Nätverk inom Mistra Urban Futures om social hållbarhet i transportplanering

Utöver projekt och events är Mistra Urban Futures också en plattform för olika nätverk kopplat till hållbar stadsutveckling. Nätverken erbjuder forum för representanter från akademi, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle att mötas kring specifika teman.

Under 2018 har ett nytt nätverk startats, med fokus på social hållbarhet och transportplanering. Ansvariga för nätverket är Lisa Ström, regionplanerare på GR: s avdelning för miljö och samhällsbyggnad samt Ana Gil Solá, forskare på Göteborgs universitets avdelning för kulturgeografi. Även Mistra Urban Futures, Västra Götalandsregionen och Trafikverket medverkar i nätverkets drift. Att ett nätverk kring just social hållbarhet och transportplanering har startats förklarar nätverksledarna så här:

– Transportplanering är snäppet mer ingenjörsbetonat, de sociala frågorna har inte kommit in lika mycket där som i övrig planering. Det finns ett större behov av att få in ett socialt hållbarhetsperspektiv, säger Ana Gil Solá.

Nätverket samlar forskare och praktiker från olika fält med målet att alla ska kunna förstå varandra bättre. Transportplanering tolkas brett som all samhällsplanering som påverkar människors transporter, inklusive till exempel fysisk planering, miljö och folkhälsa. Nätverket vill få till en bättre helhetsförståelse.

– Det är en ganska unik blandning av aktörer som har anslutit sig hittills. Trafikverket är med, och kommuner, regioner och forskare från hela landet. Det är få nätverk inom transportplanering som har fångat upp en sådan blandning. Vi ser att kunskap finns utspritt i landet och nätverket vill samla det, säger Lisa Ström.

Nätverksträffarna bidrar inte enbart till erfarenhetsutbyte, utan intresset finns för att tillsammans utveckla projekt och upprätta kontakter. Forskare kan hitta kommunala samarbetspartners och konsulter kan hitta specifika kompetenser.

– Tanken är att nätverket kan korta vägar i vardagen. Som praktiker behöver man inte sätta sig in i allt som händer i forskningsfältet utan kan istället ringa till forskaren som man träffade på nätverket, berättar Lisa Ström. Från forskarsidan kan det handla om att få ett sammanhang för sin forskning.

– Inom forskning är det många diskussioner som sker internationellt men det saknas forum för att få direkt återkoppling på nära håll. Genom nätverket kan jag se hur den forskning jag gör landar. Jag får en direkt respons istället för att vänta i två år för publicering, säger Ana Gil Solá.

Nätverket har än så länge haft en träff, och nätverksledarna ser fram emot de inplanerade träffarna under 2019. Det är nätverksmedlemmarna själva som får bestämma vilka frågor som är relevanta att fokusera på, och hittills har tre teman valts: metoder och arbetssätt, data och analysunderlag, samt organisation, styrning och processer. Men frågorna utvecklas och förändras utifrån deltagarnas behov.

– För varje träff kommer temana igen, men kanske med ett särskilt fokus. Träffarna bygger på att bjuda in inspirationsföreläsare samt på diskussion mellan medlemmar. Många sitter på en hel del kompetens och erfarenhet och det vill vi fånga upp och kanalisera, säger Lisa Ström. Hon tillägger att det är ett öppet nätverk och att det är välkommet att hänga på, även utan förkunskaper.

 
Lisa Ström, GR                                                 Ana Gil Solá, GU      

Texten är hämtad från GR Mistra Urban Future rapport 2018. Samverkan kring hållbar stadsutveckling inom Mistra Urban Futures 2018