Huset kallas Göteborgs mest innovativa bostadsprojekt. Tre forskare från Centrum för konsumtionsvetenskap har varit med i samarbetsprojektet. Nu är det inflyttning i de nya lägenheterna på Guldheden där allt handlar om att leva och bo hållbart. Solenergi, vindkraft, och klimatsmart betong. – Hela idén förutsätter också att du som bor där, lever på ett hållbart sätt, säger Ulrika Holmberg, forskare.
Kommer de nyinflyttade att engagera sig i växthuset? Sköta biodlingen med grannarna och samsas om de gemensamma el-cyklarna? Det är här som forskarna från Göteborgs universitet kommer in i bilden.
I det nya bostadsrättshuset testas många nya lösningar inom hållbarhetsområdet för första gången i praktiken. Men även om tekniken och materialen är klimatsmarta, handlar det kanske till allra största delen om hur de som ska bo i huset upplever och klarar av att anpassa sig till de lösningar som är planerade.
– Här är det någon som konstruerar hållbarhet med solpaneler och klimatvänligare betong. Men hur tänker personerna som ska bo där? säger Ulrika Holmberg.
Tillsammans med kollegorna Sandra Hillén och Olle Stenbäck, som båda forskar inom etnologi, är de involverade i Riksbyggens projekt ”Positiv Footprint Housing”. Här är även Chalmers, RISE och Göteborgs stad med.
– Vi är intresserade av vad som händer när en bostad förändrar hur du lever ditt liv.
Som exempel finns inga parkeringsplatser till huset. Det har flera av de boende fått ta ställning till. Ska de hyra en parkeringsplats någon annanstans i stan eller göra en förändring i sitt liv som innebär att man inte äger någon bil? Och i så fall använda el-cyklarna eller en bil från den gemensamma bilpoolen?
De tre forskarna tycker det vore intressant att få följa människorna som flyttat in i huset under flera år. I intervjuerna har de nyinflyttade uppgett att det är svårt att veta på förhand hur det kommer bli att engagera sig.
– De som jag intervjuade hade väldigt höga förväntningar på den sociala hållbarheten som att umgås. I många fall var att flytta hit del av en större livsstilsförändring, de har sålt sitt hus eller så har barnen flyttat hemifrån. Det finns också ungdomar, som det här är det första egna boendet för, säger Sandra.
– En annan aspekt av det här är, att man har höga förväntningar på sina grannar. Man ska dela saker med sina grannar. Cyklar, verktyg och det finns också ett speciellt rum med symaskin och andra saker så du kan reparera det du har. Det kräver ju en bra relation med grannarna.
Forskarna är så klart nyfikna på hur det kommer bli för de nyinflyttade när de bott här några år.
– Det kommer bli intressant att följa om de inspirerar varandra eller om det riskerar att bli ett ekologiskt frikort att bo så här. Det finns ju en aspekt av detta, att man kan hävda att man bor i ett hållbart boende och att det då används som en ursäkt för att ta flyget på semestern.
Ulrika Holmberg, Olle Stenbäck och Sandra Hillén är alla forskare inom etnologi och knutna till GRI vid Handelshögskolan. Där är de främst verksamma i forskningsprogrammet Konsumtionsvetenskap.
Fakta om Positive Footprint Housing och Riksbyggens Brf Viva
Positive Footprint Housing är tvärvetenskaplig forskning för helhetstänkande kring innovativ hållbar bostads- och stadsutveckling. Projektet ska resultera i ökad miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet där vunna insikter och lärdomar får sin första praktiska tillämpning i Bostadsrättsföreningen Viva, med 132 bostäder i Guldheden, intill Chalmersområdet i Göteborg. Projektet är initierat av Riksbyggen i samverkan med bland andra Johanneberg Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborg Energi, Göteborgs Stad och RISE.
Foto: Riksbyggen
Fakta: Riksbyggen