Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

"Människan tävlar mot maskinen"

Publicerad

FORSKARPROFILEN: Barbara Czarniawska. Den växande marknaden för förrådsuthyrning, soffbordet som överlastats med chips och godis vid ”fredagsmyset” och den aldrig sinande strömmen av nyheter. Vad har dessa tre fenomen gemensamt? De är alla tecken på överflöd. Som forskare i 45 år, varav drygt 20 år på Gothenburg Research Institute har professor Barbara Czarniawska studerat organisering och management i en rad olika sammanhang. I det pågående forskningsprogrammet studeras överflöd och hur det hanteras. Läs en intervju om dignande bokhyllor, den allt snabbare nyhetsförmedlingen och andra överflöd. Och om robotar.

I Barbara Czarniawskas kontor är man omgärdad av bokhyllor. Fulla förvisso, men de flödar inte över utan ger ett rätt så städat intryck. Inga papper som sticker ut eller boktravar som riskerar att falla. Men med vetskapen om att en hel vägg i grannkontoret är täckt av hyllor fulla med böcker som hon samlat på sig under 45 år som forskare, har vi ändå att göra med ett fall av överflöd: ämnet som hon tillsammans med flera forskare på Gothenburg Research Institute nu ägnar sig åt att studera i forskningsprogrammet Managing Overflow.

Inom ekonomi pratar man oftast om underskott, att det finns för lite av någonting, pengar vanligtvis. Men i samhället i dag låter det tvärt om. Det finns för mycket information, för mycket jobb, för mycket stress, för mycket grejer.



Hennes eget överflöd av böcker har hon hanterat genom att utvidga sin egen gräns till en bit av kollegans. För en gräns krävs – påpekar hon – för att något över huvud taget ska kunna flöda över. Det måste ju flöda över någonting. På så vis är överflöd alltid en definitionsfråga: Vem bestämmer gränserna? Vem bestämer att något är ett överflöd?

Förutom exemplet med hennes egen boksamling ser hon hur olika överflöd tar allt mer plats i våra liv och att hanteringen av dem blir en allt mer pressande fråga för våra samhällen.
– Inom ekonomi pratar man oftast om underskott, att det finns för lite av någonting, pengar vanligtvis. Men i samhället i dag låter det tvärt om. Det finns för mycket information, för mycket jobb, för mycket stress, för mycket grejer. Vi tyckte att det skulle vara intressant att skifta det ekonomiska fokuset från underskott till överskott, eller överflöd, säger Barbara Czarniawska.

I projekten som pågår på Gothenburg Research Institute just nu studeras en rad olika överflöd: överflöd av människor på stationer och flygplatser, överflöd av diagnoser inom neuropsykiatri, överflöd av saker i hushåll med mera.
– Vi frågar oss vem som bestämmer när något är överflöd – är det staten, kunder, journalister? Och hur gör man för att hantera dem?

Ett exempel är framväxten av företag som hyr ut förråd till privatpersoner. En växande bransch i många länder.

– Helene (Brembeck, föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap) tittar på företaget Shurgard. De finns till och med i Polen nu. Även på platser där det traditionellt har varit brist behöver folk nu sådana här förråd för att ha plats för alla sina saker.

Ett överflöd som hon själv har studerat är informationsmängden på nyhetsbyråer. I boken Cyberfactories – how news agencies produce news, analyserar hon arbetet på TT i Sverige, ANSA i Italien och på den globala nyhetsbyrån Reuters. Men överflödet som hon väntade sig var i själva verket inget överflöd. Ofta led reportrarna snarare brist på information och var tvungna att skapa mer information genom att ringa, be om kommentarer och söka fler källor. Däremot såg hon ett väldigt överflöd i vad de producerade. Genom ny teknik som gör produktionen snabbare kan mer produceras och ut kommer ett till synes ändlöst flöde av nyheter. I sin analys är det tekniken som driver utvecklingen. Nyhetsproduktionen blir allt mer karaktäriserad av det hon kallar cyborgization och cyberization – människorna blir mer beroende av maskiner i sitt arbete, och maskinerna spelar en allt mer central roll i nyhetsproduktionen.

Hur påverkade maskinerna nyheterna som producerades?
– De blir mer standardiserade. Maskinerna gör att det går snabbare och nyhetsbyråerna tävlar med varandra i snabbhet, de imiterar varandra och använder samma teknik. Trots att de tre nyhetsbyråerna jag studerade nästan aldrig hade haft kontakt med varandra så fungerade deras produktion i det närmaste identiskt. Det tyckte jag var intressant.

Hur maskiner påverkar och kommer att påverka oss är ett ämne som Barbara Czarniawska är nyfiken på och vill studera mer. För robotar och maskiner tar inte bara plats i nyhetsbranschen, utan överallt, och allt från rädsla till att artificiell intelligens kommer att leda till människans undergång till mer utopiska förhoppningar ryms i debatten.

– Min tanke är att analysera populärkultur från 20-talet då ordet robot började användas, fram till i dag och titta på vilka rädslor och förhoppningar som har funnits och hur de har förändrats. Som vanligt finns det två grupper av människor: de som är jätterädda och de som är jätteentusiastiska. Forskning brukar visa att det finns anledning att vara både och. Något man hör mycket är just journalister som är rädda att de ska bli ersatta av algoritmer. Som Morozov (Evgeny, journalist och författare) sa: ”A robot stole my Pulitzer!”

Är det en befogad rädsla tror du?
– Jag vet inte. Både och. Som jag skrev i Cyberfactories så kan tekniken göra så att alla blir nyhetsproducenter som skickar in det de skriver till en algoritm som sedan bestämmer vad som är nyheter och inte. Det kan hota journalister. Eller så kan algoritmer göra det tråkiga och rutinmässiga uppgifterna vilket skulle ge journalister mer tid för förklaringar, kommentarer, frågor – den riktiga journalistiken. Om roboten kan hantera hastighetskrav så kan journalisterna tänka lite mer. Att robotarna skulle ta hand om det mekaniska arbetet och fria upp människan för mer kreativa sysslor var ju meningen med robotarna från början.

Men i boken beskriver du att det inte har blivit så än i alla fall.
– Nej, nu tävlar människorna mot maskinerna i att bli snabbare, producera mer och så vidare. Journalister måste bli bättre på att styra maskinerna så att det förbättrar deras arbetssituation. Men som de allra flesta tror journalister att maskiner är just mekaniska och tänker inte på att de införs och tillverkas av människor. De ser inte vad som händer när de införs, utan tänker att det är normalt.

Tillbaka till överflöd. I programmet Managing Overflow har två böcker redan släppts: Managing Overflow in Affluent Societies och Coping With Excess. Den tredje (för närvarande utan titel) beräknas komma ut 2017. Här undersöks alla möjliga typer av överflöd: från soffbordet som överlastats med chips och godis under den svenska ritualen ”fredagsmys”, till överflödet av böcker hos Amazon. I slutändan har forskningen ett konkret och praktiskt syfte.

– Alla letar efter metoder och tekniker som tillåter oss att hantera överflödet. Och i stället för att bara beskriva hur förskräckligt det är så vill vi peka på metoderna. Och om vi kan popularisera vissa tekniker som inte är så kända för att hantera överflöd så… ja, då är det bra, säger Barbara Czarniawska.

Hon tillägger:
– Förresten, om du vet vad man ska göra med alla sina böcker så säg till.

Läs mer om Barbara Czarniawska