Bild
Med hjälp av naturliga experiment, fokuserar årets ekonomipristagare på att visa att man kan besvara svåra frågor om orsak och verkan som bland annat rör hur längre utbildning påverkar en persons framtida lön.
Foto: ESB Professional
Länkstig

"Har påverkat mångas syn på hur forskning kan bedrivas"

Publicerad

Årets ekonomipris tilldelas David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens, som får priset för att ha visat hur man kan dra slutsatser om orsak och verkan utifrån naturliga experiment och för att ha gett nya insikter om arbetsmarknad och utbildning. Ett val av pristagare som gläder Mikael Lindahl, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Bild
Porträtt av Mikael Lindahl
Mikael Lindahl, professor i nationalekonomi.
Foto: Johan Wingborg

– Jag tycker det är helt rätt och på tiden att den här forskningen belönas. Deras forskning har och har haft mycket stor betydelse både inom och utanför akademien. De försöker ge svar på vilka effekter olika policies får där man inte kan randomisera vem som behandlas, vilket oftast är fallet. Deras forskningsbidrag började som en analys av frågor avseende arbetsmarknad och utbildning, men har spridit sig till bland annat utvecklingsekonomi, offentlig ekonomi och även till andra områden, som statsvetenskap. 

Brett användbar metod

David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens forskning berör orsak och verkan och försöker besvara frågor om sådant som vilka effekter invandring har på sysselsättning och löner eller hur längre utbildning påverkar en persons framtida lön. Eftersom det i de fallen inte finns något att jämföra med, är det frågor som är svåra att svara på.

Men årets ekonomipristagare visar att man med så kallade naturliga experiment ändå kan undersöka och besvara dem och andra liknande frågeställningar. Man använder situationer där slumpen eller policyförändringar gjort att grupper av människor behandlats olika, på ett sätt som faktiskt liknar randomiserade kliniska studier inom till exempel medicin.

Deras forskning bygger på statistiska metoder som är ganska enkla att använda. Därför har den haft stor betydelse för förståelsen av hur resultat tas fram och kunnat användas brett av forskare, men även icke-forskare på till exempel myndigheter. Även om de resultat som de fått fram, till exempel Cards forskning om minimilöner, har haft stor spridning så tycker jag att dom förtjänar priset framförallt för de metoder de använder. Bra också att priskommittén så tydligt nämner Alan Krueger, som gav så viktiga tidiga bidrag här, ofta tillsammans med David Card och Joshua Angrist, säger Mikael Lindahl.

Men det finns också andra perspektiv på pristagarnas forskning. Stefan Öberg, forskare vid Avdelningen för ekonomisk historia, är kritisk till valet. 

Bild
Porträtt av Stefan Öberg
Stefan Öberg, forskare i ekonomisk historia

Jag är kritisk emot hur de metoder som förespråkats av Joshua Angrist och Guido Imbens har använts och inte minst till hur resultaten har tolkats. Jag menar att framförallt Joshua Angrist har övertolkat resultaten så att de har blivit missvisande och att deras metoder har använts som en teknisk lösning utan att tillräckligt mycket uppmärksamhet har ägnats åt kopplingen till verkligheten bakom datan; hur och varför metoderna fungerar. Jag har analyserat en av deras metoder och litteraturen som använder denna och finner att nästan alla studier över- eller feltolkar sina resultat. Detta är ett stort problem på grund av hur mycket metoderna används och den tyngd som ges åt resultat baserade på den, säger han.

Utmanade etablerade sanningar

David Cards studier från början av 1990-talet utmanade med hjälp av naturliga experiment tidigare etablerade sanningar, och visade bland annat att höjda minimilöner inte behöver leda till färre jobb och att de som är födda i ett land ofta gynnas ekonomiskt av ny invandring, medan de som invandrat tidigare riskerar att drabbas negativt.

Joshua Angrist och Guido Imbens bidrog i mitten av 90-talet till att lösa metodologiska problem om hur resultaten från naturliga experiment kan tolkas, och visade vilka slutsatser om orsak och verkan som kan dras utifrån dem.

– Pristagarna har påverkat mångas syn på hur forskning kan bedrivas och jag och många med mig använder deras metoder. Jag har till exempel använt dem för att tillsammans med Andreea Mitrut utvärdera effekten av att bekämpa korruption i skolor i Rumänien, hur föräldrars utbildning påverkar utbildningen för deras barn i Sverige, och hur skolresurser påverkar skolresultat i Nederländerna, säger Mikael Lindahl.