”Inflationen skulle varit högre utan höjd ränta”
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, svarar på tre snabba frågor om inflationen och räntorna.
Räntorna går upp och inflationen går upp. Varför biter inte räntehöjningarna på inflationen?
– De biter nog i viss grad, det vill säga inflationen skulle nog ha varit högre annars. Samtidigt ger de mått som ofta rapporteras i media idag en lite missvisande bild, då till exempel prisnivån i februari jämförs med prisnivån i februari 2022 som mått på inflationen. Men även om prisnivån är mycket högre idag än för ett år sedan behöver inte det betyda att inflationen idag är hög, det vill säga prisnivån i februari 2023 behöver inte vara nämnvärt högre än i januari 2023.
Amerikanska centralbanken Federal Reserve höjde nyligen den amerikanska styrräntan med 0,25 procent, trots risk för fortsatt bankkris. Hur tror du att den svenska Riksbanken resonerar inför nytt räntebesked i slutet på april?
– Att döma av riksbankschefen Erik Thedéens uttalanden är det nog troligt med ytterligare höjningar även i Sverige. Detta trots att det samtidigt finns en hel del som varnar för att detta kan förstärka den lågkonjunktur som vi verkar vara på väg in i.
Att lägga för mycket vikt vid inflationsmålet påverkar möjligheterna att begränsa arbetslösheten
Riksbanken arbetar mot målet att den svenska inflationen ska ligga runt 2 procent årligen, det som brukar kallas inflationsmålet. Varför har vi ett sådant mål?
– Det finns en stor samsyn om att det är önskvärt att minska osäkerheterna i ekonomin genom att ge Riksbanken ansvar för att hålla inflationen kring 2 procent. Att lägga mycket vikt vid inflationsmålet påverkar dock möjligheterna att dämpa konjunktursvängningar och begränsa arbetslösheten vid en lågkonjunktur.
Text: Jessica Oscarsson
