I en ny rapportserie kommer SOM-institutet att löpande presentera den egna forskningen inom området surveymetod. Metodnoterna baseras både på studier genomförda i SOM-undersökningarna och i Medborgarpanelen.
I slutet av 2021 lanserar nu SOM-institutet den nya rapportserien SOM Institute notes on survey methodology. Dessa forskningsrapporter, eller metodnoter som vi valt att kalla dem, kommer att publiceras löpande under rubriken Metodforskning och då bli fritt tillgängliga för alla att ta del av. Noterna riktar sig främst till verksamma inom det akademiska fältet surveymetod men också till personer som arbetar med eller har stort intresse av opinionsundersökningar eller andra liknande typer av datainsamlingar.
Noterna är sprungna ur experiment, metodtester och utvärderingar av frågeinstrument och annan forskning genomförd både i SOM-undersökningarna och i Medborgarpanelen. Noterna syftar dels till att beskriva ett slags 'best practice' för de typer av datainsamlingar som SOM-institutet genomför, men också till att löpande bidra till internationell forskning inom området surveymetod.
I nuläget finns två noter i den nya serien publicerade:
Antal postala påminnelser i SOM-undersökningarna
Den första noten beskriver ett experiment genomfört i den västsvenska SOM-undersökningen hösten 2019. Urvalet delades in i en kontroll- och en experimentgrupp där den förstnämnda fick tre postala påminnelser under fältperioden och experimentgruppen fick fyra. Efter fältperiodens slut utvärderades skillnaderna mellan grupperna både med avseende på övergripande svarsfrekvens och vilka grupper som påverkas mest av det extra postala påminnelseutskicket.
Vid fältdag 57 skickades den extra påminnelsen ut med posten.
I korthet visar studien att det extra påminnelseutskicket gav signifikanta positiva effekter på den övergripande svarsfrekvensen, både med- och utan hänsyn till enkäter inkomna före insatsen. Vidare ger det extra utskicket positiva effekter på representativiteten i svarsgruppen vad gäller variablerna kön och kommun men inte för variablerna ålder eller födelseland. Utvärdering av SOM-undersökningarnas påminnelseinsatser görs med jämna mellanrum och behövs för att säkra undersökningarnas representativitet i ett Sverige som konstant förändras.
Frågeordning och kunskapsfrågors påverkan på respondenten
Den andra noten avhandlar ett experiment genomfört i Medborgarpanelen med 3000 slumpmässigt utvalda paneldeltagare under 2019 och 2020. Detta experiment delade in urvalet i fem grupper som exponerades för olika kombinationer av kunskapsfrågor (av olika svårighetsgrad) och skattningar av politisk kunskap, politiskt intresse samt upplevd möjlighet att påverka politiskt.
Det självskattade politiska intresset påverkas tydligt av vilka frågor respondenten exponerats för innan skattningen. Framförallt rapporterar gruppen som inte fått några kunskapsfrågor om politik ett högre intresse.
Resultaten visar att de som först exponeras för kunskapsfrågor om politik tenderar att skatta sitt eget politiska intresse och sin egna politiska kunskap betydligt lägre än kontrollgruppen. Kunskapsfrågorna har dock ingen signifikant påverkan på den skattade upplevda möjligheten att påverka politiskt. Analyserna visar även att interaktionseffekterna mellan den faktiska politiska kunskapen och det skattade politiska intresset var starkast i den grupp som skattade intresset innan de besvarade kunskapsfrågorna.