– Det är en historisk budget med unikt stora reformer på 105 miljarder kr. Det sker också i ett läge med ett större BNP-fall under en kort period, det vill säga våren 2020, än vad vi upplevt tidigare i modern tid. Underskottet i budgeten och ökningen av den konsoliderade offentliga skulden är också historiskt stora.
– Ett annat tydligt intryck är väl att detta är en budget som präglas av att den ingåtts av fyra partier med ganska olika grundsyn på ekonomisk politik. Här varvas stora skattesänkningar och sänkning av arbetsgivaravgifter för unga med stora satsningar på kommuner och äldreomsorg.
Många har kommenterat att satsningarna i budgeten finansieras med lånade pengar. Hur ser du på det?
– I rådande statsfinansiella läge är det inget stort problem. Sverige gick in i krisen med en relativt låg statsskuld på 35%. Denna skuld ökar nu mycket snabbt nästa år till över 42%, men det är ändå en internationellt sett låg nivå och det blir inga problem för regeringen att låna upp dessa medel till nollränta.
– Det kan dock bli en utmaning i framtiden att avvänja folk vid stora och dyra reformer. Jag tror risken är relativt liten, men om framtida regeringar frestas att inte hålla kvar vid målsättningen om ett skuldankare på 35% kan de nuvarande starka statsfinanserna snabbt försämras.
Mycket fokus hamnar också på plånboksfrågor och kortsiktiga effekter. Men vad skulle du säga att budgeten leder till på lång sikt?
– Jag tycker det är rätt att ha en expansiv budget i detta läge och tillskjuta resurser till hushåll, företag och kommuner. Dock tycker jag att den är mer inriktad på att ge hushåll och företag lättnader för att klara krisen, än på att främja långsiktig tillväxt. Vi vet att kritisk infrastruktur som elnät, vägar och järnvägar är i mycket stort behov av investeringar framöver. Relativt lite av budgetutrymmet ägnas denna typ av investeringar. Det är bra att det satsas en del på klimatomställning och ”en grön återstart” men dessa satsningar är beloppsmässigt betydligt mindre än till exempel sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga, vars effekt tidigare bedömts vara ganska osäker. På det hela taget är det mer av en krisbudget än en budget för klimatomställning och hållbar tillväxt.
