Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Bilden visar en person som arbetar med innanmätet av en apparat
Rapporten ger en samlad bild av vad forskningen säger, samt inventerar och analyserar insatser som görs inom STEM-sektorn i Norden.
Foto: Pexels/rf._.studio
Länkstig

Ny rapport ger genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv

Hur ska jämställdhet och hållbarhet i framtidens högteknologiska arbetsliv uppnås? I en ny rapport undersöks hur de nordiska länderna arbetar för att bryta könssegregeringen inom naturvetenskapliga och tekniska områden. Rapporten visar att de flesta initiativ bygger på en lösning där det är kvinnorna som ska ändra på sig.

Rapporten Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv – En nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM (Science, TechnologyEngineering and Mathematics) är resultatet av ett uppdrag av Nordiska ministerrådet. Rapporten har tagits fram av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, ett samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning. 

Rapporten ger en samlad bild av vad forskningen säger, samt inventerar och analyserar insatser som görs inom STEM-sektorn i Norden. I en internationell utblick ges exempel på hur länder utanför Norden hanterar snedrekrytering till STEM-området. 

– Bilden är tydlig: Både globalt och i Norden syftar initiativ oftast till att på olika sätt förändra flickor och kvinnor, snarare än att utmana könade privilegier, organisationer eller könsnormer kring naturvetenskap, teknik, matematik eller andra naturvetenskapliga ämnen. Det osynliggör ojämlikhet och strukturella hinder, säger Ulrika Jansson, som skrivit rapporten tillsammans med Jimmy Sand. 

Fokus är dessutom ofta att det är andra kvinnor som ska hjälpa kvinnor, genom att vara förebilder eller mentorer.  

Behov av en bredare ansats 

Rapporten visar att en betydligt bredare ansats behövs. Med ett organisationsteoretiskt genusperspektiv framträder tydliga mönster. Förklaringsmodeller om könsbundna studieval, könssegregerad arbetsmarknad och könsobalans på STEM-området visar med all tydlighet att föreställningar, antaganden och normer om kön, kvinnor och män, femininet och maskulinitet begränsar och villkorar människors handlingsutrymme.  Heterosexualitet är norm,  etnicitet och funktionsvariation syns inte alls.

Rapporten lyfter fram att det finns normer inom utbildningssystemet, med könade ideal om vetenskap, kunskap och naturvetenskapliga ämnen, som skapar gränser för inkluderande, hållbar utbildning och ett hållbart arbetsliv.  

– Dessa normer skapar förutsättningar för både mäns och kvinnors studie- och yrkesval och arbetsmarknad, på såväl individuell som strukturell nivå. De förutsättningarna faller ut till kvinnors nackdel, och till mäns fördel, berättar Jimmy Sand. 

För ett hållbart och jämställt framtida arbetsliv är det viktigt att även ställa andra frågor om kompetenser och professioner, visar rapporten. Hur ska de nordiska ländernas kompetensförsörjning garanteras och hur kan den se ut för att öka jämställdheten? Vad är det för typ av kompetenser som de nordiska länderna behöver, förutom fler ingenjörer?  
 
Forskningsöversikten, som utgör rapportens centrala del, bygger på en systematisk genomgång av 199 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter under perioden 2000–2019.

Här kan du läsa mer om NIKK, Nordisk information för kunskap om kön

Rapportens resultat presenteras utifrån sex teman:
  • Studie- och yrkesval
  • Ämneskulturer och normer i utbildningsmiljöer
  • Färdigheter och prestationer
  • Lärare, pedagogik och undervisningsmetoder
  • Arbetsmarknad och arbetsliv
  • Förändringsarbete kring studieval, undervisning och organisation