Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Musiklärares val av undervisningsinnehåll – En studie om musikundervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan.

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projektägare
Högskolan för scen och musik

Kort beskrivning

Doktorsavhandling av Marie-Helene Zimmerman Nilsson, 2009.
I musiktimmarna på gymnasiet blir hantverk, teknik, motorik och att följa regler mer betydelsefullt än de musikaliska och kreativa dimensionerna av musikämnet.

Det visar Marie-Helene Zimmerman Nilsson i sin doktorsavhandling ”Musiklärares val av undervisningsinnehåll. En studie om undervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan”.
Musiklärarnas vardagliga praktik har analyserats genom videoinspelade musiklektioner och intervjuer. Den konkreta undervisningen i klassrummet sätts i fokus. Det lärarna under musiklektionerna själva väljer att lyfta fram och ägna särskild uppmärksamhet undersöks, vilket är ett mindre vanligt perspektiv inom musikpedagogisk forskning. En stor del av tidigare forskning om musiklärare utgår istället från vad lärare säger om sin undervisning.

Bakgrunden till studien är de ständiga förändringar som gymnasieskolan genomgår, där nya reformer resulterar i nya riktlinjer.
Studien visar att musiklärarna väljer olika innehåll till olika delar av undervisningen.

I ämnet gehörs- och musiklära talar t ex lärare om hur en skala ska skrivas och eleverna gör därefter som läraren säger.
I ämnet ensemble innebär lärarens val att eleverna ska vara aktiva, att aktiviteten i sig utgör innehållet. Det innebär att deras färdighetsnivå bildar utgångspunkten för hur t ex undervisning i gitarrackord anpassas så alla kan vara med och spela oavsett färdighetsnivå.

I studien visas vidare att innehållet i undervisningen har betydelse för hur musikläraren går tillväga. Även elevgruppens storlek påverkar musiklärarens sätt att förmedla innehållet.

I avhandlingen problematiseras och diskuteras dessa resultat. Varför kommer undervisningen inte fram till de musikaliska dimensionerna trots att att alla elever kan vara med och spela i ensemble? Varför handlar gehörs- och musikläreundervisningen i så hög grad om att följa regler istället för att relatera till den musikaliska funktionen?

Ambitionen är att studiens resultat ska öppna för reflektioner och diskussioner kring musikämnets roll inom gymnasieskolan. De kan också utgöra en utgångspunkt vid fortbildning av verksamma musiklärare, och öppna för diskussioner inom högre musikutbildning, där lärarutbildare och blivande musiklärare kan diskutera och problematisera den musikundervisning som studiens resultat beskriver.

Här kan även musikämnets framtida roll inom gymnasieskolan aktualiseras. Vilket innehåll bör ämnet ha och vad bör stå i fokus för undervisningen?

Marie-Helene Zimmerman Nilsson är utbildad lärare i musik för grundskolan och gymnasiet. Hennes yrkeserfarenhet omfattar musikundervisning inom kulturskolan, förskolan, grundskolan och gymnasiet samt undervisning på högskolenivå inom musiklärarutbildning och lärarutbildning. Med ett yrkesrelaterat intresse för vad musiklärare väljer att lyfta fram i undervisningen formades konturerna till avhandlingen.