av normer och viljan att göra rätt för sig. I projektet "Skatteundandragande, normer och straff" ska beteendeekonom Katarina Nordblom att titta båda aspekterna.
– Jag är överhuvudtaget intresserad av mänskligt beteende och vad som får oss att agera på det ena eller andra viset. Just skatteundandragande är ett område där man tar ställning till att överskrida olika gränser – lagliga såväl som moraliska. Vad får olika människor att göra olika val på detta område och vilka mekanismer är de avgörande? Sedan har ju skatter betydelse för vår gemensamma välfärd och det gör att det inte bara är av akademiskt intresse att undersöka vad som får individer och företag att betala sin skatt, säger Katarina Nordblom.
Hot eller nudge?
Forskarna kommer att studera personer som inte betalat sin skatt i tid och vad som påverkar benägenheten att faktiskt betala. En skatteskuld på 2 000 kronor är en brytpunkt och därför extra intressant att studera. En skattskyldig under brytpunkten får en betalningsuppmaning från Skatteverket medan den som har en större skuld får denna överförd till Kronofogdemyndigheten. Här går det alltså att mäta effekten av "kronofogdehotet".
De kommer också att jämföra effekten av det "hårda hotet" med den av en så kallad nudge där den skattskyldige blir uppmärksammad på att man tillhör en liten minoritet som ännu inte betalat sin skatt.
– Flera av delstudierna i projektet kommer att göras i samarbete med Skatteverket, vilket bådar både för att vi kommer att få tillgång till unika och högkvalitativa data och för att forskningen kommer att vara direkt policyrelevant. Och eftersom skatter berör så många kan det tänkas studien kommer att vara intressant också för en bredare publik, säger Katarina Nordblom.
Konsumtion, beskattning och social status
Under flera års tid har Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, och Tomas Aronsson, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, arbetat tillsammans inom området offentlig ekonomi, och särskilt med hänsyn till så kallade sociala jämförelser. 
– Medan individers handlingar i den ekonomiska standardteorin modelleras oberoende av varandra, så vet vi, inte minst tack vare forskning inom psykologi och sociologi, att människor i realiteten påverkas i hög grad av andramänniskors beteende. I synnerhet när det gäller social status, säger Olof Johansson-Stenman.
Johansson-Stenman och Aronsson har i ett stort antal publikationer visat att när man tar hänsyn till sådana jämförelser förändras ofta de optimala beslutsreglerna dramatiskt avseende skatter och offentliga investeringar, jämfört med de rekommendationer som ges baserat på den ekonomiska standardteorin.
Nu har de fått 5,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för projektet "Social status, sociala preferenser och ekonomisk politik". Syftet är att göra viktiga teoretiska generaliseringar och utvidgningar, till exempel avseende effekter av arbetslöshet och utanförskap. Men också fältexperimentella studier avseende prosociala preferenser och vår möjlighet att samarbeta i så kallade sociala dilemman.
Övriga forskare i projektet är professor Peter Martinsson, docent Alpaslan Akay, båda från Göteborg, Kenneth Backlund, Umeå och Ronald Wendner, Österrike,
Projekten "Skatteundandragande, normer och straff" och "Social status, sociala preferenser och ekonomisk politik" kommer att pågå från 2017 till 2019.