Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Hur kan juridisk forskning bidra till hållbara lösningar av samhällets globala utmaningar?

Publicerad

Juridiska institutionens Forskardag, 20 oktober 2016, visade på några exempel.

Den 20 oktober 2016 höll Juridiska institution sin årliga Forskardag. I år var temat Law and Sustainability. Tre multidisciplinära projekt finansierade av universitetets satsning på samhällsutmaningar, UGOT challenges presenterades.

Eva-Maria Svensson, professor vid juridiska institutionen, berättade om AgeCap, Centre for Ageing and Health och hur forskare från olika discipliner arbetar med de globala utmaningarna som följer av en ändrad åldersstruktur i samhället. Det gemensamma målet för det tvärvetenskapliga forskningscentrumet är att öka personers möjlighet till ett gott och värdefullt åldrande genom att möjliggöra äldres kapabilitet: Individens förmåga att utföra handlingar för att nå mål han eller hon har anledning att värdesätta.

Den juridiska forskningen ingår i gruppen AGEDEM, Age and Democracy, och fokuserar på bl a sustainability of the Nordic Welfare Model, gender equality in the governance of the Arctic, age discrimination in media.

Läs mer om AgeCap

Susanne Lindegarth, doktor, projektsamordnare vid institutionen för marina vetenskaper och Jonas Nilsson, doktorand vid juridiska institutionen presenterade Swemarc, the SWEdish MAriculture Research Center med målsättning att genom tvärvetenskaplig och samhällsengagerande forskning öka odlingen av mat från havet på ett miljösmart sätt. År 2050 förväntas världens befolkning överskrida 9½ miljarder människor. Att producera näringsriktig mat till alla människor – på ett miljövänligt sätt - är en av våra största utmaningar.

Forskare vid juridiska institutionen professorerna David Langlet och Lena Gipperth samt doktoranden Jonas Nilsson studerar flernivåreglering som sätter de rättsliga ramarna för vattenbruk. Här ryms frågor om bl a tolkning och tillämpning av miljökvalitetsnormer, havsplanering, samt om tillämpning av regler om platsval och deltagandeprocesser på vattenbruksprojekt.

Läs mer om SWEMARC

Thomas Backhaus, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, ledare för FRAM och Pernilla Rendahl, docent vid juridiska institutionen presenterade FRAM, Centre for Future chemical Risk Assessment and Management. Nuvarande kemikalielagstiftning, både här i Sverige och i övriga världen, utgår från separata bedömningar av varje kemikalie och underskattar därmed den totala risken med kemiska föroreningar. I verkligheten förekommer många kemikalier samtidigt. Dessa kemikalieblandningar är avsevärt mer giftiga än de enskilda kemikalierna.

Kemikalieskatter bidrar till en giftfri miljö.

Det skriver forskargruppen i FRAM i sin debattartikel i Svenska Dagbladet - läs hela artikel.  Hur ska man använda skatter för att minimera riskerna från kemiskablandningar för människor och miljö? Vilka syften har skatterna – miljömässiga eller fiskala?

Läs mer om FRAM
 

Peter Andersson, juris doktor, lektor vid juridiska institutionen presenterade sitt postdoktorprojekt finansierat av Forte. Peter studerar legalitets- och proportionalitetsprinciperna i arbetsmiljömål.

Sara Stendahl, professor, och Otto Swedrup, doktorand vid juridiska institutionen presenterade resultat från studien om sociala rättigheter och redress mechanisms i 8 EU länder – Danmark, Estland, Tyskland, Nederländerna, Polen, Spanien, Sverige och Storbritannien:

It could be argued that the radical idea of creating a "European citizen" has not taken into full account the intrinsic value and importance of social rights in modern welfare states and that this might well have added, in an unfortunate way, to the problems faced today…

Studien är en del av EU-finasierade projektet bEUcitizen – barriers towards EU-citizenship. Den svenska projektgruppen Sara, Thomas och Otto tackade särskilt Maria Hedlund och Ulrika Molin samt Forsknings-innovationsservice vid GU för deras support. Läs mer om bEUcitizen.

Sist men inte minst diskuterade Ulf Petrusson, professor vid juridiska institutionen, nyttiggörandet av rättsvetenskapliga forskningsresultat. Ulf lyfte fyra logiker för att kunna nyttiggöra forskningsresultat:

  • göra kunskapstillgångarna allmänt tillgängliga
  • göra kunskapstillgångarna tillämpbara för specifika avnämare
  • utveckla kunskapstillgångarna som innovationsprocesser
  • omsätta kunskapstillgångarna i öppna kontraktuella nätverksprocesser
     

Mer om Forskning och nytta kan ni läsa i Ulf Petrussons bok med samma titel.