De får dela på 40 miljoner från Hjärt-Lungfonden

Anna-Carin Olin är överläkare och adjungerad professor i arbets- och miljömedicin. Genom att studera proteiner och fetter i utandningsluften kartlägger hon luftvägssjukdomar som astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Målet är att hitta tillförlitliga biomarkörer för inflammation i de små luftvägarna, något som både förekommer vid svårbehandlad astma och KOL.

– Vår forskning kan få stor klinisk betydelse, både för tidig diagnostik och för att ta fram mer skräddarsydda behandlingar. Idag saknas det enkla metoder att diagnosticera inflammation i de små luftvägarna, vilket är ett hinder för tidig upptäckt och behandling, säger Anna-Carin Olin.

Har uppfunnit ny undersökningsmetod

De små luftvägarna är de finaste förgreningarna i våra luftvägar och motsvarar tillsammans lika stor yta som en halv tennisplan. Anna-Carin Olin och hennes forskargrupp har tagit fram en helt ny metod för undersökning av de små luftvägarna som kallas PExA (particles in exhaled air).

Metoden innebär att patienten blåser in luft in i ett instrument som mäter och samlar in partiklar, det vill säga små vätskedroppar som bildas när vi andas. Tillvägagångssättet är mycket mer skonsamt än dagens metod, som innebär att patientens luftstrupe först bedövas, därefter sprutas vätska ner i lungorna och sugs upp med hjälp av en slang.

Via PExA mäts bland annat ett protein i lungorna som kallas surfaktantprotein-A. När luftvägarna är inflammerade innehåller de generellt mindre av proteinet än normalt, vilket misstänkts innebära att skyddet mot bakterier och virus blir sämre. Proteinet tros också vara en markör för tidig KOL.

– Vi har tidigare visat att proteiner och lipider förändras vid både astma, KOL och rökning. Nu ska vi följa upp cirka 200 personer med lindrig KOL och 600 personer med normal lungfunktion och se om resultat vid första undersökningen kan förutsäga en snabbare förlust av lungfunktion än normalt. Vi ska även undersöka cirka 150 personer med astma och KOL i SCAPIS-studien och se hur proteinmönstret skiljer sig åt mellan sjukdomarna, säger hon.

Det nya tillskottet till hennes forskning på 2,4 miljoner kronor gör stor nytta.

– Stödet från Hjärt-Lungfonden är avgörande för att vi skall kunna bedriva vår forskning, säger Anna-Carin Olin.

Minskad blödning vid hjärtoperationer

Anders Jeppsson är professor i thoraxkirurgi och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han har fått 2,25 miljoner kronor för att studera hur komplikationer efter hjärtoperationer kan minskas. Forskningen innefattar både registerstudier, prekliniska och kliniska studier.

Ett fokusområde är hur blödningar under och efter operation kan reduceras. Idag drabbas ungefär tio procent av patienterna av större blödningar. Blödningsrisken påverkas bland annat av patientens ålder, njur- och leverfunktion och hur stor operationen är. Den kan även mätas med hjälp av biomarkörer i blodet.

– Blödningar kan förebyggas på olika sätt. Det är viktigt att bättre identifiera patienter med ökad blödningsrisk och att de opereras av en erfaren kirurg. Det handlar också om att återanvända patientens eget blod under operationen och att se över medicineringen innan operation, säger Anders Jeppsson.

Man vet att de läkemedel som ges till hjärtpatienter för att hålla kärlen öppna ökar risken för blödning om patienten behöver opereras. Därför kan det vara en fördel att sätta ut dem innan operation. Samtidigt kan det skapa problem med blodflödet till hjärtat, vilket gör att det inte är möjligt för alla patienter.

Behandling efter kranskärlsoperationer

Ett annat fokusområde är åtgärder för att minska återfall i grundsjukdomen efter operationen, så kallad sekundärprevention. Det innefattar både livsstilsrelaterade åtgärder som rökstopp, kost och motion men även medicinering.

En stor nordisk studie som initierats och leds av Anders Jeppsson har påbörjats som ska jämföra två antitrombotiska strategier efter kranskärlsoperationer. Trombocythämmare är blodförtunnande medel som ges till alla patienter som opererats för kranskärlsförträngningar. I studien ska man undersöka effekten av att ge en respektive två trombocythämmare.

– Frågan är om det är bättre få en starkare trombocythämning och därmed något ökad risk för blödning, men förhoppningsvis också mindre trombotiska komplikationer som till exempel hjärtinfarkt och stroke, säger han.

Studien pågår under tre år och omfattar 2 200 patienter från 20 nordiska kliniker. Det är första gången nordiska thoraxkirurger gemensamt genomför en så stor randomiserad studie.

Androgener och hjärt- och kärlsjukdomar

Det finns viktiga skillnader mellan hjärt- och kärlsjukdomar hos män och kvinnor, både vad gäller symtombild och vilken sjukdomstyp man drabbas av. I snitt insjuknar män även tidigare än kvinnor. Åsa Tivesten, professor och överläkare, har fått tre miljoner kronor för att undersöka hur androgener, så kallade manliga könshormoner till exempel testosteron, påverkar hjärt- och kärlsjukdomar.

– Vi tror att androgeners effekter på immunsystemet kan vara en viktig pusselbit. Vår hypotes är att testosteron skyddar mot åderförkalkning och därmed också hjärtinfarkt och andra sjukdomar som orsakas av åderförkalkning. Samtidigt tror vi att testosteron kan ha vissa negativa effekter, bland annat på den inflammation som uppkommer i hjärtmuskeln efter en infarkt och på utvecklingen av så kallad pulsåderbråck, säger Åsa Tivesten.

Att testosteron kan ha både positiva och negativa effekter tror forskarna beror på att hormonet påverkar immunsystemet på flera olika sätt. Målet är att förstå dessa mekanismer i detalj, så att man i framtiden kan designa hormonläkemedel med färre ogynnsamma hjärt- och kärleffekter. Det gäller till exempel behandling av prostatacancer.

Åsa Tivestens forskning inkluderar både experimentella metoder och befolkningsbaserade studier. Dels studerar hon hur hormonnivåer samvarierar med sjukdom hos studiepatienter som rekryterats ur befolkningen, bland annat i SCAPIS-studien. Dels studerar hon hjärt- och kärlsystemet hos möss som saknar receptorn för testosteron i olika specifika celltyper.

– Vi har tidigare visat att bland möss som helt saknar receptorn för testosteron blev även honorna mer åderförkalkade. Resultaten kan tyda på att testosteron kan vara viktigare för kvinnors hjärt- och kärlhälsa än man tidigare trott att även kvinnor kan behöva få ersättningstestosteron om de har låga nivåer, säger hon.

Text: Karin Allander

Läs mer:

• Hjärt-Lungfonden
• SCAPIS-studien
• Om PExA i Akademiliv
• Om androgener och hjärt- och kärlsjukdomar i Akademiliv

Alla forskare vid institutionen som får medel från Hjärt-Lungfonden

Jan Borén, professor
Studies of Cardiometabolic Risk Factors
5 346 000 kr

Fredrik Bäckhed, professor
Gut microbiota and cardiovascular disease: from patient to metabolite
4 200 000 kr

Annika Rosengren, professor
Body weight, weight gain and cardiometabolic risk factors during the life course
3 900 000 kr

Lena Carlsson, professor
The role of somatic mutation-driven clonal hematopoiesis in the development of cardiovascular disease in patients with obesity treated by bariatric surgery or usual care
3 600 000 kr

Åsa Tivesten, professor
Androgener, immunsystemet och hjärt-kärlsjukdom hos män och kvinnor
3 000 000 kr

Jan Hedner, professor
Carbonic anhydrase related mechanisms in obstructive sleep apnea and chronic hypoventilation. Mechanistic links to cardiovascular disorders, in particular hypertension
2 400 000 kr

Anna-Carin Ohlin, adjungerad professor
Påverkan på små luftvägar vid yrkesexponering, astma och KOL
2 400 000 kr

Anders Jeppsson, professor
Prevention och behandling av komplikationer efter hjärtkirurgi
2 250 000 kr

Ulf Smith, professor
Metabolic cell senescence promotes insulin resistance and CVD – a SCAPIS study
1 600 000 kr

Göran Bergström, professor
Elucidating the links between ectopic fat accumulation in the liver and around the heart with atherosclerotic cardiovascular disease
1 500 000 kr

Mikael Dellborg, professor
De unga blir allt äldre – När medfödd och förvärvad hjärt-kärlsjukdom möts
1 500 000 kr

Ludger Grote, professor
Complications and prognosis in chronic obstructive pulmonary disease – role of cardiovascular, autonomic and inflammatory dysfunction during sleep
1 500 000 kr

Jan Lötvall, professor
Engineered Extracellular Vesicles as Therapeutics for Respiratory Disease
1 500 000 kr

Lena Björck, docent
Hjärtinfarkt-insjuknande och dödlighet mellan 2002-2016
1 350 000 kr

Stephan Lange, forskare
924 000 kr

Per Fogelstrand, forskare
Studier av aterogenes i human kärlvägg
900 000 kr

Åse Johansson, forskare
Pulmonary nodules: potential cancers or “harmless spots”? "A risk stratification for lung cancer in pulmonary nodules detected in the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) in order to develop a simple follow-up algorithm"
900 000 kr

Maria Schaufelberger, professor
Fortsatta kliniska och epidemiologiska studier av hjärtsvikt med fokus på yngre patienter
600 000 kr

Bright Nwaru, universitetslektor
Fenotypning av astma i Västsverige: beräkningslärande, genetik, epidemiologi och klinisk translation
600 000 kr

Björn Redfors, forskare
Re-thinking myocardial stunning in acute ischemic heart failure: Mechanisms and prognostic implications
300 000 kr

AV: KARIN ALLANDER