Göteborgs hamn. Hamnens tre åldrar, del I.
Tiden 1619-1862 av Lili-Annè Aldman, Per Hallén och Kent Olsson vid avdelningen för Ekonomisk historia.
Göteborgs hamns historia 1619-1862 är en nytolkning av hamnens historia där handel och varuflöden dominerar framställningen. Boken är ett resultat av grundforskning inom forskningsprojektet ”Handelsstaden och Europamarknaden 1619-1860. Utvecklingslinjer för hamnstad, uppland och handelshus i Göteborg och en jämförelse med Stockholm under förindustriell tid”. Projektet har bedrivits med stöd av Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse 2009-2012. Boken är tryckt och säljs av Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.
Den förindustriella hamnen, före järnvägarnas utbyggnad, skildras i denna volym av Unda Maris. Ett omfattande arbete med en databas över handeln under perioden och en genomgång av stadens räkenskaper har möjliggjort en nytolkning av hamnens historia. Hamnens utveckling har placerats in i en struktur av tre åldrar, den första 1619-1862 skildras i den nu utgivna volymen, i nästa utgåva av Unda Maris kommer den andra åldern 1862-1960 – Industrisystemets och järnvägsepokens hamn och den tredje åldern efter 1960 – Bulk, tankers och containers att presenteras.
Hamnen och stadens historia är givetvis nära kopplade till varandra. I denna bok är utgångspunkten hamnen, inte staden, men hamnens historia är av avgörande betydelse för stadens utveckling. Statens satsning på att bygga hamnen och stötta dess verksamhet är därmed minst lika viktig som uppförandet av fästningen Göteborg. Hamnen var dessutom ett synnerligen effektivt instrument i den ekonomiska erövringen av Västkusten under 1600-talet.
Under 1700-talet bidrog den ostindiska handeln och sillperioden från och med århundrades mitt, till att ge hamnen en guldålder. Denna rika handelsperiod avslutades med en dramatisk spekulationsekonomi under Napoleonkrigen.
Krigsslutet och den nya världsordningen efter 1815 innebar en djup kris, en av de värsta som drabbat hamnen och staden. Endast långsamt över flera årtionden återhämtade sig ekonomin. En viktig drivkraft i återhämtningen blev den inhemska produktionen av bomullstextilier som drev på importen av bomull via Göteborgs hamn.
Vid 1800-talets mitt märktes effekterna av det nya växande industrisamhället i Göteborgs hamn. För första gången var varuflödet och antalet fartyg större i västkusthamnen än i Stockholms hamn. Därefter kom hamnen i Göteborg att bli den mest betydande i landet och det förstärktes ytterligare genom utbyggnaden av järnvägarna, ett nytt skede i hamnens historia hade inletts.