Länkstig

Medborgardeltagandets effekter: en kartläggning och utveckling av den kommunikativa planeringens omfattning, former och resultat.

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projektets storlek
4 800 000
Projekttid
2015 - 2020
Projektägare
Förvaltningshögskolan

Finansiär
Formas och Trafikverket

Kort beskrivning

Projektet syftar till att fylla kunskapsluckor om medborgardeltagande i fysisk planering genom att skapa ett översiktligt underlag för diskussioner om hur deltagande kan och bör gå till, och vad det har för betydelse. Det andra syftet är att analysera hur deltagandearbetet påverkar planeringens legitimitet, effektivitet och rättvisa.

För det första är syftet att fylla kunskapsluckor om medborgardeltagande i fysisk planering genom att skapa ett översiktligt underlag för diskussioner om hur deltagande kan och bör gå till, och vad det har för betydelse. Deltagandets omfattning och fokus, form och resultat kartläggs i de tre största stadsregionerna i Sverige under perioden 2000-2014. Omfattning och fokus rör frekvens, skala, geografi och vilka frågor som berörs i deltagandeprocesser, faktorer som kan peka på hur den kommunikativa planeringen faktiskt ser ut idag, var den sker och vad den handlar om. Form fokuserar på hur deltagarna väljs ut (t ex slumpvis eller genom riktad rekrytering), hur man kommunicerar i processen, och hur kopplingen mellan deltagandeprocessen och de politiska besluten ser ut. Vem är involverad och hur? Hur omfattande är deltagandet, dialogen eller samarbetet? Vilka verktyg används för att skapa förutsättningar för deltagande? Deltagandets resultat handlar om vilka effekter deltagandeprocessen har på planeringspraktiken i beslut, planer och i utformning av den fysiska miljön.

 

För det andra är syftet att analysera hur deltagandearbetet påverkar planeringens legitimitet, effektivitet och rättvisa. Projektet är därför tydligt åtgärdsinriktat genom deltagandet av en referensgrupp av nyckelaktörer inom planeringsområdet som ska stärka kunskapsunderlagets överförbarhet till praktik. Det empiriska materialet samlas in med hjälp av ett nätverk av tjänstemän i 12 kommuner i de tre storstadsregionerna i Sverige.