Hon undersöker om språket är nyckeln till bättre biologikunskaper

Under sina år som högstadielärare märkte Charlotte Lennartsdotter att något inte riktigt fungerade i undervisningen. Eleverna kunde samla in data i fält och genomföra undersökningar, men hade svårare att formulera resultaten i rapporter. Många kämpade också med att läsa naturvetenskapliga texter och använda rätt begrepp. 

– Jag började undra om det kanske var språket som utgjorde hindret. Biologi är ett begreppstungt ämne, men vi undervisar inte alltid eleverna i hur man använder ämnesspråket, säger Charlotte Lennartsdotter. 

Skillnader mellan hög- och lågpresterande elever

Hon märkte att eleverna framför allt hade svårt att röra sig från det konkreta till det abstrakta, där begrepp och samband används för att resonera om biologiska processer. 

– Mätningar som PISA och TIMSS visar att vi har stora klyftor mellan hög- och lågpresterande elever. Jag tror att språket är en avgörande faktor. En del greppar språket själva och klarar sig då oavsett hur undervisningen ser ut. Men många gör det inte och behöver stöd, säger Charlotte Lenartsdotter.  

Hon tillägger att kunskaper i de naturvetenskapliga ämnesspråken är viktiga även utanför klassrummet.

– Det finns en risk att bristande förståelse för naturvetenskap leder till faktaresistens i samhället, eftersom man inte kan ta till sig forskning om exempelvis klimatet eller den biologiska mångfalden. Att förstå det naturvetenskapliga språket kan göra de här frågorna mer tillgängliga. 

Kombinerar intresse för utbildning och naturvetenskap 

Charlotte Lennartsdotter är gymnasielärare i biologi och naturkunskap, men har arbetat som högstadielärare i över 15 år. Intresset för forskning inom biologi väcktes under magisterstudierna i limnologi, läran om inlandsvatten, och viljan att utveckla undervisningen har följt henne genom läraryrket. Genom forskarskolan CUL (Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning) har hon nu möjlighet att förena sina intressen för de två ämnesområden. 

– En av de stora behållningarna med att doktorera är att ta del av den forskning som pågår inom både utbildning och biologi. 

Hon beskriver doktorandtiden som både utvecklande och krävande. Samtidigt lyfter hon värdet av forskarskolan och vikten av att ha möjlighet att samarbeta med andra doktorander. 

– Forskarskolan fungerar som ett stort nätverk där vi stöttar och hjälper varandra. 

Undersöker hur lärare arbetar med ämnesspråk 

I sin avhandling genomför Charlotte Lennartsdotter en enkätstudie och intervjuer med biologilärare för att undersöka hur de arbetar med ämnesspråk i undervisningen. Nästa steg är att pröva arbetssättet i en klass, där hon tillsammans med lärare undersöker hur språkliga perspektiv kan integreras i biologiundervisningen. 

– Jag vill framför allt att min forskning ska komma undervisningen till nytta och bidra till ett annat perspektiv på hur NO-undervisningen kan se ut.

Text: Natalija Sako