– Vi säger ofta att den största utmaningen när det gäller antibiotikaresistens i Afrika är bristen på data. Den här studien visar dock att problemet inte bara handlar om avsaknad av data, utan också om de mycket höga resistensnivåer som vi nu känner till, säger Gilbert Osena, en av studiens författare och doktorand vid Centrum för antibiotikaresistensforskning (CARe) och One Health Trust i Washington DC.
Oroväckande nivåer vid vanliga infektioner
Studien visar att vanliga bakterier som Klebsiella och E. coli ofta är motståndskraftiga mot några av de viktigaste antibiotika som normalt används när andra behandlingar inte fungerar, särskilt mot cefalosporiner av tredje generationen som ofta är det sista tillgängliga behandlingsalternativet.
– Det är oroande att se så hög resistens hos bakterier som orsakar de vanligaste infektionerna. För patienter som redan har begränsad tillgång till antibiotika kan detta innebära att det inte längre finns någon effektiv behandling, förklarar Gilbert Osena.
Resultaten visar också att äldre män som vårdas på sjukhus är särskilt drabbade. Enligt Gilbert Osena speglar detta hur kroniska sjukdomar, upprepade sjukhusvistelser och fördröjd vård samverkar med antibiotikaanvändning och vårdrelaterade infektioner.
Ett praktiskt verktyg för beslutsfattare
Utöver att kartlägga resistens presenterar studien även ett nytt läkemedelsresistensindex (Drug Resistance Index, DRI), som kopplar resistensnivåer till antibiotikaanvändning. Detta ger länder ett nytt verktyg för att utvärdera effekterna av sina nationella strategier.
– Kliniker kan använda resultaten för att fatta bättre behandlingsbeslut, medan beslutsfattare får underlag för att stärka sin infektionskontroll och uppdatera sina nationella handlingsplaner. Länder som Kenya och Nigeria har redan gjort detta, baserat på våra resultat, berättar Gilbert Osena.
Fyra akuta prioriteringar
För att minska resistensen i en afrikansk kontext lyfter Gilbert Osena fram fyra prioriteringar: att förebygga infektioner genom rent vatten och sanitet, säkerställa att rätt antibiotika ordineras och håller god kvalitet, stärka infektionskontrollen på sjukhus samt investera i laboratorier och datasystem. Parallellt är det avgörande att öka medvetenheten hos både kliniker och allmänhet för att förstå problemets fulla omfattning.
– Utan akuta åtgärder som smartare antibiotikaanvändning och bättre övervakning riskerar vi att förlora effekten av våra viktigaste antibiotika. Att inte agera är inget alternativ, avslutar GIlbert Osena.
Studien är publicerad i PLOS Medicine och bygger på en av de största samlingarna av kliniska laboratoriedata om antibiotikaresistens i Afrika hittills.
