Karolina Lundstam - Ingen påvisad vinst avseende dödlighet, hjärtkärlsjukdom eller frakturförekomst med operation jämfört med observation, vid mild överfunktion av bisköldkörteln

Länk direkt till avhandlingen

Ingen påvisad vinst avseende dödlighet, hjärtkärlsjukdom eller frakturförekomst med operation jämfört med observation, vid mild överfunktion av bisköldkörteln.

Primär hyperparatyroidism, det vill säga en överfunktion i bisköldkörtlarna, är en relativt ovanlig sjukdom, som bara drabbar ett par procent av den vuxna befolkningen, och då vanligen kvinnor som passerat klimakteriet. Sjukdomen innebär en överproduktion av det parathormon som bildas i bisköldkörtlarna. I över hälften av fallen finns inga symtom, och de symtom som visar sig är ofta okaraktäristiska och visar sig som ospecifika psykiska symtom, trötthet och glömska med mera.

Bild

– Den vanligaste orsaken till att man får en överproduktion av parathormon är att man har en godartad körtelsvulst, ett adenom, i en eller flera av de vanligtvis fyra bisköldkörtlarna. Parathormonet styr kalciumbalansen i kroppen och överproduktion av detta hormon ger ökade nivåer av kalcium i blodet, säger Karolina Lundstam, specialistläkare i radiologi, nu verksam på Kungälvs sjukhus.

Ärftliga former förekommer i cirka tio procent av fallen, men att primär hyperparatyroidismen skulle bero på cancer i bisköldkörtlarna är mycket ovanligt.

De flesta har inga symtom utan upptäcks av en slump
Sjukdomen kan i sin systematiska form vara en allvarlig sjukdom som påverkar många av kroppens organ, mest typiskt är påverkan på njurar och skelett. I Sverige upptäcks numera sjukdomen ofta av en slump i samband med blodprover vid till exempel en hälsokontroll, så de flesta som får diagnosen har inga uppenbara symptom.

– Den mildare form av sjukdomen, den som upptäcks tidigt, har under åtskilliga år varit ämne för diskussion när det gäller behandling. Den enda botande behandling som finns är kirurgi, vilket innebär att man tar bort den eller flera av de överproducerande bisköldkörtlarna. När det gäller patienter som har tydliga symtom, är det självklart att de ska opereras, men en operation på en patient som inte har några uppenbara symptom är inte självklart.

Rekommendationer kring kirurgi som behandling bör omvärderas
Det har successivt utformats rekommendationer kring kirurgi även för de med mild sjukdom, men dessa riktlinjer är framför allt baserade på observationsstudier.

Karolina Lundstams avhandling är en del i en randomiserad långtidsstudie ”The Scandinavian Investigation of Primary Hyperparathyroidism (SIPH)”, där man följt patienter med mild primär hyperparatyroidism som lottats till antingen behandling med operation eller till observation. Man har jämfört dödlighet, bentäthet, frakturer inklusive kotkompressioner, njurstensförekomst, utveckling av hjärtkärlsjukdom och malignitet mellan grupperna.

– Vi har inte kunnat påvisa någon skillnad, mellan patienterna som opererats jämfört med de som enbart observerats, vad gäller dödlighet, hjärtkärlsjukdom, malignitet eller njurstensförekomst. Vi såg dock en vinst när det gäller bentäthet för de patienter som opererats jämfört med de som observerats. Men detta resulterade inte i någon skillnad mellan grupperna när det gällde frakturförekomst, varken för kotkompressioner eller perifera frakturer. Med andra ord har vi inte sett några tydliga konkreta vinster med att operera patienter med mild primär hyperparatyroidism.

Illustrationen ovan är ett urval av figur 17, sidan 40 i avhandlingen:

Medelvärdet för T-score¹ med 95 procent konfidensintervall för bentäthetsundersökningarna vid baseline (start) och efter 5 år, för DXA-områdena - lumbar spine (ländrygg) och femoral neck (lårbenshalsen).
¹T-score är antalet standardavvikelser från medelvärdet av en ung referenspopulation. Patienterna har lottats till operation (parathyroidektomi) eller observation.
P-värden är uträknade för skillnad inom grupperna (P) och skillnad mellan grupperna över tid (P(groups)).
*=icke-parametriskt test.
ᵃantalet undersökningar för den aktuella DXA-lokalen i observationsgruppen
ᵇantalet undersökningar för den aktuella DXA-lokalen i operationsgruppen

MER INFORMATION
Bisköldkörtlarna reglerar mängden kalcium och fosfat
På baksidan av sköldkörteln finns fyra stycken eller fler små bisköldkörtlar. Varje bisköldkörtel är ungefär lika stor som ett risgryn. Bisköldkörtlarna bildar så kallat parathormon. Hormonet ökar mängden kalcium och minskar mängden fosfat i blodet. Balansen mellan kalcium och fosfat är viktig för att skelettet, tarmarna och njurarna ska fungera. Källa 1177

Text: Susanne Lj Westergren