Havet saknas i skolans naturvetenskapliga kursplaner
Havet spelar en avgörande roll för klimatet, biologisk mångfald och livet på jorden. Trots det nämns det nästan inte alls i den svenska skolans naturvetenskapliga kursplaner. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.
I studien analyserade forskare 182 lärandemål i de svenska kursplanerna för naturvetenskapliga ämnen och geografi i grundskolan och gymnasiet. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning undervisningen kopplar till begreppet havsmedvetenhet (Ocean Literacy på engelska). Resultatet visar att havet nästan helt saknas i kursplanerna. Endast 13 av de analyserade lärandemålen innehåller ord kopplade till vattenmiljöer, och bara två nämner havet direkt.
– Det var förvånande att se hur lite havet faktiskt förekommer i kursplanerna. Trots att havet täcker 70 procent av jordens yta nämner bara 7 procent av skolans lärandemål vatten, säger Géraldine Fauville, forskare i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Viktigt för att förstå naturvetenskap
Samtidigt visar analysen att kunskap om havet egentligen är relevant för en stor del av undervisningen. I över tre fjärdedelar av lärandemålen skulle exempel från havet kunna vara viktiga för att förstå naturvetenskapliga processer, som klimat, ekosystem och livets utveckling.
På gymnasienivå är det ännu värre, där nämns havet inte alls i kursplanerna för naturvetenskap och geografi.
– För att förstå hur vår planet fungerar behöver elever också förstå havet. Utan den kunskapen riskerar elever att få en ofullständig bild av jorden som system, säger Géraldine Fauville.
Risk att havet blir en blind fläck
Forskarna menar att frånvaron av havsrelaterade exempel kan skapa en slags blind fläck kring havet i elevers förståelse av naturvetenskap. Till exempel är havet avgörande för globala kretslopp av kol och energi, för klimatreglering och för planetens biologiska produktion. Om undervisningen främst fokuserar på landbaserade exempel riskerar dessa samband att bli otydliga.
Studien presenterar också en metod för att systematiskt analysera hur havsrelaterad kunskap förekommer i utbildningssystem. Forskarna hoppas att metoden kan användas internationellt för att jämföra kursplaner och bidra till att stärka undervisningen om havet.
– Vi hoppas att studien kan bidra till diskussionen om hur havet kan integreras bättre i undervisningen, både i Sverige och internationellt. Vi har redan börjat samarbeta med forskare i Frankrike, säger Géraldine Fauville.
Om studien
Studien Ocean Literacy in Science Curriculum: A Quantitative Content Analysis in Sweden är publicerad som ett kapitel i boken Ocean Literacy: The Foundation for the Success of the Ocean Decade, Volume I.
Författare är Géraldine Fauville, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, Craig Strang, Lawrence Hall of Science vid University of California, Berkeley, Jens Bjelvenmark, lärare i biologi och kemi, Gullmarsgymnasiet, Anne Solli, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet och Ewa Skantz, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.
Text: Karl-Johan Nylén
Havsmedvetenhet, eller Ocean Literacy som det heter på engelska, handlar om att förstå havets betydelse för livet på jorden och hur människans aktiviteter påverkar havet. Begreppet beskriver den kunskap som behövs för att kunna fatta informerade beslut om havets framtid. Havsmedvetenhet är ett prioriterat område för FN:s årtionde för havsforskning 2021-2030.
