Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Diagram över hamstring och social distansering
Länkstig

Personer som hamstrar ängsligare och mindre välvilliga

Publicerad

21 procent av svenskarna svarade i april-juni att de hade hamstrat mat och dagligvaror som ett resultat av coronapandemin. 13 procent svarade att de inte undvikit sociala kontakter som restaurangbesök eller resor. Nu granskas personlighetsmönstren bakom dessa konsumentbeteenden

En femtedel har hamstrat mat eller dagligvaror

Under mars och april gapade toalettpappershyllorna tomma i många svenska butiker. Även konserver och fryst mat var på många håll en bristvara. Enligt SOM-undersökningen om coronaviruset hade mer än en femtedel av svenskarna köpt på sig mer än vanligt i pandemins inledande skeden. Utöver detta svarade en tydlig majoritet att de följt myndigheternas rekommendationer kring social distansering. Båda dessa faktorer anses leda till förändringar i svenskarnas konsumtionsmönster.

Bild
Diagram hamstring

Lägre välvilja men mer ängslighet bland hamstrare

När John Magnus Roos, konsumtionsforskare vid Göteborgs universitet, studerar de 21 procent som säger att de hamstrat matvaror utifrån fem personlighetsdimensioner framkommer att denna grupp präglas av en lägre grad av välvilja och en högre grad av ängslighet än snittsvensken. För de andra tre dimensionerna – öppenhet, målinriktning och utåtriktning – finns inga säkerställda samband.

På samma sätt utmärks de 13 procent som i april-juni sade sig inte ha undvikt sociala miljöer av lägre grad av välvilja (i likhet med de som hamstrat) men även lägre grad av målinriktning.

En slutsats blir att ängslighet som personlighetsdrag alltså tenderar att leda till att vi i samband med kris köper på oss mer förnödenheter medan målinriktning gör att vi lättare följer rekommendationer från auktoriteter. Välvilja gentemot andra är emellertid den personlighetsdimension som i alla fall i samband med coronapandemin i högst utsträckning spelat roll för dessa konsumtionsbeteenden.

SOM-undersökningen om coronaviruset
  • Undersökningen genomfördes i tre vågor mellan 14 april och 28 juni 2020.
  • Urval: slumpmässigt urval av 6000 personer boende i Sverige i åldrarna 16-85 år.
  • Nettosvarsfrekvensen var 44 procent.
  • Alla resultat presenteras i rapportform på www.gu.se/som/corona