Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Robotisering av arbetslivet - hot eller löfte?

Publicerad

I samhällsdebatten framställs robotiseringen ibland som ett hot som kan leda till massarbetslöshet och ibland som ett löfte eftersom yrkesverksamma då kan ägna sig åt mer kreativa uppgifter. Under de närmaste fyra åren kommer tre forskare ägna sig åt att ta fram en mer nyanserad bild av hur robotiseringen av arbete går till i praktiken.

Elena Raviola, Kajsa Lindberg och Lars Walter från Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har fått 4 960 000 kr från Vetenskapsrådet för att undersöka robotiseringen inom journalistik och kirurgi.

Vad kommer ni att undersöka?
I projektet kommer vi att studera hur robotisering av arbete faktiskt går till i praktiken. Det gör vi genom att undersöka hur arbetsuppgifter förändras, hur erfarenheter tas till vara och hur ansvar fördelas då robotar utför en del av arbetet, säger projektledaren Elena Raviola.

Hur kommer ni att göra undersökningen?
Projektet innehåller flera olika delar. Vi börjar med att kartlägga och jämföra de diskussioner som pågår om robotisering och dess konsekvenser i facktidskrifter och professionella nätverk inom de studerade professionerna. Sedan kommer vi att kombinera olika metoder som observationer, intervjuer och skuggning för att lära mer om hur robotisering av arbete förstås, hur arbetsuppgifter och ansvar delas och koordineras mellan yrkesverksamma och robotar. I slutdelen av projektet kommer vi att analysera processerna och konsekvenserna av arbete och kommer även att diskutera etiska ställningstaganden när det gäller arbetsuppgifter och ansvarsområden.

Vad ska projektet leda till?
Vi kommer att kunna bidra till att fördjupa och förtydliga diskussionen om robotisering av professionellt arbete genom att ge en mer nyanserad och detaljerad förståelse av hur robotisering av arbete sker i praktiken.

Kontakt
Elena Raviola, docent i företagsekonomi, elena.raviola@handels.gu.se