Italienarnas DNA och livsstil analyseras i nytt arkeologiskt forskningsprojekt
– Gammal DNA är en ovärderlig källa av information som används alltmer i studier av förhistorien. DNA kan tillsammans med data om diet, livsstil och data från arkeologiska undersökningar utgöra en helt ny syn på hur betydande aspekter av kulturell identitet upprätthölls, säger Serena Sabatini, arkeolog.
Hennes nya forskningsprojekt ska undersöka samspelet mellan kulturell och genetisk variation i Italien före Romarriket.
Att ta hjälp av naturvetenskapliga metoder blir allt vanligare inom arkeologin. Serena Sabatini, arkeolog och docent vid Institutionen för historiska studier, är en av de som använder sig av analyser av olika ämnen i sin forskning. Nu har hon beviljats 5,3 miljoner från Riksbankens jubileumsfond för ny forskning med fokus på Italien.
Tvärvetenskap för att hitta svar
– Projektets mål är att använda en helt igenom tvärvetenskaplig strategi som kombinerar arkeologi, gammalt DNA, stabila isotoper och protein analyser (och därmed diet samt livsstil/hälsotillståndsbedömning).
De senaste åren har ett betydande antal revolutionerande studier radikalt förändrat våra kunskaper om migration och befolkningsgenetik under den Europeiska förhistorien. Kritiska röster har dock nyligen höjts mot tolkningsmodellerna som valdes ut för att presentera dessa resultat.
– I detta projekt vill vi bemöta dessa problem och föreslå en ny tvärvetenskaplig arbetsmodell.
Vad åt människor på den här tiden?
Serena Sabatini vill inkludera en pilotstudie on diet och proteinanalyser (proteomics) som kan ge detaljerade information kring individernas kost.
– Genom att kombinera gammal DNA och inslag från de allra senaste proteomiska studierna kan vi bana väg för nya forskningsstrategier och sålunda skapa förutsättningar för att närma oss den komplexa relationen mellan kultur och genetik.
Hon är så klart glad över beskedet att Riksbanken jubileumsfond satsar på hennes forskning och ser framemot att börja studien.
Nya analysmetoder
Forskningsprojektet ska fokusera på Italien och de människor som levde där under första millenniet f.v.t. innan Romarrikets uppkomst. Studien kommer att grunda sig på ett stort insamlat material med prover från ungefär 500 individer som levde där under den tiden. Det är alltså dessa prover som ska analyseras med de nya naturvetenskapliga metoderna.
- Alla analyser ska genomföras i samarbete med Geogenetics laboratoriet i Köpenhamn och i synnerhet Gabriele Scorano forskare i evolutionary biology and ecology där, säger Serena Sabatini.
Text: Cecilia Sjöberg
- 2022-2026. Samordnare för Corex-projektet From Correlations to Explanations: towards a new European Prehistory, som finansieras av ett ERC Synergy-bidrag och leds av professor Kristian Kistiansen.
- 2020-2025. Huvudansvarig för projektet Den saknade länken? Sardinia and the Bronze Age Metal Trade between Scandinavia, Atlantic Europe and the Mediterranean (Missing Link) som finansieras av Vetenskapsrådet. Detta projekt syftar till att undersöka Sardiniens roll i metallhandeln mellan Skandinavien, Atlant-Europa och Medelhavet under bronsåldern.
- 2020-2024 Svensk representant i förvaltningskommittén för EuroWeb COST-åtgärden CA19131 - Europe through Textiles: Nätverk för en integrerad och tvärvetenskaplig humaniora (EuroWeb).
- 2017-2022. Forskare inom projektet The Rise II (Towards a new European Prehistory. Integrating aDNA, isotopic investigations, language and archaeology to reinterpret key processes of change in the prehistory of Europe) som leds av professor Kristian Kristiansen och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
- 2018-nuvarande vetenskaplig ledare för projektet Understanding Urban Identities (UUI), vars syfte är att undersöka stadsutvecklingen i södra Etrurien under den långa durée från bronsåldern till senantiken.
