Bild
Genom skicklig renovering bidrar den gamla gränsmuren mellan Råbäck och Trolmen åter till förståelse för landskapets historia.
Foto: Maria Jansson
Länkstig

Kulturmiljö och kulturarv som en del av hållbar landskapsförvaltning

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projektets storlek
3 482 286
Projekttid
2017 - 2019
Projektägare
Institutionen för kulturvård

Kort beskrivning

En tvärvetenskaplig grupp av forskare har undersökt vilken roll kulturarv och kulturmiljö har för hållbar landskapsutveckling. Genom enkäter och intervjuer har invånare, beslutsfattare och handläggare som dagligen arbetar och lever i biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle fått bedöma, skatta och berätta om sina upplevelser och relationer till landskapet. Resultaten har gett en ökad kunskap om landskapets kulturarv och kulturmiljö, dess estetiska och existentiella värden, människors kollektiv minnen, platsidentitet och välbefinnande. Med resultaten hoppas vi kunna bidra till en hållbar landskapsförvaltning och ökat samarbete mellan natur- och kulturvården.

I forskningsprojektet Kulturmiljö och kulturarv som en del av hållbar landskapsförvaltning (Cultural heritage and the historic environment in sustainable landscape management) är vi en tvärvetenskaplig grupp av forskare som undersöker vilken roll kulturarv och kulturmiljö har för hållbar landskapsförvaltning. Undersökningen utförs i Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle som ingår i ett gammalt kulturlandskap där människor bott under årtusenden och kunskap och minnen förts vidare från generation till generation. 

Biosfärområden kan beskrivas som ett modellområde för hållbar samhällsutveckling, i vilket olika metoder för hållbar utveckling testas.  Biosfärområden är en del av Unescos vetenskapliga program ”Man and the Biosphere” (MAB) som startades 1971. Idag finns 652 biosfärområden i 120 länder över hela världen, varav fem i Sverige. I den vetenskapliga litteraturen har kritik framförts mot att biosfärområdena framförallt är inriktade mot naturskydd och att de kulturella värdena i landskapet glöms bort. Detta bekräftas av Unesco i en nyligen utgiven rapport där det konstateras att även om det i biosfärområden finns erfarenhet om kulturens roll så måste den kulturella dimensionen av hållbar utveckling stärkas i den praktiska tillämpningen.  

Kulturella värden i landskapet är både en grund och en drivkraft för de sociala, miljömässiga, ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling, samt har ett samband med människors välbefinnande, existentiella värden och identitet. Traditionellt finns ofta en uppdelning mellan natur- och kulturvård i landskapet vilket motverkar en hållbar utveckling. Forskare och praktiker arbetar därför idag med olika metoder för att öka integreringen av natur och kultur i landskapsförvaltning. Biosfärområden har alla förutsättningar för att vara ett sådant redskap då målet är att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen. 

Syftet med projektet var att undersöka vilken roll kulturarv och kulturmiljö har för en hållbar landskapsförvaltning. I forskargruppen är vi speciellt intresserade av hur de kulturella ekosystemtjänsterna ”kulturarv, kulturmiljö, platsidentitet, estetiska och existentiella värden” relaterar till människans välbefinnande och hållbar landskapsförvaltning. 

Det är den unikt varierande miljön och det rika kulturarvet som gjorde att Unesco 2010 utsåg Vänerskärgården med Kinnekulle till biosfärområde. Sedan starten för sju år sedan har organisationen bakom biosfärområdet jobbat aktivt för att inspirera alla som bor och verkar i området att hitta sin roll i en hållbar samhällsutveckling. 
 

Under 1800-talets agrara revolution plöjdes ängarna upp till åkermark. De mäktiga ekarna på Sjöberg i Björsäter är det enda som minner om de "härligaste ängar" som Linné beskrev på sin resa 1746.
Foto: Maria Jansson

Deltagare

Ingegärd Eliasson, Göteborgs universitet

Eva Gustavsson, Göteborgs universitet

Susanne Fredholm, Göteborgs universitet

Igor Knez, Högskolan i Gävle

Maria Gustavsson, Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle

Sofia Guldbrand, Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle

Ida Billvén, Vänermuseet

Lars Göran Nilsson, Vänermuseet

 

Framsida skriften Min plats i biosfären