Länkstig

Ljungen trivs med årets väder

Publicerad

Sommarens väder i Västsverige verkar ha passat ljungen alldeles utmärkt. På bergknallar och även i skog och mark runtom i Västsverige blommar ljungen intensivt just nu.

Ljung med utslagna lila blommor.

 

– Mängden ljungblommor beror av hur varmt och fuktigt det varit under våren, när blommorna anläggs, säger Åslög Dahl, forskare och lärare i botanik vid Göteborgs universitet.

Tillräckligt med regn i år

Ljung växter ofta på torra marker med tunna jordlager och torkar därför lätt ut, men det tycks ha regnat tillräckligt i Västsverige i år.

– Ljungen verkar må bra och här uppe på bergen i Botaniska trädgården är det gott om ljung. Uppenbarligen har den fått tillräckligt med fukt. Det krävs väta och ganska varmt för att det ska bli tillräckligt med nektar och i förlängningen honung. Så troligen har vi i Västsverige också ett bra år för honung.

Ljungen börjar blomma redan i mitten av juli. Den fortsätter att blomma så länge det är tillräckligt fuktigt och varmt och ett gott år kan blommor förekomma långt in i september.

– Ett bra ljung-år gynnar bin som lever av nektar från ljunghedarna, inte minst för att det är ont om andra bra nektarväxter under sensommaren. Bina har därför lättare att klara vintern ett sådant år, då de också kan äta av ljungens pollen. Ljunghonung är en av de mest populära honungssorterna. Den är god, har hög kvalitet och den är även näringsrik. Ljung lever i symbios med en svamp som gör att den bland annat kan ta upp fosfor, även i extremt mager mark.

Västsverige täcktes av ljunghedar

Sura och fattiga marker passar ljungen väl. Och för drygt hundra år sedan fanns mycket stora områden av ljung i Västsverige.

– På 1700- och 1800-talet dominerade öppna marker i Västsverige. Många människor försörjde sig på att hålla betesdjur, och skogen hade till stor del förbrukats för ved och virke.

Ungefär var tionde år brändes ljunghedarna för att nya unga friska plantor skulle kunna växa upp som de betande djuren lättare kunde äta.

– Gamla plantor är för hårda och träiga och knappast ens getter ville äta dem, säger Åslög Dahl.

Bild: Ljung (Mostphotos.)
Porträtt av Åslög Dahl, foto Malin Arnesson.

Kontakt:
Åslög Dahl, forskare och lärare i botanik vid Göteborgs universitet.
aslog.dahl@bioenv.gu.se, 031-7862664, 0707-556962