Bild
Coronavirus
Länkstig

Förtroenderekord för regering och sjukvård under pandemin

Publicerad

Den extrainsatta SOM-undersökningen om coronaviruset visar bland annat ett rekordhögt förtroende för sjukvården och stora ökningar i förtroende för regering och riksdag. Förtroendet har kraftigt stärkts även i grupper som sedan tidigare haft låg tillit till våra samhällsinstitutioner.

Ökat förtroende för sjukvård och regering

Under april, maj och juni 2020 svarade 88 procent att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården. Detta är en ökning med tjugo procentenheter sedan hösten 2019. Svensk sjukvård har aldrig tidigare fått så höga bedömningar och toppar förtroendelistan i SOM-undersökningen.

Den största förtroendeökningen står dock regering och riksdag för som i princip båda fördubblat sitt förtroende sedan hösten 2019. I undersökningen framgår att 65 procent har stort förtroende för regeringen och 59 procent för riksdagen. Ökningarna, på 31 respektive 28 procentenheter, innebär de högsta enskilda ökningarna för dessa institutioner i SOM-undersökningarnas drygt 30-åriga historia.

Bild
Graf över förtroende med kraftiga ökningar för sjukvård, regering och riksdag
Andel med mycket eller ganska högt förtroende för sjukvård, regering och riksdag enligt de senaste nationella SOM-undersökningarna samt SOM-undersökningen om coronaviruset 2020  

– Det är tydligt att folket gör en positiv bedömning av såväl regeringens som den svenska vårdapparatens arbete i samband med krisen, i alla fall under vår mätperiod som ju representerar kulmen hittills i Sverige. Intressant att peka ut är att även Försvarsmakten ser en tydlig förtroendeökning, kanske till stor del på grund av de tillfälliga tältsjukhusen i Stockholm och Göteborg, säger Ulrika Andersson, en av de ansvariga forskarna bakom undersökningen.

Minskad grad av politisering

Tidigare SOM-undersökningar har visat på en ökande politisering vad gäller institutionsförtroende i Sverige. Detta innebär att bedömningar i hur pass mycket förtroende medborgarna har för samhällsinstitutioner har kommit att påverkas alltmer av vilka politiska ideologier de har. Något som forskningen ofta framhåller som skadligt för sammanhållningen i ett samhälle.

Under coronakrisen har dock förtroendet inte bara ökat generellt, utan klyftorna mellan de som säger sig ha högt respektive lågt förtroende har minskat. Exempelvis har andelen med förtroende för regeringen bland de som i undersökningen säger sig sympatisera med Sverigedemokraterna ökat från 5 till 25 procent. Även bland personer som sympatiserar med Moderaterna och Kristdemokraterna är det nu fler än hälften som har förtroende för riksdag och regering.

– De effekter av corona vi hittills sett på vårt institutionsförtroende är tveklöst enande snarare än splittrande, men i nuläget är det väldigt svårt att säga om dessa effekter är kortlivade eller mer bestående, säger Ulrika Andersson.

Om undersökningen
  • Undersökningen genomfördes i tre vågor mellan 14 april och 28 juni 2020.
  • Urval: slumpmässigt urval av 6000 personer boende i Sverige i åldrarna 16-85 år.
  • Nettosvarsfrekvensen var 44 procent.
  • Resultaten presenteras i rapporten Institutionsförtroendet inte lika politiserat under pandemin av Ulrika Andersson och Henrik Oscarsson.