Hon vill få fler att äta hållbar mat från svenska vatten
Som samverkansdoktorand har hon ett ben i industrin och ett i akademin. Elena Costa Prado är doktoranden som undersöker människors attityder till att äta fisk och skaldjur.
ELENA COSTA PRADO är en del av centrumbildningen Blå mat, vars syfte är att ta vara på de möjligheter som finns att producera och konsumera hållbar mat från svenska vatten. Hon har en bakgrund inom psykologi och har tidigare arbetat inom industrin med forskning kring konsumentbeteenden. Hennes doktorandprojekt syftar till att förstå de konsumentrelaterade hinder som begränsar konsumtionen av fisk och skaldjur.
– Fisk och skaldjur är generellt mer hälsosam och hållbar mat än mat från landlevande djur. Därför bör vi uppmuntra till mer konsumtion av till exempel ostron, musslor och sjögräs, som har högt näringsinnehåll och låg klimatpåverkan, säger hon.
I SVERIGE ÄTER VI mindre fisk och skaldjur än vad som rekommenderas, och framför allt så äter vi i huvudsak bara fyra olika sorter – lax, torsk, sill och räkor. För att öka konsumtionen och få folk att äta mer diversifierat, så behöver konsumenternas uppfattning och associationer till skaldjur ändras.
– Som människor är vi ganska konservativa när det kommer till mat och har en ovilja att förändras. Ett av de viktigaste hindren för matacceptans och kostvariation kallas för matneofobi, säger Elena Costa Prado.
MATNEOFOBI ÄR RÄDSLAN för att testa ny mat och fungerar som en funktion med ett evolutionärt syfte att skydda oss från att prova potentiellt giftiga livsmedel. Den är särskilt stark hos barn i åldern två till sex år, men kan fortsätta även i vuxenlivet. Vi har alla olika grader av matneofobi – en del är mer benägna att prova okänd mat medan andra tenderar att vara mera försiktiga.
Elena Costa Prado har under sin doktorandtid på olika sätt studerat konsumenters beteende med fokus på just matneofobi. Hennes resultat visar bland annat att ju högre grad av matneofobi en person har, desto mer känslig är den för sensoriska egenskaper som till exempel textur eller utseende. Ett sätt att försöka minska matneofobin är att servera råvaran på ett mer välbekant sätt.
– Vissa sorter, till exempel ostron, serveras vanligtvis råa och äts bara vid speciella tillfällen. Vår forskning visar att vi kan bidra till att öka konsumtionen genom att låta ostron tilllagas och serveras som något mer bekant, till exempel som en ostronburgare, säger Elena Costa Prado.
ATT VARA SAMVERKANSDOKTORAND skiljer sig en del från andra doktoranders vardag. Hon tillhör inte bara universitetet utan även forskningsinstitutet RISE, där hon har sin huvudsakliga arbetsplats.
– Fördelen är att jag jobbar väldigt nära industrin och kan samarbeta med många olika parter och internationella företag. Men du behöver också veta dina gränser för att inte bli involverad i för många projekt.
HON ÄR PÅ SITT TREDJE ÅR, och har än så länge genomfört fyra studier varav två blivit publicerade och en tredje precis blivit accepterad. I den sista studien planerar hon att undersöka huruvida attityder och beteenden till ostron och musslor förändras till det bättre när det serveras som ett bredbart pålägg. Hon hoppas att alla hennes resultat kommer till nytta för både konsumenter och inom industrin när nya produkter utvecklas. Kunskaperna kring matneofobi är något som inte bara är relevant när det gäller just fisk och skaldjur.
– En bättre förståelse för matneofobi och hur man kan övervinna den kan till exempel användas för att öka acceptansen för växtbaserad mat eller mat gjord på insekter.
Text: Camilla Persson
Foto: Elena Costa Prado
Då: Fångst av ostron har lång tradition utmed svenska västkusten, och mycket tyder på att stenålderns kustbor åt stora mängder ostron. Klimatförändringar under bronsålder och järnålder medförde sämre förutsättningar för ostronfiske och Sverige saknade länge eget fiske. Under medeltiden blev det en uppskattad delikatess hos aristokratin, som då importerades i färskt och insaltat skick.
Nu: Intresset för att börja äta mer hållbar och klimatvänlig mat har ökat, och en mängd olika insatser görs för att hitta nya sätt att tillaga mat från havet. Blå mat – centrum för framtidens sjömat har en vision om att ”Sverige ska bli en ledande leverantör av attraktiv och hållbar sjömat.”
I framtiden: ”I framtiden hoppas jag få se ett bredare utbud av sjömat på svenska tallrikar. Sjömat är mycket mer än fisk, och mycket mer än bara fyra arter – jag hoppas att konsumenterna kommer att lära sig att uppskatta och njuta av vissa arter som är underskattade idag, som ostron, musslor och tång,” säger Elena Costa Prado.
